I går dog hårdrocksångaren Ronnie James Dio, sångare i band som Black Sabbath, Rainbow och Dio. Som gammal hårdrockare vek jag tjugo minuter åt honom, låten Holy Diver och lite bläddrande i uppenbarelseboken. Vi talade horntecknet eftersom Ronnie var den som introducerade tecknet inom hårdrocken.
Eleverna var intresserade och hade nog velat fortsätta diskutera djävulssymboler, hårdrock och bibel om inte magarna hade talat och dragit i väg eleverna till lunch.
2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.
Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:
Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.
En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.
Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:
Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.
Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.
Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!
De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:
Den text eleverna ser finns här nedan: Fortsätt läsa ”Övning i att framföra kritik”
Sjuorna har precis satt igång med antiken och jag fick en idé nu när jag stod och diskade. Historiker och teologer har diskuterat hur mycket greker och romare egentligen trodde på sina gudar. Tänk om de bara betraktade sina gudar som vi exempelvis betraktar superhjältar. Tänk om man skulle knåpa ihop en uppgift till eleverna som ser ut ungefär så här:
Vi flyttar oss framåt till år 3000. Du är forskare och har hittat ett bevarat seriemagasin från sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Du har skannat in albumet i din dator och har precis läst igenom det. Forskarkollegor har kommit fram till att superhjältarna var dåtidens gudar.
Din uppgift är att titta igenom ett avsnitt i en lärobok som handlar om antikens gudar (avsnittet måste vara ganska kort). Fundera hur texten är skriven, hur gudarna beskrivs och vilken typ av fakta som finns i texten. Skriv sedan en egen artikel där du framställer en eller flera superhjältar som gud/gudar. Tänk på att du bara kan ta med fakta som du kan få fram från det aktuella seriealbumet. Några andra kunskaper om superhjälten/superhjältarna har du inte.
Kan det vara något?
En av mina grupper var halverad i dag. Halva gruppen var på Prao. Jag har lovat att jobba med muntlig framställning med dem ett tag framöver. Jag tänkte att dagens lektion skulle ha handlat om konfliktlösning. Eleverna skulle ha fått spela upp några scener och försökt reda ut några konflikter på några olika sätt. Nu blev inte lektionen av eftersom halva styrkan var borta. Det hade jag glömt. Fortsätt läsa ”Snusk på schemat”
DN publicerar ett reportage om den tidiga människans kosthållning som är väl värd att läsa. I artkeln intervjuas Robert Blumenschine, antropolog vi Rutgers State University i New Jersey.
Slutsatserna är att människans näringsintag varierar och har varierat mellan kulturer. Människan kan överleva på många olika typer av kost och ändå må bra, men processad och värmd mat gör att näringsintaget ökar med 25 procent. För att må bra borde vi fokusera mer på motion. Alla människor borde egentligen gå en mil om dagen.
Artikeln kan mycket väl vara utgångspunkt för ämnesövergripande arbete mellan historia, idrott och hemkunskap.
Med jämna mellanrum finner någon Atlantis. Nu har man återigen funnit det förlorade landet utanför Kanarieöarna:
Återigen har Google Earth använts för att hitta spår från historien. Det var inte länge sedan en man trodde sig ha funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld med hjälp av Google Earth i träsken någonstans i södra USA.
Men nu har Googles nya funktion, som innebär att man även kan se havsbotten, använts. Wikipedia tecknar en ganska bra bakgrund till berättelsen. Man kan bland annat läsa att berättelsen om Atlantis från början är litterär, det vill säga påhittad, vilket i praktiken betyder att alla kan ge upp letandet nu. Atlantis har aldrig funnits. Fortsätt läsa ”Myten om Atlantis”
Mycket av trafiken till denna blogg kommer via sökmotorer. Och den allra vanligaste sökfrasen är: ”Hur skriver man en tidningsartikel?” Samtliga dessa sökningar hamnar på mitt tidigare inlägg där jag frågar hur man skriver en tidningsartikel. Det känns som om jag lurar hit besökare. Därför tänkter jag nu försöka gottgöra lite genom att svara på frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Fortsätt läsa ”Hur skriver man en tidningsartikel, del 2”
Det är snart dags för mig att examinera mina elever på området förhistoriska kulturer. Eleverna får välja mellan tre olika examinationsformer:
Nu håller jag på att skriva ner instruktionerna för uppgiften: Skapa ditt eget land. Jag vill att uppgiften ska locka mina lite mer omotiverade elever till stordåd. Några av dessa elever lägger under sin fritid ner, i det närmaste, oändligt tid i konstruerade datorspelsvärldar. Jag hoppas att min uppgift ska anspela lite på de fabulerade världarna som finns i böcker och just datorspel.
Uppgiften är i stort sett färdig. Men jag har ännu inte sytt ihop denna skiss med strävans- uppnående- samt betygsmål. Fortsätt läsa ”Historia – Skapa ditt eget land”
Jag frågade mig härom dagen om jag skulle våga nämna fyndet av det brittiska flaggskeppet HMS Victory. Jag vågade, men knappt. När lektionen började lida mot sitt slut skrev jag i ena hörndet av tavlan: ”Googla HMS Victory.” Några elever frågade om det var en läxa. Jag svarade nej. Jag hoppades på att nyfikenheten skulle ta överhanden och att åtminstone några skulle ha tagit reda på mer till i dag.
Och mycket riktigt! Jag fick en bra utläggning om skeppet, guldet, vaför det sjönk och att HMS Victory har en efterföljare som fortfarande flyter och som ligger förtöjd i London.
Bronskanoner funna i sjunket krigsskepp (DN)
Skattjägare nära legendariskt guld (Aftonbladet)
100 grader Celsius – en blogg för dig som vill lyckas i skolarbetet
Ibland ställs man inför problem som borde ha en självklar lösning. Jag har gett mina elever i uppgift att skriva en tidningsartikel demokrati i Sverige. Uppgiften är stor och ganska svävande. Men jag vill se om elevernas vingar bär. De går i nian och borde klara av denna uppgift.
[easyembed field=”HTML1″]
Men så får jag frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Ja. Hur gör man? Jag svarar med ord som rubrik, ingress, brödtext, styckeindelning och andra lärarfloskler. ”Ja, men hur ska jag skriva iiii artikeln” Svarar eleven. ”Du måste ha en röd tråd” Säger jag. Bollen är strax tillbaka hos mig med frågan ”Vad är en röd tråd?”
Jag fortsätter nu men att man måste ha en tanke. Det kan till exempel handla om att skriva:
Jag delar upp artikeltyperna i argumenterande (subjektiva) och informerande (objektiva).
Men jag känner fortfarande att jag inte har nått fram. Något fattas. Vi har läst artiklar tidigare. Jag har visat exempel nu. Kan någon ge mig en bra och lättfattlig förklaring på hur man karaktäriserar en tidningsartikel så bleve jag glad. Alltså: Hur skriver man en tidningsartikel?
[easyembed field=”HTML3″]
Annons:
Äventyr på Vänern! Boka din ribchartertur hos Kristinehamns Rib-charter
