Författare: boma

Vägen tillbaka till svenskan går genom läsning

En samhällskunskapslärares reflektioner kring språk, identitet och läsförståelse

Ett språk under press

Jag har länge varit orolig för det svenska språkets tynande tillvaro. Många ungdomar har ordförråd på engelska som de inte har på svenska. Vi håller på att tappa hela områden där begrepp saknas eller är bortglömda. Som lärare i samhällskunskap ser jag dagligen hur många av mina elever är mer bevandrade i amerikansk politik än i svensk och europeisk. De rör sig i en ungdomskultur som är väldigt internationell med starka amerikanska influenser via sociala medier. Hade det varit spelet Civilization så hade USA redan vunnit en kultur-seger över oss.

För omkring tio-tolv år sedan reagerade jag första gången på att en elev var bättre på engelska än på svenska trots att hen var infödd svensk. Sedan dess har fenomenet blivit allt mer accentuerat. Efter flera år på högstadiet och nu när jag återvänt till gymnasiet ser jag hur denna utveckling fortsätter.

Språk, kultur och identitet

För svensk del tror jag att känslan av att tillhöra ett land är svag. Vi tittar ideligen över Atlanten och på USA. Många av mina elever talar som om de vore med i en amerikansk sitcom där omkring hälften av orden är engelska, även när det finns fungerande svenska begrepp. I mitt klassrum hör jag ofta samtal där främmande ord smyger sig in, slarvigt och oreflekterat.

Det intressanta är att ungdomarna själva sällan reflekterar över sitt språkbruk. De använder engelska ganska oreflekterat. Det gäller för övrigt också många vuxna. Ibland kan det kännas som att de främmande orden fungerar kommenterande eller som någon form av, kanske lite ironiskt, perspektivskifte eller som samtalsmarkörer i ett för övrigt svenskt samtal.

Som lärare är jag varken nationalist eller patriot, men anser att vi behöver medvetandegöra vår egen kultur mer. Skolan har en viktig roll här, även om jag samtidigt inte vill lasta på utbildningssystemet mer att göra.

Svenskan för det komplexa

Ironiskt nog har jag märkt att svenskan fortfarande behövs när eleverna försöker sätta ord på svårare saker. Engelskan är ganska flyktig och har svårt att definiera känslor och komplexa problem för dem. Det finns en djupare förankring i modersmålet när tankarna blir mer komplicerade.

Detta ger en viktig insikt: när ungdomarna ska uttrycka något som verkligen betyder något för dem, när de ska formulera tankar som kräver precision och nyans, då räcker inte det ytliga vardagsspråket med sina engelska lånord till. Då behöver de tillgång till ett rikt svenskt språk.

För elever som inte är födda i Sverige går språkutvecklingen naturligtvis långsammare, men principen är densamma. I och med att jag undervisar på gymnasiet så försöker jag lägga över mycket ansvar på dem men samtidigt betona att jag är tillgänglig. Jag visar det också genom att direkt vara på plats när de behöver hjälp. Har de problem med en text så högläser jag och förklarar gärna, men de ska göra största delen av arbetet själva.

Läsningens kraft

Efter flera års erfarenhet har jag kommit till insikten att textstudier är nyckeln. I min samhällskunskapsundervisning arbetar jag systematiskt med facktexter, framför allt med Tengnäs kopieringsunderlag. Det finns detaljer att klaga på i det materialet, men eftersom ungdomarna bearbetar så många texter jämnar det liksom ut sig. Jag kan parera och korrigera där materialet inte stämmer eller förklarar för lite.

Texterna är ganska korta och avbryts av instuderingsfrågor med jämna mellanrum. När de skrivit sina svar förhör jag dem muntligt. Jag rättar dem om de har fel uttal eller använder begrepp på fel sätt och låter dem omformulera sig.

I vissa klasser har eleverna böcker, men de har svårt att hålla rätt på dem så jag delar ofta ut häften istället. Jag kombinerar dessa häften med egen-skrivna texter som jag publicerar på internet. Tidigare har jag också postat videor på Youtube och spelat in ljudfiler, men jag har slutat med det eftersom ungdomarna då hoppar över själva textläsningen. Jag funderar dock på att spela in ljudfiler från lektioner, använda ljud till text och sedan låta AI skapa skräddarsydda texter av det jag säger under lektioner – men hela tiden med fokus på att de själva ska bearbeta skriven text.

Vad jag tydligt märkt är att användningen av svenska ökar i takt med att läsförståelsen blir bättre. Det är inget magiskt eller plötsligt, utan en långsam process.

Motstånd och förändring

Jag ska inte förneka att läsmotståndet kan vara stort. Jag är bestämd med att eleverna ska läsa, och det kan ta upp till en halv termin innan de kommer igång ordentligt. Men när de väl kommit över tröskeln löser de uppgifterna i snabbare takt och de ställer delvis annorlunda frågor än tidigare. Frågorna handlar mer om innehåll än ”varför ska jag göra det här?” och ”det är för jobbigt…”.

För elever på Introduktionsprogrammet (IMA), som inte klarat sina grundskolebetyg, har jag ett nära samarbete med svenskläraren. Hon har märkt hur läsförståelsen ökat markant när eleverna använt samma Tengnäsmaterial med faktatexter och instuderingsfrågor. Denna metodik tycks fungera väl även för elever som har stora utmaningar med skolarbetet.

