Övning i att framföra kritik

ART

2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.

Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:

• ilskekontroll
• social färdighetsträning och
• moraliskt resonerande.

Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.

Hårt språk och klagomål i korridorerna

En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.

Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:

• berättigade (sådana frågor där eleven verkligen har anledning att ändra på något) samt
• oberättigade (ofta klagande för klagandets skull).

Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.

Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.

Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!

Strävansmålen

De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:

• (svenska) utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
• (samhällskunskap) omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
• (samhällskunskap) utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Den text eleverna ser finns här nedan:

Språket som vapen – bild 1

När du är arg på någon är det lätt att frestas att ta till språket som ett vapen. Det kan du göra genom att anklaga eller förolämpa.

anklaga – påstå att någon är skyldig till något
förolämpa – angripa den personliga värdigheten hos någon

Du använder språket som vapen för att skada eller att såra, med andra ord; för att bestraffa. Vi kommer hädanefter att kalla anklagelser och förolämpningar för bestraffningar.

Om någon frågar dig varför du bestraffar så kommer du kanske att svara att du gör det för att den andre ska lära sig att göra rätt i framtiden.

Diskutera:

1. Håller du med med om att bestraffningar är till för att få en människa att göra rätt i framtiden?
2. Finns det andra motiv varför du vill straffa andra?

Vad är en bestraffning? – bild 2

Vad betyder det då att straffa? Vad är en bestraffning? Du kan bestraffa på två vis.

• Du kan tillföra något negativt exempelvis skäll eller
• ta bort något som upplevs som positivt: ”Du får inte vara med oss!”

Teoretiskt sett straffar du för att minska ett beteende.

Men det finns flera nackdelar med att bestraffa:

• Den som bestraffas kommer att vilja hämnas på dig.
• Du riskerar att imiteras av andra – en bestraffningssmitta kan sprida sig.
• Den du bestraffar lär sig inte något alternativt beteende. Vad ska den som gjorde fel göra istället? Förstår den bestraffade varför du tycker att han eller hon har gjort något fel?
• Forskning visar att bestraffning är verkningslöst som inlärningsmetod.

Diskutera:

1. Finns det tillfällen då det är okej att straffa medmänniskor?
2. Vad kan man göra istället för att bestraffa?

Istället för att bestraffa – bild 3

Okej. Då har vi kommit så långt. Jag hoppas nu att du har förstått att hårda ord, förolämpningar och anklagelser oftast inte är bra sätt att lösa konflikter på. I stället vill jag att du ska lära dig att kritisera på rätt sätt.

Vi har glömt en viktig fråga i sammanhanget. Vi har pratat om att använda språket som vapen. Men varför gör du det?

• Vad var det som utlöste konflikten?
• Har du någon del i att konflikten startade?
• Vad vill du egentligen? Hur vill du att den andre ska vara mot dig?

Konflikten kan alltså helt eller delvis bero på dig själv. Du måste innan du möter den andre fundera på:

• Hur har du gjort fel?
• Hur har den andre gjort fel?
• Vad kan ni göra för att lösa konflikten?

När du har svar på dessa frågor kan du gå vidare till nästa steg, nämligen att kritisera den andre.

Men det kan ju faktiskt vara så att det bara är du som har gjort fel och att du är arg på den andre ändå. I sådana fall gäller det för dig att lugna ner dig och gå till den andre och be om förlåtelse. Men att be om förlåtelse är mycket svårare. Det lär vi oss en annan gång.

Har den andre gjort något fel så måste du kritisera.

Övning 1 – förberedelser

Svara på frågorna på ett papper.

1. Beskriv tre saker som du är missnöjd med:
2. Bestäm dig för ett av de tre problemen. Stryk under det.
3. Vem ska du rikta klagomålet till? Vem har makt att ändra på saken?
4. Beskriv vad som kan göras för att komma tillrätta med problemet!
5. Kan du tänka dig att kompromissa? På vilket eller vilka sätt i sådana fall?

Övning 2 – att framföra kritk

1. Fundera över vad du är missnöjd med.
   Vad är problemet?
2. Fundera ut vem du ska framföra klagomål/kritik till
   Vem kan lösa problemet?
3. Framför klagomålet/kritiken till honom/henne
   Starta på ett positivt sätt
   Var lugn
   Tänk på röstvolym och kroppsspråk
   Ge klagomålet/kritiken i enrum
4. Tala om för honom/henne vad du vill ska göras åt problemet
   Förklara vad du vill att den andre personen ska göra.
   Ge hjälp att lösa det
   Var villig att kompromissa.
   Avsluta på ett positivt sätt
5. Fråga vad han/hon tycker om det du sagt.