Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.
Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.
De ingående faktorerna är:
- Envishet eller uthållighet (persisting)
- Handskas med impulser (managing impulsivity)
- Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
- Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
- Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
- Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
- Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
- Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
- Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
- Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
- Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
- Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
- Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
- Se det humoristiska (finding humor)
- Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
- Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)