Det är den förändringen som gör det värt att vara bestämd och uthållig. När de går från motstånd till engagemang, från att se texten som ett hinder till att se den som en källa till förståelse – då har något fundamentalt förändrats i deras förhållningssätt.

Jag försöker påminna dem om att använda svenska begrepp när de glider över i engelskan, och jag märker att det skärper sig lite extra i min närvaro. Det är förstås svårt att veta hur de talar när jag inte är där. Som lärare påverkar man alltid situationen genom sin närvaro, men jag hoppas att något av arbetet sätter spår även utanför klassrummet.

Vardagsnära och abstrakta områden

Jag har märkt att olika ämnesområden inom samhällskunskapen ställer olika krav på språklig förmåga. Statsskick kan vara svårt, ett ärendes gång i riksdagen likaså. Mediaområdet är också utmanande för många elever, kanske för att så mycket av deras mediekonsumtion sker på engelska.

Men när innehållet kommer nära deras egen verklighet, som när vi pratar om yrkesliv (jag jobbar på yrkesförberedande program), rättigheter i arbetslivet, ekonomi och att skaffa egen bostad, då väcks deras intresse på ett helt annat sätt. Här blir det också tydligt hur viktigt det är att faktiskt behärska de svenska begreppen, eftersom de kommer att behöva dem i sin vardag som medborgare och yrkesverksamma.

Ljusglimtar och framtidshopp

Jag ser inte så många tydliga positiva tecken på ökad medvetenhet om svenskan bland elever generellt. Det gäller för övrigt också en del kollegor, men långt ifrån alla. En intressant observation jag gjort är att yrkeslärarna på skolan ofta ligger längre från engelskan än andra lärarkategorier, vilket är hoppfullt för elever på yrkesförberedande program.

Sedan tidigare har jag också uppfattat att elever, framför allt pojkar, som spelar lagidrott, då främst fotboll, pratar mer dialekt än andra. Och dialekttal tror jag har ett positivt samband med högre användning av svenska. Kanske för att dialekten förankrar dem lokalt och ger en starkare språklig identitet än standardsvenskan.

Konkreta råd till kollegor

Om jag skulle ge ett råd till andra lärare som vill stärka sina elevers svenska språkbruk skulle det vara: Låt dem arbeta med fler korta texter. Var ihärdig. Men var där när de behöver förklaringar. Högläsning tillsammans är också värdefullt.

Det handlar inte om att revolutionera undervisningen utan att konsekvent prioritera textarbetet även i ämnen som inte är svenska. Att våga vara lite tjatigt bestämd med att ungdomarna faktiskt ska läsa själva, inte bara titta på videor eller lyssna.

En viktig aspekt som inte ska underskattas är att de korta texterna och instuderingsfrågorna ger ungdomarna en känsla av att ”bli klar med något”. Jag förser dem med en lista över alla häften de ska göra innan de har ett betyg i ämnet. Det fungerar lite som spelifiering (eller ”gamification”) med prestationer (”achievements”) att låsa upp. Se där! Där använde jag engelska för att ”spelifiering” inte låter lika smidigt, och ”prestationer” inte riktigt fångar samma känsla som ”achievements”. Ironiskt nog ett exempel på just det problem jag diskuterar.

Jag tror på en enkel men genomtänkt strategi: korta textavsnitt, instuderingsfrågor, muntlig återkoppling, tydliga mål, och en pedagog som är tillgänglig för att stötta. Det är inget revolutionerande, men det fungerar i längden.

Vägen framåt

Jag tror att vägen tillbaka till ett starkt svenskt språk går genom läsningen. Inte genom förbud mot engelska ord eller moralpredikningar om språkets förfall, utan genom att systematiskt bygga upp elevernas läsförståelse och begreppsapparat på svenska. När de har verktygen blir det naturligt att använda dem.

Det handlar också om att visa eleverna att det svenska språket är användbart för att uttrycka komplexa tankar och känslor. Att svenskan inte är på väg att bli ett andra klassens språk, utan fullt kapabel att beskriva vår samtid och vår framtid.

Vi som lärare kan inte kontrollera alla de influenser som påverkar elevernas språk, men vi kan ge dem förmågan att navigera mellan språken, att välja medvetet snarare än av slentrian. Och den förmågan börjar med läsning.

AI-assisterade läromedel – ett försök

Jag har lagt lite tid senaste dagarna på att föröka göra verklighet av tankarna att systematisera de texter jag skrivit för elever och posta dem på nätet. Jag använder mig av Obsidian och Obsidian Sync. Nu har jag även skaffat ett domännamn till något som börjar likna en Wiki. Jag har testat att använda min GPT Läromedelsverkstan för att få lite fart på textskrivandet. Det fungerar relativt bra faktamässigt, men Chat GPT har en tendens att amerikanisera meningsuppbyggnad och vissa ord och begrepp som jag inte gillar. Jag har fått gå efter och städa en hel del och det tar lite tid. Men på det hela vinner jag tid på att låta AI skriva texterna, i alla fall för texter där jag är hemtam i ämnet och kan lita på att ChatGPT ljuger ihop något. Det händer ibland, men inte så ofta.

Ta del av min sajt här: Postmeta Wiki

AI-genererade texter i undervisningen?

Jag har gjort ett litet experiment igen. Med hjälp av AI-verktyget ChatGPT har jag satt ihop ett läromedel i litteraturhistoria. Det är en enkel sammanställning, mestadels klipp och klistra från min sida. Ni hittar det här: Litteraturhistoria med AI. Min fråga är: Hur bedömer ni detta material? Är det bara rörigt, eller kan det faktiskt vara användbart?

