Pedagogik – Sida 3

Intryck från Christian Lundahl

Jag lyssnade på bedömningsforskaren Christian Lundahl i dag. Några reflektioner:

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande.
Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.
Ge feedback som för lärande framåt.
Aktiviera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition.
Aktivera elevera som undervisningsresurser för varandra.

Christian talade också om missuppfattningen att goda studieresultat endera har med tur eller talang att göra. I första hand handlar goda studieresultat om hårt arbete. Detta ligger i linje med det jag tidigare tagit upp Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

Pre-flight

Han visade också utdrag ur Jenny Forsbergs ”Tydliga texter”. I hennes bok finns en checklista för alla texter:

Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
Skriver du det viktigaste först?
Innehåller din text bara den information som läsaren behöver?
Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
Använder du nyckelord och verb i rubriker?
Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
Har du skrivit ut alla förkortningar?
Använder du många engelska ord?
Har du slagit upp alla ord som du är osäker på?
Har du gjort en stavningskontroll?
Har du korrekturläst med papper och penna?
Har du låtit någon annan läsa din text?

Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

På dn.se skriver man i dag att intelligenstester kanske inte mäter intelligens utan att de i själva verket mäter graden av motivation hos en människa. Man skriver också att de som lyckas på intelligenstesten gör bättre från sig i livet.

Hårt arbete, hård fokusering på uppgiften, samt förmågan att inte ge upp utan en extra ansträngning, är det som ger höga IQ-poäng. Ännu bättre går det om en belöning väntar efter arbetet, om man kan tjäna pengar på sina poäng.

DN har fått nyheten i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

En människas intelligens är relativt konstant och ändras inte så lätt.
En människas motivation är i högsta grad föränderlig och går bland annat att påverka genom använding av belöningar.

Vi kanske inte ska vara så snabba att döma ut elever som inte lyckas. Vi måste bara hitta rätt belöningsformer. Det gäller alltså inte att fylla kärl i skolan. Vi måste tända eldar. Inga nyheter precis.

Vi måste också fundera över hur vi använder oss av belöningssystem i skolan.

Och för det tredje: Hur mäter vi elevernas kunskaper? Gör vi samma fel inom skolan? Tror vi att vi mäter kunskaper när vi i själva verket mäter motivation? Eller det kanske inte spelar någon roll?

CMS, Wiki, Blogg och Forum

En liten text jag skrev till några kollegor för att få med dem i nätlingot:

CMS (content management system) webbprogrmvara som kan lagra och publicera alla typer av innehåll. En CMS är också väldigt utbyggbar. Den kan helt enkelt göra allt.

Wiki (från hawaiiska wiki som betyder snabb) är webbprogramvara för uppslagsverk där användarna tillsammans utvecklar innehållet via en webbsida.

Blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’) En blogg är en webbjournal eller webbdagbok som innehåller texter som är organiserade kronologiskt och som kan kommenteras av läsarna.

Forum är webbplatser ämnade för diskussioner, samtal och erfarenhetsutbyte. Diskussionerna är organiserad e i så kallade trådar.
');
})();

Det kalla kriget och De andras liv

Årskurs 9 har nu avslutat andra världskriget och gått vidare mot efterkrigstid. Vi fastnade för Östtyskland och kommunism. Jag föreslog då att vi skulle se filmen De andras liv – Das Leben der Anderen. av regissören Florian Henckel von Donnersmarck. Här följer elevernas instruktion:

Östtysklands Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på och resonera om innan du ser filmen:

Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.

När och hur bildades Östtyskland?
Vad var Stasi?
Vilken uppgift fyllde Stasi?
Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
Vad är censur?
Vad är propaganda?

Att fundera på under filmens gång:

Skulle man kunna säga att någon eller några i filmen är en god människa? Vem eller vilka i sådana fall? Motivera!
Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
Varför tror du att han genomgår den förändringen?

