Det kalla kriget och De andras liv

Årskurs 9 har nu avslutat andra världskriget och gått vidare mot efterkrigstid. Vi fastnade för Östtyskland och kommunism. Jag föreslog då att vi skulle se filmen De andras liv – Das Leben der Anderen. av regissören Florian Henckel von Donnersmarck. Här följer elevernas instruktion:

Östtysklands Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på och resonera om innan du ser filmen:

Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.

När och hur bildades Östtyskland?
Vad var Stasi?
Vilken uppgift fyllde Stasi?
Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
Vad är censur?
Vad är propaganda?

Att fundera på under filmens gång:

Skulle man kunna säga att någon eller några i filmen är en god människa? Vem eller vilka i sådana fall? Motivera!
Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
Varför tror du att han genomgår den förändringen?

Spoiler alert:
Filmhandledning till filmen De andras liv

Dikt-kit att ta med sig i livet

Jag gjorde ett litet subjektivt dikt-kit till mina nior. Några dikter att ta med sin i livet:

Karin Boye

I rörelse
Ja visst gör det ont
Det öde landet (Världens svåraste dikt. Jag överdriver inte. Läs den inte! Jag har varnat dig!)

Ulf Lundell

Öppna landskap Ulf Lundell sjunger låten själv

Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet Freddie Wadling tolkar låten
Nocturne Ingvar Wixell sjunger låten

Sonja Åkesson

Sommarräkning

Några böcker i urval:

’); })(); // ]]>

De abrahamitiska religionerna

Jag plöjer just nu på bred front genom de abrahamitiska religionerna. Jag vill visa släktskapet mellan judendomen, kristendomen och islam för eleverna. Det har varit svårt att hitta en bra bild som visar sambanden, så jag gjorde en själv.

Allt pedagogiskt material som kan användas i skolan är flyttat till en annan blogg: 100° Celsius På sikt kommer jag att ta bort även denna artikel från den här bloggen. Syftet är att renodla mina bloggar.

Datorspelens belöningssystem – irl

Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.

Toms resonemang ligger ganska nära de tankegångar som finns inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Chatfield har hittat sju olika faktorer som gör att människor spelar spelen timme ut och timme in utan att tröttna. Vad av detta kan vi lyfta in i hemmen och i klassrummen: Fortsätt läsa ”Datorspelens belöningssystem – irl”

Habits of mind (igen)

Jag har tidigare skrivit om Habits of mind här på bloggen. Nu har sidan http://1616.nu/ lanserats. Här finner du en inspirationsfilm som introducerar begreppet, skriftlig information och självskattningsblad.

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Jag har tidigare sagt att betygsättande i årskurs åtta och under hösten år nio bara är prognoser och inga egentliga betyg. Hur ska du då tänka när du sätter betyg i årskurs åtta?

Det enda en lärare egentligen vet är vad eleven tidigare har klarat av. Vi kan åskådliggöra kunskapsinhämtningen med följande diagram:

Diagram som visar hur kunskapsmängden ökar per vecka för en elev. — Betygsprogression

Om vi dessutom lägger på en trendlinje får vi följande diagram:

Frågan är nu: Kan vi anta att den trenden fortsätter ända fram till berygsättning under våren i årskurs nio?

Betygsprogression med trendlinje över tid

Det är så de flesta tänker när de sätter betyg. Vi förväntar oss att eleven ska prestera ungefär lika bra (eller dåligt) under resten av tiden.

Om nu allt bara är prognoser:

Hur ska du behandla eleven som har klarat av få mål, men nu plötsligt börjar plugga? Kan du sätta ett godkänt betyg när eleven ligger långt efter, men ändrat beteende och nu visar stor framåtanda?
Hur gör du med eleven som ligger mycket bra till, men plötsligt tappat fart. Den där eleven som du gav MVG i betyg till julen, årskurs åtta, men i princip slutar plugga under vårterminen?

Att sätta betyg i årskurs åtta

Att sätta betyg i årskurs åtta är ett elände. Vilka mål ska eleverna ha nått för att få betyg? Om jag har fattat det rätt så kan en lärare använda två olika principer för att sätta betyg i årskurs åtta.

Ameh! Den här skulle jag ju inte publicera än. Tryckte på fel knapp. Jamen. Okej då. Den får ligga kvar. Jag ska fila på texten under dagen så kommer den riktiga artikeln i kväll eller i morgon kväll.

Här är inläggen:

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Diskussionsfrågor till Nausicaä från Vindarnas dal

Jag skrev härom dagen om att jag visat filmen Nausicaä från Vindarnas dal dal för mina elever. Nu har jag hittat de frågor vi skissade ner under filmens gång. Detta är bara ett råmanus som kanske inte kan delas ut till eleverna direkt, men det är i alla fall något att utgå från.