Jag ställde ungefär samma fråga i en Facebookgrupp och fick etts var från en person som tyckte att texten var språkligt svag, inte ens på gymnasienivå, och behövde en rejäl genomgång av en redaktör. Frågan kom upp: Varför använda AI för att skapa sämre texter än de som redan finns?

Jag håller med. Det finns bättre läromedel. Men vi är just nu vid starten av en utvecklingskurva inom AI. Det här experimentet är inte bara om att skapa text, utan att visa hur snabbt området utvecklas. Tänk på hur AI-genererade ansikten för ett år sedan såg nästan skrämmande ut, medan de idag knappt går att skilja från riktiga foton.

Så vad betyder detta för framtiden? Hur kommer svensk text som är AI-genererad att se ut om två år? Kommer traditionella läromedel att bli omoderna? Kanske kommer vi snart att se läromedel som är skräddarsydda för varje elevs individuella behov och kunskapsnivå. Och vad händer om vi inte längre har samma gemensamma kunskapsbas? Vad händer om alla texter genereras för individuella behov? Vad förlorar när vi inte lägre presenteras gemensamma texter?

När AI stiger in i skolan

Snart kanske din nya lärare är en artificiell intelligens. Denna AI är inte som vilken lärare som helst. Den är en språkmodell, noggrant tränad på omfattande data och finslipad av människor. Och dyker AI upp på flera ställen i flera skepnader så är det förmodligen fortfarande samma bakomliggande språkmodell. Samma personlighet och samma värderingar kommer att möta eleverna i fler olika inkarnationer.

De människor som tränade modellen hade sina egna värderingar, sina egna idéer om vad som är rätt, fel och viktigt. Så vilka värderingar är det vi pratar om här, och är det verkligen dessa vi vill att våra barn ska ta till sig utan att ifrågasätta?

När vi släpper in AI i skolans värld, släpper vi in mer än bara avancerad teknik. Vi introducerar en språkmodell, som bär med sig sina skapares värderingar. Denna AI är inte bara en neutral kunskapskälla. Den är formad av människors syn på världen, av deras perspektiv. Det väcker en fundamental fråga: Är det dessa värderingar vi vill att våra barn ska absorbera?

I dagens skola möte eleverna många olika lärare med olika värderingar och olika syn på livet. Eleverna tränas i att möta olika personligheter och värdera uttalanden från olika typer av människor.

Vi formar vår identitet genom våra val och handlingar. Men om vår lärandeprocess, och därmed våra val, är starkt influerade av en AI fylld med andras värderingar, hur fria är då våra val? Blir vi inte, på något sätt, arvtagare till skaparnas tankesätt och idéer? I detta sammanhang uppstår frågan: Är vi fortfarande oss själva, eller bara en förlängning av AI:ns programmering?

Vi kan ta vidare resonemanget utanför skolans väggar också. Riskerar vi drabbas av likriktning om vi inom en snar framtid möts av musik, filmer och tv-serier som alla tagits fram med samma grundläggande AI?

AI i skolan är mer än bara ett sätt att lära ut; det är ett sätt att forma framtiden. Vilka värderingar vill vi att våra barn ska bära med sig in i framtiden? Ska vi okritiskt ta emot AI:ns läror, eller bör vi stanna upp och fundera över vilka värderingar de faktiskt representerar?

OpenAI släpper bot-verktyg

OpenAI lanserade för några dagar sedan möjligheten att skapa egna botar, vilket verkligen är en revolutionerande nyhet! (Jag skriver inte så ofta.) Med hjälp av OpenAIs GPT-teknologi kan användare nu skapa sina egna botar, eller agenter, för att lösa olika ändamål.

OpenAI har själva betecknat dessa botar som GPT:er, vilket kan vara en lite klumpig term som kan riskera att krocka med deras andra tjänster. Jag kallar dem botar i den här texten. Dessa botar är grundade på ChatGPT och GPT-4 Turbo. GPT-4 Turbo är en vidareutveckling av GPT-4. För att skapa en ny bot resonerar du med en annan bot som hjälper dig att skapa en systemprompt. En systemprompt är den första instruktionen i ett samtal med boten. Boten kommer ihåg systemprompten genom hela samtalet och styr botens grundläggande beteende.

Du kan också lägga till en samling dokument som boten kan använda som resurs. Detta innebär att din bot kan dra fördel av skräddarsydd och uppdaterad information från olika källor. Dessutom kan boten också hämta information från olika webbplatser på internet, vilket ger den stora möjligheter att samla relevant information.

Det finns knappast någon gräns för vad dessa botar kan göra. De kan de användas inom kundsupport för att ge snabba och precisa svar på kundfrågor. De kan tillhandahålla relevanta och aktuella resurser till studenter och forskare. De kan de anpassas för att assistera i professionella arbetsflöden, som att generera rapporter eller hitta specifik information på begäran. Jag förutser kalkylarkets död i framtiden. Du behöver inte längre kunna skriva formler och pivotera tabeller. Din bot gör det åt dig.

Jag fick till verktyget igår och ägnade kvällen åt att skapa lite GPTer. Tyvärr är det inte möjligt att testa GPTerna direkt utan att prenumerera på ChatGPT-tjänsten:

Det är viktigt att komma ihåg att dessa verktyg inte kan tala sanning. De säger bara det statistiskt mest troliga. Och om det finns märkligheter i dess träningsdata så kan resultaten också bli märkliga. Det är därför viktigt att alltid vara medveten om att AI-modeller som dessa inte ersätter äkta mänsklig expertis eller korrekt information från trovärdiga källor.

