ART med kamratstödjare

Jag har blivit tillfrågad om jag kan ha ART med några kamratstödjare på en skola. Efter en kort betänketid kom jag fram till att jag inte kan det.

ART består av komponenterna ilskekontroll, färdighetsträning och moraliskt resonerande. ART i sig står för aggressive replacement training och går ut på att lära eleverna självkontroll.

Kamratstödjarna råkar visserligen ut för struliga situationer som de måste handskas med, men de har inte mer problem med självkontroll än andra elever. Denna grupp är helt enkelt inte rätt målgrupp för ART. Men något vill jag göra för dem så jag har gått med på att ta hand om gruppen en lektion nästa vecka. Så vad göra?

Jag har gett dem en läxa. Kamratstödjarna har fått i uppgift att lista de fem vanligast konfliktorsakerna på skolan, mellan elever eller mellan elev och lärare.

Subjektivt och objektivt

Som det ser ut nu tänker jag i min lektion utgå från begreppen subjektiv och objektivt och positivt och negativt. Den här delen av lektionen brukar jag hålla med alla mina elever. Upplägget är mycket enkelt:

Håll upp en penna (eller något annat) och fråga: Vilken färg har den här pennan? Någon svarar förmodligen gul, om pennan råkar vara gul. Jag frågar vidare om alla håller med och om det kan finnas någon som misstycker. Är eleverna seriösa och inte vill syssla med hårklyverier så svarar de att alla kan hålla med om att pennan är gul.

Jag påstår att pennan är ful och frågar om alla kan hålla med om det. Håller alla med så frågar jag om det kan finnas någon som misstycker. Vi kommer att komma fram till att det kan finnas delade meningar om pennan är fin eller ful.

Jag konstaterar att sådant alla kan hålla med om är objektiva fakta, medan sådant alla inte kan hålla med om är subjektiva åsikter.

Nästa steg är att dela in det subjektiva i positivt och negativt. Det brukar inte vara några problem.

Nästa steg är att ta fram konfliktorsakerna som eleverna har fått i läxa. Vi delar då in konfliktorsakerna i tre grupper.

• Konflikten rör något objektivt.
• Konflikten rör något subjektivt.
• Konflikten går inte att klassificera i subjektivt och objektivt.

Det här är ett experiment. Jag vet inte hur klassificeringen kommer att gå. Jag har gjort liknande saker med elever med psykosociala funktionshinder. Men jag misstänker att konfliktorsakerna i dessa grupper är mer av besserwisserkararktär och att konfliktorsakerna som kamratstödjarna möter är mer sociala: störningar under lektionerna, mobbning, kärlekstrassel m.m.

Vi får se hur det går. Men upptäcker vi att det finns konfliktorsaker inom fälten objektiv och subjektivt så finns det en given väg vidare. Vi diskuterar då om objektiva konfliktorsaker är möjliga. Det finns ju faktiskt en sanning i den fråga och den är det bara att ta reda på.

Subjektiva konflikter är tämligen meningslösa. Går det inte att komma fram till en sanning så kommer konflikten att fortsätta tills någon ger sig av utmattning eller i oändlighet.

Håll käften!

Kamratstödjarna på skolan har fått ett ganska stora befogenheter att tillrättavisa sina kompisar. De har redan fått några doser konfliktlösning av sina handledare, men jag tänker ändå gå in och finslipa de bitarna. Jag har bland annat mött kamratstödjare som tagit lite för mycket ansvar under lektioner genom att att uppmana kompisarna ”att hålla käften” när de stört under lektionen, vilket lett till en kedjereaktion där den kamratstödjaren riktat sig till svarat: ”Håll käften själv!” och på så vis har stenen bragts i rullning. Jag tänker råda eleverna till att på sitta tysta eller tillrättavisa på ett snyggare sätt för att undvika håll-käten-loopar och kognitiva låsningar.

Kognitiv låsning

Just begreppet kognitiv låsning är ett begrepp jag måste ta upp, eller kanske snarare emotionell låsning. En sådan låsning innebär att inte ändra sitt beteende trots att bevisen för en beteendeförändring är överväldigande. Eleven forsätter att bete sig på fel sätt trots att hon vet att det är fel och att det finns bättre sätt att bete sig på. Anledningen till detta är att hon sårats av den som tillrättavisade så att hon upplever att en beteendeförändring innebär stor prestigeförlust.

Det är stor skillnad på:
– Håll käften!
och
– Jonas? Kan du vara snäll och vara tyst.

Det är lätt att tvinga in personer i låsningar genom att ge spärrsvar. Så jag tänker gå igenom några olika spärrsvar om jag hinner. Visar eleverna intresse så kommer jag också gå igenom några knep för hur man lockar ut en person från en låsning.

Färdighetsträning

Slutligen tänker jag under lektionen försöka hinna med lite färdighetsträning  med några enkla rollspel tagna från elevernas egna exempel från läxan jag gav dem. Färdighetsträningen går i korthet ut på att eleven beskriver en händelse som inneburit problem. Vi delar upp händelsen enligt startsignal, beteende och konsekvens (SBK). Vi funderar på hur kamratstödjaren kan agera annorlunda (B) för att få mer positiva konsekvenser (K).

Eftersom jag fått in läxan i förväg kan jag på plats föreslå lämplig färdighetsträning utifrån de femtio lektioner som finns fördefinierade i Goldsteins ART-bok. Men jag tänker inte kalla det ART eftersom jag avviker från instruktionerna i boken. ART är manualbaserat och det är viktigt att kalla saker vid sitt rätta namn för att inte devalvera uttrycken.

Syfte och avgränsningar

Nåväl. Jag har några dagar på mig. Det här upplägget är en skiss och planerna kommer förmodligen att ändras. Jag inser att lektionsmaterialet ovan räcker till minst tre lektioner. Jag måste prioritera och döda några älsklingar. Syftet är att ge eleverna lite KBT och få dem att reflektera utifrån sina egna och andras tankar och handlingar för att de ska bidra till lugnet på skolan. I vilken ände ska jag kapa?

[easyembed field=”HTML1″]