Denna text är resultatet av min sammanställning av källor tillsammans med samtal med AIna ChatGPT och Claude över en tid. Syftet med texten är att få en överblick över hur forskningsläget ser ut för AI i grundskola och gymnasiet för samhällsämnena.
(Elever tar hjälp av ChatGPT i skolarbetet – forskning.se) En elev använder ChatGPT – ett generativt AI-verktyg som blivit allt vanligare i skolarbeten.
Artificiell intelligens (AI) har på kort tid fått stort genomslag i skolans värld. Sedan ChatGPT lanserades i slutet av 2022 har detta och andra AI-verktyg haft en enorm inverkan på elevers skolarbete (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Lärare och skolledare diskuterar nu hur dessa verktyg ska integreras eller begränsas i undervisningen. I synnerhet inom samhällsvetenskapliga ämnen – såsom historia, geografi, religion och samhällskunskap – märks både möjligheter och utmaningar med AI, då dessa ämnen ofta involverar informationssökning, textproduktion och kritisk analys som AI lätt kan påverka. Denna rapport undersöker aktuell forskning om AI och skolelever i grundskolan och gymnasiet, med fokus på samhällsämnen. Vi går igenom hur AI används i undervisningen, vilken roll AI spelar i elevernas lärande, frågor kring fusk och otillåten hjälp, AI som pedagogiskt stöd, samt etiska och policyrelaterade aspekter.
Användning av AI-verktyg i undervisningen
AI-verktyg börjar utnyttjas på flera sätt i dagens klassrum. Framför allt har generativa AI-chattbottar (som ChatGPT) blivit uppmärksammade. Dessa kan svara på frågor, förklara begrepp och generera texter på uppmaning (Elever tar hjälp av ChatGPT i skolarbetet – forskning.se). Elever kan till exempel be en chatbot sammanfatta en historietext, ge exempel på geografiska fenomen eller förklara ett svårbegripligt samhällsbegrepp. Lärare kan på motsvarande sätt använda chattbottar för att ta fram lektionsmaterial eller förslag på diskussionsfrågor. Forskning tyder på att AI kan bidra brett: AI kan vara ett hjälpmedel för undervisningen genom att ta fram innehåll till lektioner, ge stöd, automatisera vissa uppgifter som bedömning och återkoppling samt öka effektiviteten i utbildningssystemet (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Exempelvis finns redan automatiserade rättnings- och bedömningssystem som kan ge läraren förslag på bedömning av elevtexter eller ge direktfeedback till elever på flervalsfrågor. AI kan underlätta personlig återkoppling genom att snabbt analysera en elevs svar och påpeka fel eller ge ledtrådar. Även om helautomatiska betygsättande system ännu inte kan ersätta läraren fullt ut, kan AI ge återkoppling och stöd i bedömningar – dock utan att ersätta människans omdöme (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25).
En fördel med AI i undervisningen är möjligheten till individualisering. Adaptiva läroplattformar med AI kan anpassa övningar och material utifrån varje elevs nivå och behov. Studier visar att AI kan göra undervisningen mer anpassad för eleverna, genom att självjustera sin kommunikation och fungera som en flexibel, alltid tillgänglig instruktör både inom och utanför lektionstid (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25) (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). För en elev som har svårt med ett visst begrepp i geografi kan en AI-assistent till exempel ge alternativa förklaringar eller extra övningar tills förståelsen ökar. På så vis kan AI erbjuda personaliserad vägledning i realtid, något som tidigare varit svårt att ge alla elever samtidigt. AI kan också skapa interaktivitet: somliga verktyg liknar ett privat handledarstöd där eleven kan ställa frågor och få omedelbara svar. Forskning beskriver att AI kan skapa interaktiva lärandestunder liknande ett fysiskt möte med en lärare – till exempel genom att ge direkta svar, ställa följdfrågor och ge individuell återkoppling som motiverar eleven (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25) (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). För samhällsämnen kan detta innebära att en elev får hjälp att resonera kring ett samhällsproblem steg för steg med AI:n som samtalspartner, eller att AI:n ställer kontrollfrågor kring en historisk källa som eleven analyserar. Kort sagt breddar AI verktygslådan i undervisningen: från textbearbetning och informationssökning till simuleringar och kreativa projekt. Samtidigt introducerar det nya moment som kräver att både lärare och elever är källkritiska mot AI:ns svar och medvetna om verktygens begränsningar. Skolverket påpekar att elever behöver förstå och granska AI-genererat innehåll kritiskt, och att AI i sig kan bli ett ämne för undervisning om samhällets teknikutveckling och maktfrågor (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). I samhällskunskap kan det exempelvis vara naturligt att diskutera hur AI påverkar politik och ekonomi, i enlighet med styrdokumentens betoning på digital kompetens och teknikens roll i samhället (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket).