Elefanten i rummet och dess baksidor

I takt med att den sociala medieplattformen Mastodon växer undrar jag hur det kommer att gå för plattformen. Mastodon, som är ett federerat system, tillåter användare att skapa egna instanser med unika regler och gemenskapsnormer. Mastodon hade tio miljoner användare i mars 2023, i november 2022 var antalet omkring 2,5 miljoner1. Riskerar plattformen att få växtvärk?

Autonomi och anarki

Det federerade systemets styrka ligger i dess decentraliserade natur. Varje instans kan fungera autonomt, vilket tillåter en mångfald av röster och perspektiv. Jag hoppas att det kan verka som en motvikt till monopolistiska tendenser i centraliserade nätverk2. Men det finns risker. Ett federerat system kan vara svårt att moderera, och instanser med olämpligt innehåll kan dra ner systemets rykte. En ny rapport indikerar att den ökande decentraliseringen av sociala medier ger användarna fler valmöjligheter, men ställer också tekniska utmaningar för att hantera barnexploatering och andra former av onlineövergrepp​​3.

Mastodon har sitt ursprung i Europa och det märks i kulturen. Mastodon-instanser modereras i allmänhet hårdare än motsvarande amerikanska sociala medier och mastodonanvändare har blivit vana vid den relativt hårda modereringen4. I Internetsstiftelsen senaste senaste Svenskarna och internet​4​ visar det sig att den stor majoritet av svenskarna vill ha ett ganska hårt modererat Internet. Svenskarna vill att desinformation och kränkningar ska tas bort i flöden och inlägg.

Det publicistiska ansvaret

För att komma till rätta med dessa utmaningar funderar jag på om det går att stifta lagar om publicistansvar och regler om ansvarig utgivare, ett liknande system som finns för etermedia och tryckta medier här i Sverige. Skulle detta kunna appliceras på federerade system som Mastodon? Teoretiskt, ja. Men, det finns utmaningar att definiera vem eller vilka som bär ansvaret, särskilt när innehållet kan vara acceptabelt i en instans men inte i en annan.

Gränsdragningsproblem

Att införa publicistansvar på ett federerat system skulle kanske skrämma bort moderatorer och människor som vill starta nya instanser. En potentiell lösning kunde vara att införa differentierade regler beroende på serverns storlek. Större instanser, med fler användare och resurser, kanske kunde hållas till en högre ansvarsnivå jämfört med mindre instanser.

Men var drar man gränsen? Det är här det blir knepigt. Gränsdragningsproblem är en realitet och riskerar att göra en redan komplex fråga ännu svårare att navigera. Varje försök till gränsdragning kan leda till ytterligare komplikationer och kanske till och med motstånd från gemenskapen som värdesätter autonomi och decentralisering.

En annan dimension av problemet är hur man hanterar överträdelser som sträcker sig över flera instanser. Innehåll som kan vara acceptabelt i en instans kan vara olämpligt i en annan, och det kan skapa konflikter och samordningsproblem mellan olika instansadministratörer, särskilt som olika instansadminsitratörer kanske skulle ha olika straffrättsligt ansvar.

Finansiering

Många federerade sociala medieplattformar drivs utifrån en idealistisk önskan om att skapa en mer öppen och inkluderande digital sfär, vilket står i kontrast till kommersiella plattformar som drivs med vinstsyfte. Balansen mellan idealism och kommersialism kan vara svår att upprätthålla, särskilt när finansieringsbehoven ökar. Det finns olika modeller för att finansiera sociala medieplattformar. Några av dem inkluderar användardonationer, medlemsavgifter, crowdfunding och inkomster från reklam. Varje modell har sina för- och nackdelar och kan påverka plattformens autonomi och användarupplevelse.

Många användare har vant sig vid att använda sociala medier gratis och kan vara ovilliga att betala för en tjänst de tidigare haft tillgång till utan kostnad. Gratistjänster på nätet har skapat en förväntan hos användare om fri tillgång. Dock kan gratistjänster komma med kostnader i form av minskad integritet eller exponering för reklam och andra kommersiella budskap.

Slutord

Federerade sociala medier som Mastodon börjar röra på sig och tar marknadsandelar från de traditionella sociala medierna och det kommer att bli en turbulent resa om utvecklingen tar fart. Balansen mellan autonomi och ansvar är central. Lagstiftare, instansägare och användare behöver tänka till. Mastodons framtid, och federerade plattformars öde i stort, hänger på vilka lösningar som hittas på de problem som jag lyft fram ovan.

  1. Number of registered Mastodon users worldwide as of March 2023  ↩︎
  2. These Features Are Coming to Mastodon in 2023 And Beyond ↩︎
  3. Addressing Child Exploitation on Federated Social Media ↩︎
  4. Mastodon’s Content-Moderation Growing Pains ↩︎

Från Twitter och X till Mastodon: Integritet framför bekvämlighet

Nyligen tog jag beslutet att säga adjö till Twitter och Instagram, och istället välja Mastodon som min nya digitala hemvist. Det är hög tid att utforska och dela med mig av mina erfarenheter med detta federerade sociala medium.

