Kategori: Svenska

AI-genererade texter i undervisningen?

Jag har gjort ett litet experiment igen. Med hjälp av AI-verktyget ChatGPT har jag satt ihop ett läromedel i litteraturhistoria. Det är en enkel sammanställning, mestadels klipp och klistra från min sida. Ni hittar det här: Litteraturhistoria med AI. Min fråga är: Hur bedömer ni detta material? Är det bara rörigt, eller kan det faktiskt vara användbart?

Jag ställde ungefär samma fråga i en Facebookgrupp och fick etts var från en person som tyckte att texten var språkligt svag, inte ens på gymnasienivå, och behövde en rejäl genomgång av en redaktör. Frågan kom upp: Varför använda AI för att skapa sämre texter än de som redan finns?

Jag håller med. Det finns bättre läromedel. Men vi är just nu vid starten av en utvecklingskurva inom AI. Det här experimentet är inte bara om att skapa text, utan att visa hur snabbt området utvecklas. Tänk på hur AI-genererade ansikten för ett år sedan såg nästan skrämmande ut, medan de idag knappt går att skilja från riktiga foton.

Så vad betyder detta för framtiden? Hur kommer svensk text som är AI-genererad att se ut om två år? Kommer traditionella läromedel att bli omoderna? Kanske kommer vi snart att se läromedel som är skräddarsydda för varje elevs individuella behov och kunskapsnivå. Och vad händer om vi inte längre har samma gemensamma kunskapsbas? Vad händer om alla texter genereras för individuella behov? Vad förlorar när vi inte lägre presenteras gemensamma texter?

Gosedjurspoesi

Jag gjorde en kul grej med mina sjuor nu i veckan. Vi befann oss på en lägergård. Innan resan bad jag eleverna att ta med varsitt gosedjur. Väl på plats så hittade vi en fin häll vid en sjö och böljande berg i fjärran.

Vi inledde passet med att sätta oss i ring och presentera våra gosedjur för varandra. Jag började genom att berätta om ett gosedjur jag fått för länge sedan av en släkting. Jag berättade om ålder, namn och lite vad gosedjuret hade betytt för mig. Eleverna fortsatte i ringen att berätta om sina egna och jag fick förvånansvärt många modiga berättelser berättade om gosedjurens betydelse. Några eleverna berättade inför klassen att gosedjuret fortfarande åkte med överallt.

Efter presentationen berättade jag att eleverna nu skulle skriva varsin dikt ur gosedjurets perspektiv genom att sätta sig med gosedjuret någonstans i omgivningarna för att få gosedjuret att betrakta något.

Jag berättade om olika typer av dikter och modellerade genom att läsa upp några naturdikter. Jag berättade också att det kan vara bra att utgå från en grundkänsla i dikten. Därför måste vi tänka oss in i gosedjurets förhållande till naturen runtomkring. Känner gosedjuret kanske vördnad, rädsla eller kärlek inför naturen? Eller gosedjuret kanske vill spränga allt?

Jag uppmanade eleverna att ta uppgiften på allvar och att gå åt sidan för att vara för sig själv tillsammans med gosedjuret. Det är fantastiskt vad det går att få elever att göra! De flesta accepterade uppgiften utan knot. Några få ville inte göra uppgiften och dem uppmanade jag att gå och upptäcka naturen eller kanske bara ta den vikta timmen för att hoppa omkring mellan rötter och klippor. Jag ville inte att det skulle bli något prestationsmoment.

Då och då kom elever till mig och visade upp vad de skrivit. Jag gav lite råd och ibland bad jag att få läsa upp högt för de som befann sig i närheten för stunden. Vissa elever sträckte på sig och visade synbar stolthet när jag läste dikterna. Andra ville absolut inte att de skulle läsas upp.

Jag ville inte ta dikterna ifrån dem så jag använde min telefon för att fotografera dikterna och på så sätt har jag dem bevarade.

En klar höjdpunkt i min svensklärargärning som jag gärna sprider vidare.