Diskussionsfrågorna:

Vilket problem bygger filmen på? Hur kan vi relatera detta till vår värld?
Vad är en ohmu?
Hur behandlar flickan ohmu?
Vad använder folket ohmus kvarlevor till?
Filmen heter Nausicaä från Vindarnas dal: Vilken roll spelar vindar och luft i filmen?
Flickan har en egenskap som gör henne unik. Vilken egenskap har hon?
Människorna lever i ett medeltidssamhälle, men de har tillgång till högteknologi. Hur tror du att de fått tillgång till den?
Filmen är ganska enkelt tecknad med moderna mått, den är gjord på 1980-talet, men den fångar ändå tittaren. Hur kommer det sig? (Behöver utveckla frågan.) Form kontra innehåll!
Försöka att beskriva de tre folken i filmen med begreppen ”godhet” och ”ondska”.
Vilka roller fyller de olika prinsessorna i filmen?
Vilken roll spelar rädsla i filmen?
Vad händer när ohmun känner på prinsessan i giftskogen?
Vad skulle du göra om du fick ett glidplan?
Hur skulle du beskriva filmens musik. Vilka känslor förmedlar musiken?
När Nusicaä och flygaren Asbel är under giftskogen säger Nausicaä ”Ja, jag är så lycklig” när flygaren frågar varför hon gråter. Varför blev Nausicaä plötsligt så lycklig?
Tecknad film av detta slag kallas för Anime. Vad skiljer Anime från andra tecknade serier?
Ockuperar turomekerna Vindarnas dal i ett gott eller ont syfte? Motivera ditt svar!
Utopi och dystopi är två motsatsord. Ta reda på vad orden betyder!
Tycker du att Nausicaä från Vindarnas dal är en utopisk eller dystopisk film? Motivera ditt svar!
Vem eller vilka har störst makt i filmen? Motivera ditt svar!
Varför blir Nausicaäs dräkt blå på slutet? Vad är det som färgar dräkten? Vad spelar det för roll för spådomen?
Vilken roll spelar färgerna rött och blått i filmen?
Vad är det meningen att tittaren ska dra för lärdomar av filmen?
Jämför Nausicaä från Vindarnas dal med en annan film! Vilken annan film väljer du? Vad ser du för likheter?

Film i undervisningen – Nausicaä från Vindarnas dal

Poster för filmen Nausicaä från Vindarnas ö — Nausicaä från Vindarnas ö

Jag är en stark anhängare av det utvidgade textbegreppet. De elever jag jobbar med är mycket mer bevandrade i datorspel och filmer än i böckernas värld. Missförstå mig nu inte. Elever ska läsa böcker, gärna många böcker. Men vi lärare måste också ge eleverna redskap att hantera det de ser på film och upplever i datorspelsvärlden.

Efter att ha sett filmen Nausicaä från Vindarnas dal med mina barn så bestämde jag mig för att även se den med eleverna. Jag var tvungen att tumma lite på reglerna för visning av film i etta fall. Jag brukar vara ordningsam annars och bara visa film som är okej att visa. Men min frustration är stor över att det inte finns någon bra onlinetjänst för skolfilm. Visst! Vi abonnerar på www.flod.nu, men de spelfilmer som finns där är fåtaliga.

Nausicaä från Vindarnas dal är Hayao Miyazakis andra film. Den lanserades 1984. Miyazaki kom senare att göra filmer som:

Att visa Nausicaä från Vindarnas dal visade sig vara en fullträff. Jag och en kollega satt och skrev ner tänkbara diskussionsfrågor under filmen. När vi tittat färdigt och synkat ihop våra anteckningar kom vi fram till att vi producerat omkring 30 tänkbara diskussionsfrågor, alldeles för många. Men det gick att dela in dem i olika kategorier:

Krig – fred
Modernitet – ålderdomligt
Utopi – dystopi
Att tänka med naturen – att tänka mot naturen
Sagans form – utvaldhet, tretal, uppdrag m.m.
Manga
Manligt – kvinnligt
Österländskt kontra västerländskt berättande
Filmmusikens roll
Estetikens roll

Jag har inte träffat eleverna sedan vi såg filmen så jag har inget att säga om utgången av diskussionerna än. Men jag kan lova att det kommer att bli bra. Bara det lilla jag talade med eleverna efter filmen lovar gott.

Skrivet om filmen

Svenska dagbladet – recension
Filmtipset – recension
Svenska filminstitutet – filmhandledning
kulturbloggen.se – recension
Dagens Nyheter – recension
TV4 – recension

Hayao Miyazaki på bokus.se

Lilla stjärna – nu har jag ingen ursäkt längre

Jag skrev härom dagen att jag hade ställt mig i kö hos det lokala biblioteket för att läsa Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist. Jag hade plats nummer 21 i kön, nu har jag plats 19.

Jag gjorde en sökning i e-lib för att ta reda på om boken låg ute som e-bok, och döm om min förvåning när den redan ligger ute som ljudbok, bara att avnjuta i datorn. Så nu har jag ingen ursäkt längre, det är bara att börja lyssna.

Lilla stjärna hos e-lib.se

Konsten under kommunismen

Gustaf Fröding

Edith Södergran

Gunnar Ekelöf

Werner Aspenström

Nils Ferlin