Mycket av trafiken till denna blogg kommer via sökmotorer. Och den allra vanligaste sökfrasen är: ”Hur skriver man en tidningsartikel?” Samtliga dessa sökningar hamnar på mitt tidigare inlägg där jag frågar hur man skriver en tidningsartikel. Det känns som om jag lurar hit besökare. Därför tänkter jag nu försöka gottgöra lite genom att svara på frågan: Hur skriver man en tidningsartikel?
[easyembed field=”HTML2″]
Men det finns ett problem med att svara på frågan. Följdfrågan blir nämligen: Vilken typ av tidningsartikel vill du skriva? Och det är snarare den frågan jag svarar på här nedan. Om du bläddrar i en tidning kommer du bland annat att hitta:
- ledare
- debattartiklar
- insändare
- kåserier
- krönikor
- essäer
- nyhetsartiklar
- förklarande nyhetsartiklar
- utredande nyhetsartiklar
Dessa olika genrer kräver olika infallsvinklar och olika sätt att skriva. Du har också olika syften med de olika artikeltyperna:
- ledare – argumentera, informera, förklara och i viss stundtals roa (tidningen åsikt)
- debattartiklar – argumentera, informera (tredje parts åsikt)
- insändare – argumentera (läsares åsikt)
- kåserier – underhålla, förklara
- krönikor – underhålla, informera, förklara
- essäer – förklara, utreda
- nyhetsartiklar – informera
- förklarande nyhetsartiklar – förklara
- utredande nyhetsartiklar – utreda, undersöka (scoop)
Innan du sätter dig och skriver måste du har svarat på dessa frågor:
- Vad vill jag säga?
- Tänker jag lägga in mina egna synpunkter i texten? Kommer jag att vara subjektiv?
- Vilken är min målgrupp?
- Vilken texttyp är mest relevant? (se ovan)
Vi förutsätter att du gjort ditt researcharbete och har alla fakta på bordet. I sådana fall är det bara att börja skriva. Hur du skriver någon av de texttyper jag räknat upp ovan får du ta reda på på annat håll. Det har jag inte tid att förklara här. Men jag kan rekommendera Ordfronts skriva-serie:
(Sponsrade länkar till bokus.com)
[easyembed field=”HTML1″]
En kommentar till “Hur skriver man en tidningsartikel, del 2”