AI:s roll i elevers lärande och förståelse
Vilken inverkan har AI-verktyg på elevers kunskapsutveckling? Forskningen pekar på både möjligheter och risker. Många elever upplever att AI kan stärka deras lärande. En svensk enkätstudie bland gymnasieungdomar och unga vuxna visade att en majoritet tror att chattbottar gör dem mer effektiva som studenter och förbättrar deras skrivande och språkförmåga (Studenter gillar AI och Chat GPT men undrar när det blir fusk – forskning.se) (Studenter gillar AI och Chat GPT men undrar när det blir fusk – forskning.se). Även på grundskolenivå finns positiva effekter: Elever som har svårt att koncentrera sig, planera eller följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet) (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). I en studie med 750 elever (12–19 år) såg forskare att just de med kognitiva utmaningar (t.ex. koncentrationssvårigheter eller impulsivitet) hade stor nytta av verktyg som ChatGPT för att slutföra uppgifter (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). AI kan för dessa elever fungera som ett digitalt stöd som hjälper dem hålla fokus och komma vidare istället för att köra fast. Samma verktyg kan samtidigt gynna högpresterande elever genom att utmana dem: forskning beskriver att avancerade elever kan använda AI som en samarbetspartner eller virtuell lärare, medan lågpresterande elever kan ha AI mer som en hjälpande hand för grundläggande stöd (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). AI kan alltså möta elever på olika nivå och bidra utifrån deras behov, från att ge enkla förklaringar som bevarar koncentrationen hos den som har det svårt, till att föra resonemang och diskutera komplexa frågor med den som kommit längre (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25).
Det finns också belägg för att AI-assisterad undervisning kan öka läranderesultat generellt. I en experimentstudie fick en elevgrupp lära sig använda AI som stöd i undervisningen, medan kontrollgrupper inte gjorde det. Resultatet blev att gruppen med AI-stöd presterade signifikant bättre på kunskapstester än de grupper som inte använt AI (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25) (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Inkludering av AI i undervisningen förbättrade elevernas prestationer både direkt efter och en tid efter genomgången kurs (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Detta tyder på att när AI integreras på rätt sätt – med handledning och pedagogisk tanke – kan det faktiskt förstärka elevernas förståelse och kunskapsinhämtning, även i samhällsorienterande ämnen. Till exempel kan en AI som ställer uppföljande frågor eller ger ledtrådar leda eleven till djupare insikter om historiska händelser eller etiska dilemman, istället för att eleven bara lär sig ytfakta.
Samtidigt betonas att AI inte garanterat förbättrar lärandet för alla, och att felaktig användning kan ge bakslag. En risk som lyfts fram är att överdriven användning av AI kan hämma utvecklingen av viktiga färdigheter (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Skolverket varnar för att elever lär sig genom att tänka, skriva och analysera själva, och om AI gör för mycket av jobbet riskerar eleverna att inte utveckla exempelvis skrivförmåga, kritiskt tänkande eller problemlösning (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Forskare på Lunds universitet efterlyser mer kunskap om detta: Det finns en osäkerhet kring om verktygen hindrar eller fördröjer utvecklingen av kognitiva förmågor hos elever i tonåren, en ålder då dessa förmågor normalt utvecklas (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Med andra ord, om en elev ständigt förlitar sig på AI för att planera sitt arbete eller formulera sina texter, kan deras egen förmåga att göra detta stagnera. Detta är något som behöver studeras över tid (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Balansen är skör mellan AI-genererad prestation och verkligt lärande, och utmaningen för skolan är att dra nytta av AI:s fördelar utan att elevernas egen kunskapsutveckling blir lidande.