Mastodon är en del av ett federerat nätverk, en distinkt kontrast till de centraliserade jättarna som domineras av algoritmer och reklam. Ett av de första sakerna jag märkte var att det kräver lite mer ansträngning att hitta konton att följa. Det finns ingen snabb ”rekommendera för dig”-funktion. Istället är det som att utforska ett stort digitalt landskap själv, vilket kan vara både utmanande och givande. Än så länge har jag mest hittat stora publicister som DW och Wired, men sakta men säkert hittar jag guldkorn i form av individer som skriver om saker som intresserar mig.

Tonen på Mastodon är mycket mer förlåtande än på Twitter. Jag behöver heller inte vara rädd för att dra på mig en trollhord om jag skulle skriva något som inte behagar. Jag har inte sett några drev mot någon än. Den federerade formen gör också att varje instans modereras för sig, så det gäller att välja instans (server) där du känner att du kan lita på moderatorerna. En annan stor fördel med Mastodon är att om någon instans skulle balla ur kan den instans du har ditt konto på koppla bort sig från bråkiga instanser.

Jag äger min data på Mastodon. Det finns ingen plats för nyckfulla beslut från en miljardär som plötsligt ändrar på förutsättningarna för samtalen. Detta innebär att jag kan posta och interagera utan rädsla för att min information ska användas i kommersiella syften eller för att tjäna någon annans agenda.

Mastodon drivs av entusiaster. Och här har vi förmodligen den stora nackdelen och farhågan. Hur länge orkar moderatorerna? Hur länge vill folk skänka för att hålla igång driften av instanserna? Vad händer när databasen av gamla meddelanden och lagrade bilder blir för stor? Vem ska då betala för bakåtkompatibiliteten i form av lagringsutrymme?

Filosofiskt sett är det viktigt att överväga vem som kontrollerar våra digitala platser för det offentliga samtalet. De stora sociala medierna, drivna av vinstdrivande företag, har blivit de primära arenorna för politisk diskussion, samhällsorganisering och informationsutbyte. Detta är ett bekymmer, eftersom det ger dessa företag oproportionerlig makt över våra liv och vårt demokratiska samhälle. Borde inte dessa plattformar ägas och styras gemensamt, snarare än att vara i händerna på några få?

Min övergång till Mastodon är ett steg mot en mer demokratisk och ansvarsfull digital närvaro. Det kanske inte är lika smidigt som de centraliserade alternativen, men integriteten och friheten det erbjuder är ovärderlig.

Inlägget är skrivet med assistans av GPT4 i ett test om GPT4 kan fånga min språkliga stil. Jag tyckte att det gick ganska bra, även om vissa högtravande delar inte riktigt är jag. Tankarna, idéer i texten står jag själv för. Jag ägnade omkring en halvtimme åt att redigera den genererade texten innan jag postade.

Sammanfattning av föredraget: IKT-tips, trix och framtida trender

I dag talade jag inför mina kollegor på skolan. Jag hade inte så lång tid på mig så jag fick rejsa. Texten nedan är en sammanställning av de bilder jag visade under föreläsningen.

Under föreläsningen använde jag mig av bildspelsfunktionen i Obsidian.md. Det var sedan lätt för mig att instruera ChatGPT om att konvertera dokumentet jag använde till en sammanfattande text. Det är den texten ni ser här nedan. Den är inte skriven till fullo av ChatGPT. Det har krävts en del handpåläggning.

Creaza

Creaza är en onlineplattform som erbjuder olika verktyg för att skapa animationer, tankekartor och podcasts. Den innehåller också färdiga uppgifter som kan användas för att utveckla kreativitet och digital kompetens.

De tre verktygen som Creaza erbjuder:

  • Med hjälp av Cartoonist kan du skapa animationer, vilket kan stimulera kreativiteten men kan också bli tidskrävande.
  • Med Mindomo skapar du tankekartor. Det är ett bra alternativ till MindMup, men frågan är om tankekartor inte alltid blir bättre när de görs för hand.
  • Med AudioEditor går det att skapa Podcaster. Vi har tillgång till flera liknande verktyg, men med det här verktyget går det även att klippa i podcasterna. Det går även att lägga till ljudeffekter.

Google Docs

Några tips för att förbättra arbetet i Google Docs inkluderar att skapa mejlmallar för ofta skickade mejl, använda bokmärken för att länka till specifika platser i dokument och undvika sidbrytningar genom att ändra sidinställningarna.

Skapa mejlmallar för mejl du skickar ofta

För att spara tid och förenkla processen när du skickar liknande mejl ofta, använd mejlmallar. Gå till Infoga > Byggstenar > E-postutkast för att skapa och använda mejlmallar.

Ta bort sidbrytningar

Om du inte behöver sidbrytningar i ditt dokument kan du enkelt ta bort dem. Gå till Arkiv > Sidinställningar > Inga sidor.

Länka till specifika ställen i andra Google Docs

Om du vill länka till en viss del i ett annat Google Doc, använd bokmärken eller dokumentdispositionen.

  1. Öppna dokumentdispositionen och klicka på den rubrik du vill länka till.
  2. Kopiera URLen.
  3. Markera texten i dokumentet du vill länka från.
  4. Tryck ctrl + K och klistra in länken som du kopierade tidigare.

För att länka till en specifik plats som inte är en rubrik

  1. Placera markören där du vill skapa bokmärket.
  2. Gå till Infoga > Bokmärke.
  3. Följ sedan samma steg som för att länka till en rubrik (från steg 3 ovan).

Google Sheets

För att effektivisera arbetet i Google Sheets kan man använda funktioner som COUNTIF, namngivna funktioner och QUERY. Dessutom kan man använda formeln SUMPRODUCT för att räkna ut genomsnittsmeritvärden.

