Ingen människa kan lära sig allt

Scientific American  http://www.sciam.com/ går i en artikel genom argumenten för varför ingen kan förstå allt, inte ens en eventuell Gud.

Läs artikeln här: http://www.sciam.com/article.cfm?id=limits-on-human-comprehension Den är en bra utångspunkt när du vill diskutera lite tyngre filosofiska spörsmål som

  • frågan om en allsmäktig Gud eller
  • frågan om allt kan mätas eller förklaras

med dina elever.

Artikeln tar upp tankar från tänkare som Werner Heisenberg, Kurt Gödel, Alan Turing, men framför allt fysikern och datorforskaren David H. Wolperts tankar:

David H. Wolpert, a physics-trained computer scientist at the NASA Ames Research Center, has chimed in with his version of a knowledge limit. Because of it, he concludes, the universe lies beyond the grasp of any intellect, no matter how powerful, that could exist within the universe. Specifically, during the past two years, he has been refining a proof that no matter what laws of physics govern a universe, there are inevitably facts about the universe that its inhabitants cannot learn by experiment or predict with a computation. Philippe M. Binder, a physicist at the University of Hawaii at Hilo, suggests that the theory implies researchers seeking unified laws cannot hope for anything better than a “theory of almost everything.”

Heureka – Jag har funnit det!

Jag lockades av Aftonbladets nyhet att Nathan Smith har funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld. Jag använde mig av min nätkompetens för att gå på skattjakt. Och med hjälp av Google Earth och några nätsökningar så tror jag också att jag har funnit det. Nu ska jag bara fixa flygbiljett och åka över till Staterna. Får man ta med en spade i handbagaget?

Lärarreflexen säger att det borde gå att använda sig av nyheten i undervisningen. Men hur? Kanske som:

  • ingång till att tala om guldtrafiken över Atlanten under 1600-talet,
  • att tala om sedimentering och landhöjning och varför saker som sjunkit i djupet kan hamna på land, eller
  • vilka lagar som gäller för skattletare.

Äh! Det känns krystat. Även om händelsen ligger rätt i tid för mina åttor så förpassar jag nog händelser till pedagogikens bakficka.

Snart är klockan 1234567890 – unixtid

Jag är barnsligt förtjust i vissa typer av nörderier, som detta att det fredagen 13 februari har gått 1234567890 sekunder sedan 1 januari 1970. 1 januari  1970 börjar tideräkningen i alla datorer som bygger på unixsystem, det vill säga många servrar på nätet och alla macar.

Vill du vara med och fira begivenheten exakt rätt tid så finns en nedräknare här: www.1234567890countdown.co.uk

Charles Darwin 200 år

Charles Darwin vid 51 års ålder.
Charles Darwin vid 51 års ålder.

12 februari 2009 är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Det är också 150 år sedan hans Om arternas uppkomst genom naturligt urval, eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron publicerades för första gången. Detta datum har kommit att symbolisera kampen för att låta vetenskapen förklara hur vår verklighet hänger ihop.

För det verkar som att det kanske kommer att dra ihop till strid mellan de som förespråkar naturvetenskaplig forskning och de som förespråkar Bibeln som rättesnöre när det gäller att förklarar hur saker uppkommit och varför världen ser ut som den gör.

Men kampen är en icke-kamp. Lägret som förespråkar Bibeln (Vågar jag ta ordet kreationister i min mun?) har nämligen inget att komma med. Världen är 4.55 miljarder år gammal (± 1 procent). Människan har samma ursprung som alla andra levande organismer runtomkring oss. Vetenskapen har slagit fast dessa fakta. Det finns inga bevis för att en skapare har lagt sig i för att skapa världen som den ser ut i dag, även om det inte omöjliggör en.

Men det värsta i hela den här sörjan är att flera högljudda kreationisterna vet att de ljuger. De ljuger i syfte att rättfärdiga Bibeln som rättesnöre. Och med Bibeln som rättesnöre i naturvetenskapliga frågor dröjer det inte länge innan kristna förståsigpåare ger sig på vår tillkämpade demokrati. För det är nämligen dit de vill. Kreationisternas slutmål är att applicera sina bibeltolkningar på samhällets alla uttryck och den dagen Gamla testamentets läror börjar smyga in i Svensk författningssamling dör demokratin.

Jag orkar inte skriva mer i detta uttjatade ämne. Jag låter istället www.evolutionsteori.se föra min talan och sänder istället en tacksam tanke till de människor som möjliggjort att jag får leva i ett demokratiskt och upplyst samhälle.

Hur skriver man en tidningsartikel, del 2

Mycket av trafiken till denna blogg kommer via sökmotorer. Och den allra vanligaste sökfrasen är: ”Hur skriver man en tidningsartikel?” Samtliga dessa sökningar hamnar på mitt tidigare inlägg där jag frågar hur man skriver en tidningsartikel. Det känns som om jag lurar hit besökare. Därför tänkter jag nu försöka gottgöra lite genom att svara på frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Fortsätt läsa ”Hur skriver man en tidningsartikel, del 2”

Historia – Skapa ditt eget land


Del av Charta Marina
Del av Charta Marina

Det är snart dags för mig att examinera mina elever på området förhistoriska kulturer. Eleverna får välja mellan tre olika examinationsformer:

  • Skapa ditt eget land.
  • Fördjupa dig i den egyptiska gudavärlden.
  • Läs på avsnittet och skriv prov.