AI och fusk: elevernas användning och skolans hantering
Den kanske mest omdebatterade frågan är var gränsen går mellan att använda AI som hjälpmedel och att det räknas som fusk. Här utvecklas praxis fortfarande. Klart är att många elever redan börjat använda verktyg som ChatGPT på ett sätt som väcker frågor om akademisk ärlighet. En undersökning av Ungdomsbarometern hösten 2023 fann att över hälften av ungdomarna hade någon gång använt AI i en skoluppgift på ett sätt som de själva misstänkte inte var tillåtet (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter) (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter). Samma studie visade att nästan 4 av 10 var osäkra på vilka regler som egentligen gäller för AI-användning i skolan (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter). Många elever uppfattar alltså att de kanske fuskar när de tar hjälp av AI, men de vet inte säkert var gränsdragningen går – och i många fall finns inga tydliga riktlinjer. I dagsläget saknas nationella regler i Sverige för hur elever får använda AI, vilket gör att hanteringen ofta lämnas åt varje enskild skola eller lärare (Skolan behöver en AI-strategi, skriver debattörer). Detta har lett till en spretig situation: vissa lärare förbjuder allt AI-användande av oro för plagiat, medan andra låter eleverna använda verktygen med krav på transparens och källhänvisningar (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Däremellan finns en stor grupp där eleverna helt enkelt inte fått någon vägledning alls i hur de får använda AI (Skolan behöver en AI-strategi, skriver debattörer).
Forskare och skolmyndigheter försöker nu definiera vad som är tillåtet användande och vad som är fusk. En viktig faktor är avsikten och omfattningen av AI-användningen (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Om en elev låter AI göra hela uppgiften – exempelvis skriver en uppsats från början till slut – och lämnar in den som sin egen text, betraktas det som fusk (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Eleven har då inte själv stått för kunskapsredovisningen. Men om eleven i stället använder AI mer begränsat, till exempel för att hämta information, få idéer eller förstå komplexa koncept, och sedan bearbetar materialet kritiskt och lägger till egen analys, kan det snarare ses som ett legitimt hjälpmedel (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Detta synsätt, formulerat av bl.a. skolpsykologen Johan Klarin, betonar elevens aktiva roll: AI ska vara ett verktyg bland andra i lärprocessen, inte en genväg förbi eget arbete. Med tydliga ramar kan alltså AI integreras utan att urholka meritvärdet av elevens insats. Flera skolor har börjat införa krav på öppenhet – exempelvis att eleverna redovisar om och hur de använt AI i arbetet, kanske genom att bifoga AI-frågor eller första utkast i bilagor (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Andra åtgärder är att ställa om examinationsformer: fler prov och moment genomförs under uppsikt i klassrummet, och färre stora inlämningsarbeten ges som hemuppgift (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter). Utbildningsministern i Sverige har till och med betonat att man framöver måste ha större fokus på traditionella prov utan digital hjälp, för att säkerställa att det är elevens eget kunnande som bedöms (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter) (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter).
