Elevdokumentation i privat ägo

Jag fick livstecken från Jan Björklund i dag. En av hans assistenter på regeringskansliet skrev och tackade mig för mitt blogginlägg:
Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

Något sent kan tyckas, men ändock ett svar.

Jag läste vad jag skrivit igen och det slog mig att alla de system som finns till förfogande för elevdokumentation i dag är privata lösningar. Är det rimligt att vi säljer ut vår myndighetsutövning, vår dokumentation till privata aktörer? Vore det inte bättre om staten garanterade lärarnas dokumentation i en central, standardiserad databas och att de privata aktörerna fick access till dessa kärndata utifrån avtal med kommuner och friskolor? Jag tänker mig ett system där staten förvarar alla kärndata och där privata aktörer genom standardiserade API:er får tillgång till dessa data, både läs och skrivrättigheter. Om skolan inte är nöjd med aktören så behöver inte alla kärndata exporteras till det nya systemet.

Bara en tanke.

För vår del, vår kommun så byter vi snart leverantör av elevdokumentationssystem och jag betvivlar starkt att de omdömen och de IUP:er jag skrivit i de systemet kommer att migreras till det nya systemet.

 

Ödesdiger

Svenska som andraspråk

– Ödesidger? Vad betyder det?
– Ja du? Typ, ett avgörande beslut, men det måste leda till något dåligt.
– Fattar inte!

Jag förklarar vidare. Eleven säger att hen fortfarande inte fattar.

– Kan vi inte ta det på engelska? frågar eleven.
– På engelska? frågar jag. Men du talar väl inte engelska hemma?
– Jag tittar, på Youtube. Jag spelar.
– Okej. Vi kollar i en ordbok: ”Disastrous.”
– Ja, men då fattar jag.

Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

I går gick Jan Björklund ut med att skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska skrotas i årskurs 6 till 9.

Hur tänkte du där Björklund? Det är visserligen väldigt skönt att slippa en stor arbetsbörda, bra för lärarna alltså. Men hur ser det ut för eleverna? De kommer i framtiden att få betyg i årskurserna 7 och 8 som knappt hänger samman med kunskapskraven. De kraven ställer nämligen varje lärare upp godtyckligt. Det är bara under vårterminen i årskurs 6 och årskurs 9 som det finns kunskapskrav som är direkt kopplade till betygen. De andra betygen vi som lärare sätter är bara rena gissningar, gissningar som i framtiden kommer att bli helt omotiverade från läraren sida eftersom det är med hjälp av omdömena som vi lärare förklarar hur vi tänkt när vi sätter betygen.

Samtidigt som vi som lärare i framtiden kommer att få sätta luddigt motiverade betyg så kan kommer eleverna att få överklaga betygen. På vilka grunder undrar jag. Det finns ju ingen dokumentation. Den har ju Björklund avskaffat.

Mitt förslag är att i stället ta bort betygen i årskurs 7 och 8 samt även höstbetyget i årskurs 9. Lyft fram det fantastiskt bra redskap vi har fått i form av kunskapskrav. Och nej. Jag är inte ironisk här.

Ta fram bra digitala bedömarstöd för kunskapskraven där det är bara att klicka när en elev når ett visst kunskapskrav. Gestalta sedan värdena från databasen grafiskt med mycket färg och form. Kanske lite rosa när ett ämne saknar några E-krav, grönt när det ligger på E till C och kanske blått därutöver. Undrar föräldrar eller elever vad som saknas i ämnet så är det bara att klicka på ämnet och se kunskapskraven i detalj.

På så vis kan föräldrar och elever ha järnkoll på var de ligger kunskapsmässigt samtidigt som vi kan sikta långsiktigt på det enda betyg som verkligen gäller någonting; slutbetyget i årskurs 9.

Lite länkar:

Lärarnas nyheter – Lärarnas byråkrati ska minska

Folkpartiet.se – Mindre byråkrati för lärarna

Ordbehandlingsprogram för provsituationer

Det är snart dags för det nationella provet i svenska för våra nior och som vanligt uppstår problemen i samband med c-delen. Det finns för många sätt att fuska på, även om nätverket är avslaget. Därför skulle jag vilja beställa en ett program av en hugad programmerare. Jag har tämligen klart för mig hur det bör fungera för att fuskmöjligheterna ska kunna minimeras.