Nu håller jag på att skriva ner instruktionerna för uppgiften: Skapa ditt eget land. Jag vill att uppgiften ska locka mina lite mer omotiverade elever till stordåd. Några av dessa elever lägger under sin fritid ner, i det närmaste, oändligt tid i konstruerade datorspelsvärldar. Jag hoppas att min uppgift ska anspela lite på de fabulerade världarna som finns i böcker och just datorspel.

Uppgiften är i stort sett färdig. Men jag har ännu inte sytt ihop denna skiss med strävans- uppnående- samt betygsmål. Fortsätt läsa ”Historia – Skapa ditt eget land”

Bibeln på schemat

I dag har jag börjat bibelarbetet med att ge sjuorna en överblick över vad hela bibeln handlar om. Jag vill visa dem att man i den brokiga texten faktiskt kan skönja en röd tråd. Vi läste Bibeln i tio akter på bibeln.se. Texten är relativt svår för många elever och många blir uttråkade, men rubrikerna är bra att utgå från när man själv försöker sammanfatta Bibeln. Några elever läste allt själva, några andra ville att jag sammanfattade så jag gjorde det.

Googla HMS Victory!

HMS Victory
HMS Victory

Jag frågade mig härom dagen om jag skulle våga nämna fyndet av det brittiska flaggskeppet HMS Victory. Jag vågade, men knappt. När lektionen började lida mot sitt slut skrev jag i ena hörndet av tavlan: ”Googla HMS Victory.” Några elever frågade om det var en läxa. Jag svarade nej. Jag hoppades på att nyfikenheten skulle ta överhanden och att åtminstone några skulle ha tagit reda på mer till i dag.

Och mycket riktigt! Jag fick en bra utläggning om skeppet, guldet, vaför det sjönk och att HMS Victory har en efterföljare som fortfarande flyter och som ligger förtöjd i London.

Bronskanoner funna i sjunket krigsskepp (DN)

Skattjägare nära legendariskt guld (Aftonbladet)

Brittiskt praktfartyg återfunnet (SvD)

Odyssey Marina Explorations hemsida

Hur skriver man en tidningsartikel?

100 grader Celsius – en blogg för dig som vill lyckas i skolarbetet

Ibland ställs man inför problem som borde ha en självklar lösning. Jag har gett mina elever i uppgift att skriva en tidningsartikel demokrati i Sverige. Uppgiften är stor och ganska svävande. Men jag vill se om elevernas vingar bär. De går i nian och borde klara av denna uppgift.

[easyembed field=”HTML1″]

Men så får jag frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Ja. Hur gör man? Jag svarar med ord som rubrik, ingress, brödtext, styckeindelning och andra lärarfloskler. ”Ja, men hur ska jag skriva iiii artikeln” Svarar eleven. ”Du måste ha en röd tråd” Säger jag. Bollen är strax tillbaka hos mig med frågan ”Vad är en röd tråd?”

Jag fortsätter nu men att man måste ha en tanke. Det kan till exempel handla om att skriva:

  • en demokrati för dummies,
  • om varför svensk demokrati inte är bra (suger), eller
  • varför svensk demokrati är bra (rular).

Jag delar upp artikeltyperna i argumenterande (subjektiva) och informerande (objektiva).

Men jag känner fortfarande att jag inte har nått fram. Något fattas. Vi har läst artiklar tidigare. Jag har visat exempel nu. Kan någon ge mig en bra och lättfattlig förklaring på hur man karaktäriserar en tidningsartikel så bleve jag glad. Alltså: Hur skriver man en tidningsartikel?

[easyembed field=”HTML3″]

Jag rekommenderar alla som lurats hit från google och andra sökmotorer att läsa inlägg två i denna följetong.

Annons:
Äventyr på Vänern! Boka din ribchartertur hos Kristinehamns Rib-charter

 

Aristoteles tankar genom medeltiden

Jag ville visa att idéer kan färdas långa vägar över långa tider och mellan olika kulturer så jag ritade upp en bild över hur Aristoteles tankar har färdats. Bilden mottogs väl av eleverna.

Aristoteles tankars spridning under medeltiden i Europa och norra Afrika.
Aristoteles tankars spridning under medeltiden i Europa och norra Afrika.

Jag fick tala om Alexandria, om arabernas medeltida kultur och om mötet mellan araber och spanjorer i Cordoba. Jag fortsatte att berätta om de kristnas identitetskris när tro mötte vetenskap, skolastiken och kritken mot skolastiken och slutligen hur arvet efter Aristoteles influerar Luther och slutligen reformationen.

Det blev en mycket lyckad lektion på mycket hög nivå. Jag uppfattar att eleverna hängde med i svängarna. De har i efterhand kunnat svara på kontrollfrågor och kom med några vettiga synpunkter under lektionen.

Vill man fortsätta lektionen på högre nivå, exempelvis på gymnasiet, så föreslår jag att man kan använda sig av Ockhams rakkniv för att kritisera kreationismen.

[easyembed field=”HTML2″]

[easyembed field=”HTML1″]