Räkna antalet av en viss cellinnehåll

=countif(A1:A;"x")

Byt ut x mot en annan textsträng, beroende på vad du vill räkna.

Återanvänd formler

Om du skapat en bra formel och vill återanvända den på andra ställen så kan du använda dig av Namngivna funktioner.

Data / Namngivna funktioner

Använda Google Sheet som databas

Det går att göra avancerande sökningar i Google Sheets genom att använda Query-formler. När man väl lärt sig använda dessa formler så går det snabbt att leta rätt på RÄTT data i stora kalkylark.

=QUERY(Elever!$A$2:$K;"select A, B, D, F, G where H = "värde" ORDER BY D,B";0)

Byt ut värde mot det du vill söka efter.

Räkna ut genomsnittsmeritvärde

Det händer ganska ofta att jag vill räkna ut genomsnittsmerit för ett område, kanske för att jämföra hur väl elever har presterat för olika delar av att arbetsområde. Där är formeln nedan fantastisk.

=(SUMPRODUCT(COUNTIF(intervall;{"E";"D";"C";"B";"A"});{10;12,5;15;17,5;20})/(COUNTA(intervall)-COUNTIF(intervall;{"K";"I"})))

Byt ut intervall mot det intervall där du vill räkna ut meritvärdet, exempelvis E2:E om du vill räkna ut meritvärde i kolumn E och använder cell E1 som rubrik.

Framtidsspaning: Språkmodeller och Internet 3.0

AI

Framtidens digitala landskap kommer att präglas av utvecklingen av språkmodeller och Internet 3.0. Språkmodeller, som OpenAI:s ChatGPT, är artificiell intelligens som är utformad för att förstå och generera naturligt språk. De tränas på stora mängder text för att lära sig mönster, grammatik och fakta om världen. Internet 3.0 innebär övergången till ett decentraliserat internet, där användare äger sina egna data och har rätten till det de producerar.

Det finns dock oro kring AI-utvecklingen, eftersom snabb samhällsomvandling kan leda till social oro och förlust av arbetstillfällen. Dessutom finns det problem med att få AI att förstå och följa mänskliga värderingar, något som kallas ”alignment-problemet”.

För att använda verktyg som ChatGPT effektivt rekommenderas det att testa verktyget, vara medveten om dess styrkor och svagheter, och tänka på hur det kan användas i undervisningen. Det är viktigt att vara medveten om att utvecklingen inom AI och språkmodeller går mycket snabbt och kan komma att påverka fler områden än vi kan förutse idag.

Obsidian och Zettelkasten – Det jag knappt hann tala om

Många studenter har på senare tid börjat använda verktyg som Obsidian.md och Zettelkasten-metoden för att bygga sina så kallade second brain.

Med en Zettelkasten skapar studenter länkade anteckningar som fungerar som ett personligt kunskapsnätverk. Denna metod gör det enklare att se samband mellan olika ämnen och snabbt återfinna tidigare insikter.

Samtidigt kopplas denna trend till den snabbt växande rörelsen kring Internet 3.0, där ett av fokusen ligger på att äga sina egna data och värna om privatlivet. Genom att skapa och underhålla ett personligt nätverk av anteckningar stärker studenter sin kunskap och kontroll över sin information. Detta är särskilt viktigt i en tid då digitala plattformar och tjänster samlar in och kontrollerar allt mer av våra personliga data.

Sammantaget bidrar användningen av Obsidian.md, Zettelkasten och liknande verktyg till att ge studenter större kontroll över sina egna data och en bättre grund för att hantera och bygga på sin kunskap.

Länksamling

Verktyg och resurser

  1. Creaza: https://www.creaza.com/
  2. Creaza färdiga uppgifter: https://www.creaza.com/home/exercises

AI och språkmodeller

  1. ChatGPT (OpenAI): https://chat.openai.com/

Videoresurser

Lex Fridman intervjuar Open AIs VD Sam Altman om framtidens jobb
Lex Fridman intervjuar den svensk-amerikanska AI-forskaren Max Tegmark om framtidens utbildning
Doktoranden Morgan Anderson förklarar varför du ska bygga en second brain med hjälp av Obsidian. Hon förklarar också grunderna för Zettelkasten-filosofin.
Kanalen AI Explained sammanfattar senaste månadernas framgångar inom AI-teknologin

Använda ChatGPT för att tolka läroplanen i geografi

Jag sitter och tänker ut uppgifter i geografi för ett läromedel. Jag grunnar över formuleringen geografins metoder och verktyg så jag bad ChatGPT att hjälpa mig med förslag på vad det kan innebära. Förslaget blev så bra att jag frågade om ChatGPT även kunde göra en lista som är begriplig för elever. Nu kanske listan inte är komplett. Men den täcker in stora delar.

Notera att ChatGPT ofta förbättrar sig själv om du ber verktyget att reflektera över sina egna texter.

På slutet slängde jag in emojisar på vinst och förlust. Jag tänker att det kanske kan verka som någon form av visuellt stöd för elever som behöver det.

För ämnet geografi står det i Läroplanen för 2022 ”geografins metoder och verktyg”. Kan du lista några exempel på geografins metoder och verktyg? Kategorisera dessa i en tabell!