Ett problem för skolorna är att upptäcka otillåten AI-användning. Till skillnad från plagiering av redan existerande texter, som kan avslöjas med textjämförelsesystem, så genererar AI unikt textinnehåll som kan hålla hög kvalitet (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Det finns inget säkert sätt att avgöra om en text är AI-genererad (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Det har visserligen utvecklats AI-detekteringsprogram, men de är osäkra och kan ge utslag även på mänskligt skrivna texter (och vice versa). Skolverket avråder därför från att enbart använda skriftliga inlämningsuppgifter som betygsunderlag om läraren inte har kontroll över autenticiteten (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). I praktiken innebär detta att många lärare nu kombinerar olika examinationsformer: muntliga förhör, skolskrivningar för hand, källförteckningar och uppgifter där processen väger tungt. En del har börjat använda AI aktivt för att motverka fusk, till exempel genom att ge eleverna en AI-skriven text och låta dem analysera och förbättra den (så ser läraren vem som verkligen förstått ämnet). Skolorna tar också fram policydokument. Lärarnas riksförbund betonar att det inte kan vara upp till varje lärare ensam att avgöra reglerna, utan att riktlinjer bör finnas på skol- och huvudmannanivå för enhetlighet (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter). Samtidigt framhåller många att AI i sig inte är något negativt – det handlar om hur det används. Precis som med internet för 20 år sedan, behöver elever lära sig hantera verktyget ansvarsfullt istället för att man enbart försöker förbjuda det. I Sverige har ingen generell blockering införts, även om enstaka skolor (t.ex. Jensen education) tillfälligt spärrade ChatGPT på sina datorer under 2023 (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter). Fokus ligger nu på att uppdatera riktlinjer: utbildningsdepartementet och myndigheter arbetar med att ta fram tydligare AI-policy för skolan så att elever i hela landet bedöms efter likvärdiga principer och vet vad som gäller (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter) (Ny rapport: Många elever använder AI för att fuska i skolan | SVT Nyheter).
AI-verktyg som pedagogiskt stöd för elever och lärare
Trots riskerna för fusk kan AI, rätt använt, vara ett värdefullt pedagogiskt stöd i skolan – både för elevernas eget lärande och för lärarnas arbete. Vi har redan nämnt hur AI kan hjälpa elever genom att ge snabb återkoppling och anpassa sig efter individuella behov. Särskilt de elever som behöver extra stöd kan dra nytta av AI:n som studiecoach. En elev med koncentrationssvårigheter kan t.ex. be ChatGPT att bryta ned en uppgift i mindre delmoment eller få hjälp att formulera en plan, vilket gör att eleven lättare kommer igång. Enligt Lund-studien fungerade AI-verktygen just som ett potentiellt stöd för elever som kämpar med kognitiva processer (som uppmärksamhet och planering) och hjälpte dem att slutföra sina uppgifter (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Det är viktigt att notera att stödet bör användas för att underlätta lärande, inte för att ersätta det – AI kan vägleda eleven framåt, men eleven måste fortfarande förstå innehållet. När AI används på detta sätt, som ett komplement till elevens egna ansträngningar, kan det öka motivationen. Studier har funnit att när lågpresterande elever fick stöd av en konversationsbaserad AI som höll dem kvar i ämnet med följdfrågor och konkreta svar, så bibehölls deras koncentration och studiemotivation bättre (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Samma AI-stöd kan ge fördjupning åt de som vill komma längre, till exempel genom att föreslå extra läsning eller svårare frågor inom samhällsämnet för den som redan behärskar grunderna.
Även lärare kan ha stor nytta av AI i sin yrkesvardag. AI-verktyg kan fungera som ett administrativt och didaktiskt stöd: till exempel för att snabbt skapa utkast till lektionsplaneringar, provfrågor eller sammanfattningar av källtexter (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). En lärare i historia kan be en chatbot formulera ett par diskussionsfrågor om Franska revolutionen på olika svårighetsnivåer, eller generera exempel på elevsvar för att diskutera kvalitetsskillnader. AI kan hjälpa till med språkgranskning, både av lärarens eget material och av elevtexter – t.ex. genom att föreslå klarspråkiga omformuleringar eller upptäcka grammatiska missar. Det finns rapporter om att många lärare redan informellt använder ChatGPT för att spara tid, till exempel genom att låta den brainstorma idéer eller utforma matriser för bedömning. På så vis kan rutinarbete minska, och läraren får mer tid åt det pedagogiska samspelet med eleverna. AI kan också stötta differentierad undervisning: en SO-lärare kan be AI om en förenklad förklaring av nationalekonomi för en elev med svenska som andraspråk, samtidigt som hen ber om en fördjupande artikel till en elev som behöver extra utmaning. Allt detta kan ske på några ögonblick med rätt verktyg, vilket tidigare hade varit mycket tidskrävande.