Ta gärna kontakt med mig om du kan programmera för mac (Objective C) och är sugen på att skriva ihop ett litet ordbehandlingsprogram. Det färdiga programmet lägger vi ut på App Store för gratis nedladdning.

Sverigedemokraterna städar…

Jimmie Åkesson vill nu kasta ut obekväma partiföreträdare. Det är ganska tydligt att Åkesson försöker skapa ett rumsrent konservativt parti. Frågan är om han kommer att lyckas med att kasta ut slentrianhatarna och samtidigt bjuda in hemlösa allianskonservativa. Det finns många värdekonservativa i vårt land som känner att de inte har någon politisk hemvist, men är det verkligen Sverigedemokraterna de söker? Och om SD blir rumstrent och håller sig kvar på den politiska arenan; kommer då Alliansen att bjuda upp till dans?

Sverigedemokraterna och Alliansens framtid

Jag tycker att det är intressant att SD-politiker flyr partiet för att det blivit för rumsrent. Jag tror att SD är här för att stanna i svensk poltik. När M valde att tokkasta sig in mot mitten och i princip överge allt konservativt i sin politik så blev det öppet på högerflanken. Fp och Kd har väl gjort några tafatta försök att mörka på det blå lite, men de är ju allt för snälla.

För det finns mörkermän (och kvinnor) som har främlingsfientliga, homofoba och allmänt småhatiska åsikter mot allt och alla. Och de människorna uppgår förmodligen till fler än fyra procent av den röstande befolkningen. De behöver ett parti som är lagom rumsrent men samtidigt kan fälla lite lagom rasistiska och populistiska uttalanden ibland.

Det M gjorde när de kastade sig in mot mitten var att de på lång sikt offrade ett eller flera av sina allianspartier. Det förvånar mig inte om Centern ryker i nästa val och ersätts av ett relativt stort SD som kan rumstera fritt i sitt ombonade rum där längst ute på högerkanten. Men för att det ska lyckas så måste nog galenpannorna och mörkermännen rensas ut från politiska uppdrag först.

De nya moderaterna har rönt stora framgångar på kort sikt, men frågan är om de inte dödade alliansen på lång sikt, om de nu inte bjuder in SD efter nästa val förstås…

http://expo.se/2012/hoppar-av-i-protest-mot-sds-partiledning_5322.html

Spaning: Filmen blir åter intressant

Våra sexor hade lovats film i går fredag av deras ordinarie lärare. Den ordinarie läraren ville väl vara snäll mot mig och förenkla hanteringen av eleverna lite. Som inryckande vikarie tyckte jag att film var en tråkig sysselsättning i det fina vädret. Jag föreslog istället att vi skulle gå ut och fotografera i skogen.

Jag hade faktiskt förväntat mig mestadels positiva reaktioner. Men det fick jag inte:

– Men neeeej. Vi vill ju se på film.
– Men ni ser ju så mycket film ändå. Ni sitter ju så mycket vid skärmarna. Kan det inte var skönt att komma ut? Det är ju så fint väder.
– Men det är inte samma sak. Det här är ju en lång film. Annars ser vi ju bara korta klipp.

Något har hänt! Kan det vara så att ungarna inte längre ser spelfilm hemma? De väljer istället att klicka runt på Youtube. Om nu ungarna läser allt mindre och dessutom väljer bort de långa filmerna för kortare klipp; vad händer då med känslan för narrativet, berättelserna? Vad har detta för innebörd för förståelsen av en lång mödosamt berättad historia?

Överdriver jag? Kanske. Men faktum är att jag inte har pratat så mycket film med eleverna senaste året. Förr om åren har det alltid funnits någon blockbuster att penetrera: StarWars, Lord of the Rings, Narnia, Guldkompassen, Harry Potter m.fl. Jag hade hoppats på att Hungerspelen skulle väcka lite liv i filmdiskussionerna, men den gled ganska obemärkt förbi.