Spoiler alert:
Filmhandledning till filmen De andras liv

Dikt-kit att ta med sig i livet

Jag gjorde ett litet subjektivt dikt-kit till mina nior. Några dikter att ta med sin i livet:

Karin Boye

I rörelse
Ja visst gör det ont
Det öde landet (Världens svåraste dikt. Jag överdriver inte. Läs den inte! Jag har varnat dig!)

Ulf Lundell

Öppna landskap Ulf Lundell sjunger låten själv

Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet Freddie Wadling tolkar låten
Nocturne Ingvar Wixell sjunger låten

Sonja Åkesson

Sommarräkning

Några böcker i urval:

’); })(); // ]]>

De abrahamitiska religionerna

Jag plöjer just nu på bred front genom de abrahamitiska religionerna. Jag vill visa släktskapet mellan judendomen, kristendomen och islam för eleverna. Det har varit svårt att hitta en bra bild som visar sambanden, så jag gjorde en själv.

Allt pedagogiskt material som kan användas i skolan är flyttat till en annan blogg: 100° Celsius På sikt kommer jag att ta bort även denna artikel från den här bloggen. Syftet är att renodla mina bloggar.

Datorspelens belöningssystem – irl

Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.

Toms resonemang ligger ganska nära de tankegångar som finns inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Chatfield har hittat sju olika faktorer som gör att människor spelar spelen timme ut och timme in utan att tröttna. Vad av detta kan vi lyfta in i hemmen och i klassrummen: Fortsätt läsa ”Datorspelens belöningssystem – irl”

Habits of mind (igen)

Jag har tidigare skrivit om Habits of mind här på bloggen. Nu har sidan http://1616.nu/ lanserats. Här finner du en inspirationsfilm som introducerar begreppet, skriftlig information och självskattningsblad.

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Jag har tidigare sagt att betygsättande i årskurs åtta och under hösten år nio bara är prognoser och inga egentliga betyg. Hur ska du då tänka när du sätter betyg i årskurs åtta?

Det enda en lärare egentligen vet är vad eleven tidigare har klarat av. Vi kan åskådliggöra kunskapsinhämtningen med följande diagram:

Diagram som visar hur kunskapsmängden ökar per vecka för en elev. — Betygsprogression

Om vi dessutom lägger på en trendlinje får vi följande diagram:

Frågan är nu: Kan vi anta att den trenden fortsätter ända fram till berygsättning under våren i årskurs nio?

Betygsprogression med trendlinje över tid

Det är så de flesta tänker när de sätter betyg. Vi förväntar oss att eleven ska prestera ungefär lika bra (eller dåligt) under resten av tiden.

Om nu allt bara är prognoser:

Hur ska du behandla eleven som har klarat av få mål, men nu plötsligt börjar plugga? Kan du sätta ett godkänt betyg när eleven ligger långt efter, men ändrat beteende och nu visar stor framåtanda?
Hur gör du med eleven som ligger mycket bra till, men plötsligt tappat fart. Den där eleven som du gav MVG i betyg till julen, årskurs åtta, men i princip slutar plugga under vårterminen?

Att sätta betyg i årskurs åtta

Att sätta betyg i årskurs åtta är ett elände. Vilka mål ska eleverna ha nått för att få betyg? Om jag har fattat det rätt så kan en lärare använda två olika principer för att sätta betyg i årskurs åtta.

Ameh! Den här skulle jag ju inte publicera än. Tryckte på fel knapp. Jamen. Okej då. Den får ligga kvar. Jag ska fila på texten under dagen så kommer den riktiga artikeln i kväll eller i morgon kväll.

Här är inläggen:

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

Pre-flight

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

Konsten under kommunismen

Gustaf Fröding

Edith Södergran

Gunnar Ekelöf

Werner Aspenström

Nils Ferlin

Karin Boye

Ulf Lundell

Evert Taube

Sonja Åkesson

De abrahamitiska religionerna