För att AI verkligen ska bli ett positivt stöd krävs dock att lärare har kompetens att använda verktygen på rätt sätt. Idag känner sig många lärare osäkra på AI. Fortbildning efterfrågas både i Sverige och internationellt (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Skolverket rekommenderar att skolor satsar på att öka AI-kompetensen i kollegiet, till exempel genom att utse AI-ansvariga lärare, dela erfarenheter och pröva verktyg tillsammans i ett utforskande arbetssätt (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket) (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). FN-organet UNESCO har tagit fram ett ramverk för lärares AI-kompetens som kan användas som stöd vid planering av kompetensutveckling (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). En grundläggande målsättning är att alla lärare ska förstå både möjligheterna med AI och dess begränsningar, så att de kan guida eleverna. Forskarna i Lund-studien betonar att lärare behöver ge tydliga riktlinjer och ramar för lämplig användning av AI-chattbottar, samt få utbildning för att kunna stötta elever – särskilt de med särskilda behov – i användningen av AI (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet) (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Med andra ord bör lärare varken ignorera AI eller endast se det som ett hot, utan lära sig hantera det på ett sätt som gagnar elevernas lärande. I ett sådant scenario kan AI bli en ”extra kollega” i klassrummet: inte en ersättare för läraren, men ett verktyg som hjälper både lärare och elever att nå målen.
Etiska och policyrelaterade frågor
Inför AI-teknikens intåg ställs skolan också inför flera etiska och policyrelaterade överväganden. En viktig aspekt är integritet och dataskydd. Många AI-tjänster, inklusive ChatGPT, samlar in data och drivs av företag utanför Europa. Skolverket varnar för att man aldrig ska mata in känsliga personuppgifter eller elevtexter i en AI-tjänst utan tillstånd, då data kan skickas till andra länder och inte går att radera ur AI:ns system (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Skolor måste således hantera AI-verktyg i linje med GDPR och skydda elevernas integritet. Vissa kommuner har väntat med att använda vissa AI-tjänster i skolan i väntan på klarhet om hur data används.
En annan etisk fråga gäller kvalitet och bias i AI:s svar. Generativa AI-modeller kan ge trovärdiga men felaktiga svar, eller spegla inbyggda fördomar i träningsdatan. Det har hänt att ChatGPT med stor säkerhet påstått rena faktafel. Därför krävs en stark betoning på källkritik. Elever (och lärare) måste lära sig att inte lita blint på AI, utan alltid verifiera viktiga uppgifter mot pålitliga källor (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). I samhällsorienterade ämnen, där analys av information är central, blir detta extra viktigt – här kan man vända problematiken till en pedagogisk poäng genom att öva eleverna i att granska AI-svar och upptäcka eventuella fel eller vinklingar. AI kan också generera olämpligt innehåll om den får fel instruktioner, så skolorna måste ha regler för hur verktygen används (t.ex. förbjuda elever att be AI skriva kränkande eller plagierat material). En etisk grundprincip är att AI-verktyg aldrig får leda undervisningen i strid med skolans värdegrund.
