Månad: januari 2023

Jag dumpar ett resonemang här för att dela med kollegor.

Men vi menar att det också finns behov att att öva på motsatsen, alltså källtillit.
[[Vetenskapliga teorier för lärare]] s .41

Något jag tänkt på ofta med elever. Att lära elever att skilja mellan tillförlitliga och mindre tillförlitliga källor i stället för att att vara kritisk mot alla källor. Också kopplat till mina tankar om en omdefinition (eller?) av ordet [[kritik]], att kritik inte per definition behöver vara något negativt, att kritik är synonymt med granskning och att det går att finna bättre och sämre kvaliteter med hjälp av en kritisk metod, trovärdigheten kan med andra ord också bekräftas, mha källkritisk metod. [[Källkritik]]

Skolverket tar nog intryck av detta resonemang när de skriver om källtillit i Guide till källkritik för lärare. Det finns också en modul för källtillit på Lärportalen.

Att förhålla sig till information på nätet, eller för den delen utanför, handlar därför inte enbart om kritik, utan lika mycket om tillit och förtroende. Om vi alltid ska ifrågasätta alla institutioner, personer eller dokument omöjliggörs ett demokratiskt samtal. Att inte lita på någonting ligger i praktiken inte långt ifrån att inte ifrågasätta någonting. Även med en grundförståelse som säger att kunskapen alltid är i rörelse måste vi acceptera att vissa källor och institutioner rimligtvis är mer trovärdiga än andra. Källkritik är viktig, men den måste därför paras med vad vi kan kalla för en källtillit och såklart även med allmänbildning och kunskap, även kunskap om hur kunskap skapas och hur vetenskap fungerar.
Lunds universitet – Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern – en demokratifråga – Källkritik, självkritik och källtillit

Växthuseffekten

Jag låtsades att vara en elev som inte förstår växthuseffekten. Det är här mitt samtal med ChatGPT:

Jag fattar verkligen inte det här med växthuseffekten. Kan du förklara det enkelt för mig?

Ja, absolut. Växthuseffekten är en naturlig företeelse som håller jorden varm. När solens strålar träffar jorden reflekteras en del av energin tillbaka till atmosfären som värme. Denna värme kan inte alltid lämna jorden, på grund av att vissa gaser i atmosfären, så kallade växthusgaser, absorberar värmen och håller den kvar på jorden. Detta gör att temperaturen på jorden stiger, vilket är bra eftersom det gör att livet på jorden kan blomstra.

Vad menar du med absorbera?

Absorbera betyder att ta upp eller innesluta. I sammanhanget med växthuseffekten innebär det att växthusgaser i atmosfären tar upp värmen som reflekterats från jorden och håller den kvar på jorden, istället för att låta den lämna atmosfären. Detta gör att temperaturen på jorden stiger.

Fortfarande för svårt för mig. Kan du förklara enklare?

Ja, självklart. Låt mig försöka med ett exempel. Tänk dig att du är ute och går en solig dag. Solens strålar träffar din hud och du känner hur det blir varmt. Det är på samma sätt som växthuseffekten fungerar. När solens strålar träffar jorden reflekteras en del av värmen tillbaka till atmosfären. Men istället för att värmen bara försvinner så absorberas den av växthusgaser i atmosfären, precis som att du absorberar värmen från solen genom din hud. Detta gör att temperaturen på jorden stiger, precis som att du känner dig varm när solen skiner på dig. Förhoppningsvis är det lite enklare att förstå nu!

Vad är det för gaser du pratar om?

De gaser jag pratar om är de så kallade växthusgaserna. Dessa gaser finns i atmosfären och har förmågan att absorbera värme från jorden och hålla kvar den på jorden. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och dikväveoxid. Dessa gaser kommer från olika källor, till exempel från förbränning av fossila bränslen, djurhållning och avfallshantering.

Men vad är problemet med växthuseffekten?

Växthuseffekten är en naturlig företeelse som är viktig för att livet på jorden ska kunna blomstra. Problemet uppstår när människor tillför alltför mycket växthusgaser till atmosfären, vilket leder till en ökning av temperaturen på jorden. Detta fenomen kallas för den mänskliga växthuseffekten eller global uppvärmning. En för hög temperatur på jorden kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom översvämningar, torka, extremväder och förlorad av matproduktion. Därför är det viktigt att minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den mänskliga växthuseffekten.