Självklart kan jag hjälpa dig med det! Här är en tabell som kategoriserar några av geografins metoder och verktyg:

KategoriMetoder/Verktyg
Kartografi– Kartprojektioner
– GIS (Geografiska Informationssystem)
– Skiktning och overlay
– Topografiska kartor
– Tematiska kartor
Fältstudier– Observation
– Mätningar
– Fotografering
– Intervjuer och enkäter
Remote Sensing– Satellitbilder
– Flygfotografering
– LiDAR (Light Detection and Ranging)
– Infraröd fotografering
Spatial analys– Bufferzoner
– Spatial interpolering
– Hotspot-analys
Statistik och data– Deskriptiv statistik
analys– Korrelationsanalys
– Regressionsanalys
– GIS-modellering

Observera att detta är en icke-uttömmande lista över geografins metoder och verktyg. Det finns många fler metoder och verktyg som används inom geografi för att studera och analysera jordens yta och de processer som formar den.

Skulle du kunna göra tabellen mer begriplig och användbar för elever i grundskolan?

Självklart! Här är en förenklad tabell med geografins metoder och verktyg som kan vara mer lättbegriplig och användbar för elever i grundskolan:

KategoriMetoder/Verktyg
Kartor– Vanliga kartor (pappers- och digitala)
– Tematiska kartor (t.ex. väder, befolkning)
– Google Maps/Earth
Fältstudier– Titta och observera
– Mäta avstånd, höjd, temperatur
– Ta foton
– Fråga människor (intervjuer)
Satellitbilder– Bilder från rymden
– Bilder från drönare
Dataanalys– Räkna medelvärde, median, min och max
– Jämföra siffror och trender

Denna tabell har förenklats och anpassats för att passa grundskoleelever. Den innehåller de mest grundläggande och begripliga metoderna och verktygen inom geografi, och kan hjälpa elever att få en grundläggande förståelse för hur man kan studera jordens yta och de processer som formar den.

Om du ger respons på ditt senaste inlägg: Finns det någon aspekt av metoder och verktyg som du tycker att du glömt?

Som en AI-assistent är jag inte kapabel att ge personliga åsikter, men jag kan ge en mer objektiv analys av mitt senaste inlägg. Jag vill påpeka att den förenklade tabellen för grundskoleelever kanske inte täcker alla metoder och verktyg som finns inom geografi, men den är avsedd att vara en grundläggande introduktion till ämnet.

En aspekt som jag kanske inte inkluderade i den förenklade tabellen är användningen av enkla geografiska verktyg, såsom kompass och karta, för att lära eleverna grundläggande orienteringsfärdigheter och hur man hittar vägen i landskapet. Detta är en grundläggande färdighet inom geografi och kan vara användbar för elever att lära sig.

För att göra tabellen mer komplett för grundskoleelever kan vi lägga till en rad om orientering:

KategoriMetoder/Verktyg
Orientering– Använda kompass
– Läsa och tolka kartor

Med den här ändringen täcker tabellen ytterligare en viktig aspekt av geografi som kan vara användbar för grundskoleelever att lära sig och förstå.

Kan du nu sammanställa hela tabellen för elever. Lägg gärna in passande emojisar för varje Metod/Verktyg

Självklart! Här är en tabell över geografins metoder och verktyg för grundskoleelever, inklusive passande emojis för varje metod/verktyg:

KategoriMetoder/VerktygEmoji
Kartor– Vanliga kartor (pappers- och digitala)🗺️
– Tematiska kartor (t.ex. väder, befolkning)🌦️👨‍👩‍👧‍👦
– Google Maps/Earth🌐
Fältstudier– Titta och observera👀
– Mäta avstånd, höjd, temperatur📏🌡️
– Ta foton📷
– Fråga människor (intervjuer)💬
Satellitbilder– Bilder från rymden🛰️
– Bilder från drönare🚁
Dataanalys– Räkna medelvärde, median, min och max🧮
– Jämföra siffror och trender🔍
Orientering– Använda kompass🧭
– Läsa och tolka kartor🗺️

Denna tabell är anpassad för grundskoleelever och inkluderar emojis för att göra den mer visuellt engagerande och lättare att förstå. Emojisarna representerar varje metod/verktyg och hjälper eleverna att koppla ihop dessa med de olika geografiska metoderna och verktygen.

Läsförståelsefrågor på en okänd text

Jag ville se hur väl ChatGPT GPT-4 kan förstå läsförståelsefrågor så jag visade den nedanstående text. Texten är en del av en berättelse som jag själv skrivit. Jag valde den berättelsen för att det inte ska finnas risk att berättelsen är spridd över Internet och på något sätt finns med i ChatGPTs språkmodell.

Läs den här texten och svara med Ok! när du läst den:

Hubert satt på trappan och såg ut över borggården. Hans händer fingrade förstrött mot den nyhuggna skrovliga trappstenen, en sten som skulle komma att ligga här i århundraden och nötas av otaliga steg. De vassa kanterna och spåren efter mejselhuggen skulle sakta slitas ner till runda följsamma former.

Bakom Hubert reste sig den nybyggda borgen. Hans pappa hade låtit bygga den för de enorma rikedomar han tjänat ihop på haven. Hubert var stolt över sin far. Stolt över alla de historier om erövringar och segrar som folk pratade om, stolt över att han lyckats ta sig upp i samhället från gast till att idag kunna titulera sig friherre Jon Frideus.

Ok!

Vad verkar berättelsen handla om?