Vidare uppkommer frågor om likvärdighet och tillgänglighet. Om vissa elever har tillgång till avancerade AI-hjälpmedel hemma och andra inte, kan det skapa orättvisa fördelar – en digital klyfta. Skolan bör sträva efter att alla elever får liknande förutsättningar, antingen genom att erbjuda tillgång till AI-verktyg i undervisningen eller genom att utforma uppgifter som inte ger fördel till den som använder AI hemma. Policydokument kan behöva klargöra vad som är tillåtet och inte, så att alla vet spelreglerna. I Sverige har Skolverket gått ut med råd och understrukit vikten av att skolor har klara riktlinjer för AI-användning för att skapa tydlighet för både lärare, elever och vårdnadshavare (Råd om AI, Chattbottar och liknande verktyg – Skolverket). Den offentliga debatten har också intensifierats: flera röster kräver en nationell AI-strategi för skolan. Debattörer menar att staten omgående bör ge skolväsendet stöd och riktning i AI-frågan, så att inte vissa elever halkar efter (Skolan behöver en AI-strategi, skriver debattörer) (Skolan behöver en AI-strategi, skriver debattörer). I april 2025 föreslogs sju åtgärder för att ge både elever och lärare möjlighet att förstå och hantera AI, däribland satsningar på utbildning, revidering av styrdokument och tydliga guidelines för användning och bedömning.
Slutligen finns en chans att vända på perspektivet: etiken kring AI kan i sig bli ett ämne i undervisningen. I samhällskunskap och religion kan man diskutera de stora frågorna som uppstår – om AI, makt och ansvar, eller vad det innebär för framtidens arbetsmarknad. Redan nu prövas pedagogiska grepp för detta. En studie lät elever skriva spekulativ fiktion om en nära framtid präglad av AI-utveckling, för att få dem att reflektera över teknikens samhällspåverkan (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25) (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Många av eleverna valde att skriva om AI och utforskade olika perspektiv och potentiella samhällsproblem (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Övningen uppskattades och ledde till att eleverna utvecklade nya insikter och omvärderade en del av sina ståndpunkter kring teknologi (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25). Detta visar att skolan inte bara måste hantera AI som ett verktyg, utan också som ett fenomen som kommer att forma det samhälle eleverna växer upp i.
Sammanfattning
AI håller på att forma om förutsättningarna för undervisning och lärande i både grundskolan och gymnasiet. I samhällsvetenskapliga ämnen, där elever arbetar mycket med text, analys och informationsinhämtning, märks effekterna tydligt. Å ena sidan erbjuder AI stora pedagogiska möjligheter: individualiserat lärande, omedelbar återkoppling, hjälp att förstå svåra koncept och avlastning i lärarens administrativa börda. Rätt använt kan AI stötta elevernas förståelse – forskning indikerar förbättrade resultat när AI integreras som stöd (AI i samhällskunskapen: Lärarprofessionens bästa vän eller värsta fiende. SAG forskningsöversikt Jonathan Palmér & Johannes Petersson ht24/vt25) – och göra undervisningen mer effektiv och engagerande. Å andra sidan ställer AI skolan inför utmaningar vad gäller fusk, etik och ojämlikhet. Det krävs tydliga riktlinjer för att säkerställa att AI används som ett legitimt hjälpmedel och inte som en genväg för den som vill slippa ansträngning (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Både elever och lärare behöver höja sin AI-kompetens för att navigera verktygens begränsningar – att veta när man kan lita på AI:s svar, hur man citerar AI-källor, och när man ska låta bli att använda AI alls.
Sammanfattningsvis befinner sig skolan i ett tidigt skede av denna AI-omvandling. Reglering och praxis håller på att utformas, och det pågår en livlig dialog mellan forskare, lärare, skolledare och politiker om vägen framåt. Mycket talar för att AI kommer att bli ett naturligt inslag i klassrummet – precis som datorer och internet blivit – men att det kommer med krav på ansvarsfull användning och ny pedagogik. Genom att prioritera etik och lärande framför teknikhype kan skolan se till att AI blir ett verktyg som främjar bildning för alla elever, istället för att underminera den (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet) (ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever | Lunds universitet). Fortsatt forskning och erfarensutbyte kommer vara viktigt för att finjustera hur vi bäst drar nytta av AI i samhällsämnen och övriga ämnen, på ett sätt som gynnar elevernas kunskaper och kritiska tänkande i längden.