Min spaning är alltså lite tveeggad. Å ena sidan överger eleverna filmer för webbklipp och å andra sidan uppskattas filmer mer i skolan igen. Men slutsatsen måste i alla fall bli vara att skolan är en viktigt institution för att hålla filmintresset levande. Fortsätt att visa kvalitetsfilm i skolan. Utmana eleverna med genrer de inte är vana vid! Undvik att välja filmer demokratiskt. Tänk förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav. Men döda inte intresset med för skolig film.

Intryck från Christian Lundahl

Jag lyssnade på bedömningsforskaren Christian Lundahl i dag. Några reflektioner:

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

  1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande.
  2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.
  3. Ge feedback som för lärande framåt.
  4. Aktiviera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition.
  5. Aktivera elevera som undervisningsresurser för varandra.

Christian talade också om missuppfattningen att goda studieresultat endera har med tur eller talang att göra. I första hand handlar goda studieresultat om hårt arbete. Detta ligger i linje med det jag tidigare tagit upp Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

Pre-flight

Han visade också utdrag ur Jenny Forsbergs ”Tydliga texter”. I hennes bok finns en checklista för alla texter:

  • Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
  • Skriver du det viktigaste först?
  • Innehåller din text bara den information som läsaren behöver?
  • Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
  • Använder du nyckelord och verb i rubriker?
  • Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
  • Har du skrivit ut alla förkortningar?
  • Använder du många engelska ord?
  • Har du slagit upp alla ord som du är osäker på?
  • Har du gjort en stavningskontroll?
  • Har du korrekturläst med papper och penna?
  • Har du låtit någon annan läsa din text?

WordPress Twenty Eleven

Jag använder just nu WordPresstemat Twenty Eleven. Twenty Eleven ramlade ner i WordPressinstallationen för några veckor sedan. Nyfiket ersatte jag Twenty Ten och började pilla. Det verkar som en trend att vi varje år får ett nytt tema att leka med från utvecklarna. De två eller tre (om vi räknar med Kubrick som kom i version 1.5) ger oss alltfler intställningsmöjligheter i själva temat.

Denna gånng fick vi bland annat möjligheterna att stänga av och att flytta på sidomenyn. Möjligheter kom också att visa eller dölja bilder och rubriker på bloggen.

Sidan anpassar sig också efter bredden på läsafönstret. Den gör detta så bra så att jag överväger om jag ska avinstallera pluginen för mobila enheter.

Det följer också med ett tema i temat. Det går att välja mellan en ljus och en mörk variant av temat.

Kommer det att fortsätta på detta vis så kommer inställningsmöjligherna om några år vara så många så att det blir onödigt att installera alternativa teman.

Det är lite irriterande att bannern har annorlunda än i Twenty Ten. Nu måste jag göra om de bilder jag skapat för Twenty Ten.

Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

På dn.se skriver man i dag att intelligenstester kanske inte mäter intelligens utan att de i själva verket mäter graden av motivation hos en människa. Man skriver också att de som lyckas på intelligenstesten gör bättre från sig i livet.

Hårt arbete, hård fokusering på uppgiften, samt förmågan att inte ge upp utan en extra ansträngning, är det som ger höga IQ-poäng. Ännu bättre går det om en belöning väntar efter arbetet, om man kan tjäna pengar på sina poäng.

DN har fått nyheten i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

  1. En människas intelligens är relativt konstant och ändras inte så lätt.
  2. En människas motivation är i högsta grad föränderlig och går bland annat att påverka genom använding av belöningar.

Vi kanske inte ska vara så snabba att döma ut elever som inte lyckas. Vi måste bara hitta rätt belöningsformer. Det gäller alltså inte att fylla kärl i skolan. Vi måste tända eldar. Inga nyheter precis.

Vi måste också fundera över hur vi använder oss av belöningssystem i skolan.

Och för det tredje: Hur mäter vi elevernas kunskaper? Gör vi samma fel inom skolan? Tror vi att vi mäter kunskaper när vi i själva verket mäter motivation? Eller det kanske inte spelar någon roll?