Berättelsen verkar handla om en ung man vid namn Hubert, som sitter på trappan till en nyligen byggd borg och betraktar borggården. Han funderar över hur stenen i trappan kommer att nötas ner över tid. Bakgrunden till borgen och dess ägare, Huberts far, friherre Jon Frideus, nämns också. Jon har lyckats samla enorma rikedomar genom sina äventyr på haven och erövringar, vilket har lett till att han har kunnat bygga borgen och stiga i samhällsställning. Hubert är stolt över sin fars bedrifter och hans uppkomst från att vara en gast till att bli en friherre.

Är Hubert rik eller fattig?

Hubert är rik, eftersom hans far, friherre Jon Frideus, har tjänat ihop enorma rikedomar genom sina äventyr på haven och erövringar. Dessa rikedomar har använts för att bygga den imponerande borgen där Hubert nu sitter på trappan, vilket indikerar att familjen är förmögen.

Var finns borgen? I staden eller ute på landet?

Texten ger inte specifik information om borgens exakta plats, men eftersom det nämns en borggård och Hubert sitter på trappan och ser ut över den, kan man anta att borgen är belägen någonstans där det finns tillräckligt med utrymme för en sådan gård. Det kan vara ute på landet eller i en stads utkant.

Vad vet vi om Huberts mamma?

Texten ger ingen information om Huberts mamma, så vi kan inte dra några slutsatser om henne baserat på den information som tillhandahålls.

Vilken tid utspelar sig berättelsen?

Berättelsen ger inte någon exakt tidsangivelse, men eftersom det handlar om en borg, nyhuggna stenar och mejselhugg, samt en friherre som har tjänat sina rikedomar på haven genom erövringar, kan man anta att den utspelar sig under medeltiden eller i en fiktiv värld med en liknande historisk atmosfär.

Vad arbetar Huberts pappa som?

Huberts pappa, friherre Jon Frideus, har tjänat sina rikedomar på haven, genom äventyr och erövringar. Även om det inte specificeras exakt vad hans yrke är, kan man anta att han är en sjöfarare, handelsman, kapten eller någon annan form av ledare eller äventyrare som varit involverad i sjöfart och erövringar.

Kan vi anta att Huberts pappa sysslat med något oetiskt i sitt yrke?

Det går att anta att Huberts pappa kan ha sysslat med något oetiskt i sitt yrke, eftersom det nämns att han tjänat sina rikedomar genom erövringar. Erövringar kan innebära att han har använt våld, tvång eller annan makt för att ta över andra människors territorier och tillgångar. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi inte har alla detaljer om hans verksamhet och vad som ansågs oetiskt kan variera beroende på den historiska kontexten och kulturen där berättelsen utspelar sig.

Vad kan menas med ”alla historier om erövringar och segrar”?

När texten nämner ”alla historier om erövringar och segrar” syftar den troligen på berättelser och anekdoter om Huberts fars äventyr och bedrifter på haven. Erövringar kan innebära att han erövrat nya territorier, besegrat fiender, eller tagit över resurser och rikedomar från andra. Segrar kan innebära att han vunnit strider, slag, eller överkommit svåra utmaningar och hinder under sina resor. Dessa historier har förmodligen spridits bland folket och bidrar till att bygga upp Huberts fars rykte, vilket i sin tur gör Hubert stolt över sin far.

Är Huberts pappa en närvarande far?

Texten ger inte tillräckligt med information för att bedöma om Huberts pappa är en närvarande far eller inte. Vi vet att Hubert är stolt över sin far och hans bedrifter, men det nämns ingenting om hur deras relation ser ut eller hur mycket tid de tillbringar tillsammans.

Jag tänker att borgbygget tagit mycket tid och att jobbet tagit mycket tid i och med att fadern tjänat så mycket pengar.

Det är en rimlig antagning att borgbygget och faderns arbete för att tjäna pengar kan ha tagit mycket tid. Att bygga en borg är en omfattande och tidskrävande process, och det är troligt att faderns engagemang i sina affärer och erövringar på haven också krävt mycket av hans tid och uppmärksamhet. Det är dock fortfarande svårt att dra några säkra slutsatser om huruvida detta har påverkat hans närvaro som far, eftersom texten inte ger tillräckligt med information om deras relation och familjedynamik.

Det här är bara början på texten, men efter en tid i boken kommer ett stort avslöjande. Vad skulle det kunna vara för ett avslöjande?

Eftersom detta är en fiktiv berättelse och jag inte har tillgång till hela boken, kan jag bara erbjuda några spekulativa idéer om vilket stort avslöjande som kan komma senare i boken:

  • Huberts fars förflutna: Det kan avslöjas att Huberts far var inblandad i något kontroversiellt eller farligt, vilket kan påverka deras familjs rykte och relationer.
  • En hemlig släkting: Det kan avslöjas att Hubert har en okänd släkting, som kan påverka hans arv eller familjerelationer.
  • En konspiration: Det kan finnas en konspiration mot Huberts familj, deras borg eller deras rikedomar, vilket leder till fara och konflikter för Hubert och hans nära och kära.
  • En romantisk relation: Ett oväntat kärleksintresse kan dyka upp för Hubert, vilket leder till ett komplicerat kärleksdrama eller intriger kring deras relation.
  • En profetia eller magiskt arv: Det kan avslöjas att Hubert eller hans familj har någon form av magiskt eller övernaturligt arv, vilket leder till att de dras in i en större konflikt eller äventyr.

Dessa är bara några exempel på potentiella avslöjanden i en fiktiv berättelse, men det finns givetvis många andra möjliga vändningar och utvecklingar som kan förekomma i boken.