Etikett: iup

Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

I går gick Jan Björklund ut med att skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska skrotas i årskurs 6 till 9.

Hur tänkte du där Björklund? Det är visserligen väldigt skönt att slippa en stor arbetsbörda, bra för lärarna alltså. Men hur ser det ut för eleverna? De kommer i framtiden att få betyg i årskurserna 7 och 8 som knappt hänger samman med kunskapskraven. De kraven ställer nämligen varje lärare upp godtyckligt. Det är bara under vårterminen i årskurs 6 och årskurs 9 som det finns kunskapskrav som är direkt kopplade till betygen. De andra betygen vi som lärare sätter är bara rena gissningar, gissningar som i framtiden kommer att bli helt omotiverade från läraren sida eftersom det är med hjälp av omdömena som vi lärare förklarar hur vi tänkt när vi sätter betygen.

Samtidigt som vi som lärare i framtiden kommer att få sätta luddigt motiverade betyg så kan kommer eleverna att få överklaga betygen. På vilka grunder undrar jag. Det finns ju ingen dokumentation. Den har ju Björklund avskaffat.

Mitt förslag är att i stället ta bort betygen i årskurs 7 och 8 samt även höstbetyget i årskurs 9. Lyft fram det fantastiskt bra redskap vi har fått i form av kunskapskrav. Och nej. Jag är inte ironisk här.

Ta fram bra digitala bedömarstöd för kunskapskraven där det är bara att klicka när en elev når ett visst kunskapskrav. Gestalta sedan värdena från databasen grafiskt med mycket färg och form. Kanske lite rosa när ett ämne saknar några E-krav, grönt när det ligger på E till C och kanske blått därutöver. Undrar föräldrar eller elever vad som saknas i ämnet så är det bara att klicka på ämnet och se kunskapskraven i detalj.

På så vis kan föräldrar och elever ha järnkoll på var de ligger kunskapsmässigt samtidigt som vi kan sikta långsiktigt på det enda betyg som verkligen gäller någonting; slutbetyget i årskurs 9.

Lite länkar:

Lärarnas nyheter – Lärarnas byråkrati ska minska

Folkpartiet.se – Mindre byråkrati för lärarna

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Om jag har förstått det hela rätt, efter att ha satt betyg i över tio års tid, så är ett betyg ett mått på en elevs kunskapskvaliteter mätt utifrån en av skolan fastställd skala  som baseras på Skolverkets nationella betygsbeskrivningar.

Dumpa betygen!

Man kan i sammanhanget fråga sig vad betyget ska vara bra till. Som jag ser det är ett betyg en slags inträdesbiljett till exempelvis vidare utbildning eller arbete.

Men vad är då ett betyg i årskurs åtta? Det finns inga fastställda kriterier för betygsättning i åttan och det finns ingen funktion som inträdesbiljett för betygen i åttan. Så vad ska vi ha med dom till? Jag menar att vi ska dumpa dem. Jag menar att det bara ska finnas ett betyg i grundskolan, och det är det som ges i vårterminen i årskurs nio.

Som det nu ser ut så används betygen i skolan för att ge en prognos för slutbetyget i årskurs nio. Det finns bättre sätt att ge prognoser än att dela ut betyg. Vi har på senare år fått ett alldeles utmärkt verktyg i de omdömen som skickas hem till föräldrar inför utvecklingssamtalen och som sedan ingår i den individuella utvecklingsplanen. Det är enkelt att lägga till en rad på slutet av omdömet: Betygsprognos.

Betygsprognosen skulle alltså

  • ingå i den indivduella utvecklingsplanen för varje ämne,
  • ersätta de nuvarande betygen,
  • stärka innebörden i begreppet betyg, som alltså bara skulle ges i slutet av vårterminen i årskurs 9.

Fortsättning följer. I nästa inlägg tänker jag utreda några principer bakom betygsättning.