Att skriva utifrån scener i noveller

Jag gillar noveller. Ungdomar gillar noveller. Noveller är greppbara. De innehåller alltid ett budskap eller en tanke, om än dolt. Ett sätt att angripa noveller är att dela upp dem i scener för att att sedan skriva nya noveller utifrån den extraherade dispositionen.

Om du tränar eleverna lite kan du få en disposition som ser ut ungefär så här utifrån Hjalmar Söderbergs Kyssen:

  1. Han och hon. Placering i rum och tid.
  2. Han tänker på henne. (indirekt beskrivning)
  3. De samtalar
  4. Hon tänker på honom. (indirekt beskrivning)
  5. De samtalar
  6. Han tänker bakåt. (egen-bild)
  7. De samtalar.
  8. Hon tänker bakåt. (egen-bild)
  9. De samtalar.
  10. Något händer.
  11. Reaktion på händelsen.

De olika scenerna klarar elever på högstadiet av att identifiera. På gymnasiet borde man kunna lägga till anföringstyper och perspektiv.

När kartläggningen är klar är det lätt att transponera berättelsen till en annan miljö. Instruktionen går att variera efter grupp och humör.

Det är nu dags för dig att skriva en egen novell utifrån dispositionen i novellen Kyssen. Handlingen ska du förlägga till:

  • Tolkiens sagovärld,
  • en rymdstation mellan Jupiter och Saturnus,
  • en dystopisk framtid à la Terminatorfilmerna,
  • vår egen tid, eller
  • på en månbelyst strand i Karibien.

Variationsmöjligheterna här är oändliga.

Antikens gudar och superhjältar

Sjuorna har precis satt igång med antiken och jag fick en idé nu när jag stod och diskade. Historiker och teologer har diskuterat hur mycket greker och romare egentligen trodde på sina gudar. Tänk om de bara betraktade sina gudar som vi exempelvis betraktar superhjältar. Tänk om man skulle knåpa ihop en uppgift till eleverna som ser ut ungefär så här:

Vi flyttar oss framåt till år 3000. Du är forskare och har hittat ett bevarat seriemagasin från sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Du har skannat in albumet i din dator och har precis läst igenom det. Forskarkollegor har kommit fram till att superhjältarna var dåtidens gudar.

Din uppgift är att titta igenom ett avsnitt i en lärobok som handlar om antikens gudar (avsnittet måste vara ganska kort). Fundera hur texten är skriven, hur gudarna beskrivs och vilken typ av fakta som finns i texten. Skriv sedan en egen artikel där du framställer en eller flera superhjältar som gud/gudar. Tänk på att du bara kan ta med fakta som du kan få fram från det aktuella seriealbumet. Några andra kunskaper om superhjälten/superhjältarna har du inte.

Kan det vara något?

Snusk på schemat

Improvisation

En av mina grupper var halverad i dag. Halva gruppen var på Prao. Jag har lovat att jobba med muntlig framställning med dem ett tag framöver. Jag tänkte att dagens lektion skulle ha handlat om konfliktlösning. Eleverna skulle ha fått spela upp några scener och försökt reda ut några konflikter på några olika sätt. Nu blev inte lektionen av eftersom halva styrkan var borta. Det hade jag glömt. Fortsätt läsa ”Snusk på schemat”

Att sätta betyg för elever med Aspergers syndrom

Några råd om hur du ska tänka när du sätter betyg i ämnen för elever med Aspergers syndrom.

Med jämna mellarum ser man på något forum lärare som frågar hur man ska tänka när man sätter betyg för elever med Aspergers syndrom. Jag dök på en sådan tråd i ett pedagogforum. Eftersom jag har jobbat en hel del med elever med denna diagnos så slängde jag mig in i debatten med följande svar: Fortsätt läsa ”Att sätta betyg för elever med Aspergers syndrom”

Ordningsproblem – När elever hoppar på bänkar

Vet hut!Jag hittade en gammal reflektionsbok som jag skrev i för några år sedan och skriver av den anledningen följande inlägg:

Att göra det som är rätt och att göra det som känns rätt är inte alltid samma sak. Vi människor ser ofta kortsiktigt på situationer. Dagligen uppstår i skolan olika situationer där det verkligen gäller att tänka efter för att inte göra fel. Fortsätt läsa ”Ordningsproblem – När elever hoppar på bänkar”

Den tidiga människans mat i klassrummet

 

Flintkniv från arkeologiska museet i Madrid.
Flintkniv från arkeologiska museet i Madrid.

DN publicerar ett reportage om den tidiga människans kosthållning som är väl värd att läsa. I artkeln intervjuas Robert Blumenschine, antropolog vi Rutgers State University i New Jersey.

Slutsatserna är att människans näringsintag varierar och har varierat mellan kulturer. Människan kan överleva på många olika typer av kost och ändå må bra, men processad och värmd mat gör att näringsintaget ökar med 25 procent. För att må bra borde vi fokusera mer på motion. Alla människor borde egentligen gå en mil om dagen.

Artikeln kan mycket väl vara utgångspunkt för ämnesövergripande arbete mellan historia, idrott och hemkunskap.

Matlagning gjorde oss till människor, DN 22 februari 2009

Myten om Atlantis

 

Atlantis
Atlantis

Med jämna mellanrum finner någon Atlantis. Nu har man återigen funnit det förlorade landet utanför Kanarieöarna:

Återigen har Google Earth använts för att hitta spår från historien. Det var inte länge sedan en man trodde sig ha funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld med hjälp av Google Earth i träsken någonstans i södra USA.

Men nu har Googles nya funktion, som innebär att man även kan se havsbotten, använts. Wikipedia tecknar en ganska bra bakgrund till berättelsen. Man kan bland annat läsa att berättelsen om Atlantis från början är litterär, det vill säga påhittad, vilket i praktiken betyder att alla kan ge upp letandet nu. Atlantis har aldrig funnits. Fortsätt läsa ”Myten om Atlantis”

Hur man skriver en tidningsartikel, del 3

Kom du hit från Google?

Har du hamnat på denna blogg för att du vill skriva en tidningsartikel? Har du fått uppgiften som skoluppgift eller är du lärare och letar uppslag på hur du ska tänka när du planerar en lektion om att skriva redaktionell text? Eller du kanske rent utav är en osäker journalist om vill bättra på dina färdigheter? Fortsätt läsa ”Hur man skriver en tidningsartikel, del 3”

Heureka – Jag har funnit det!

Jag lockades av Aftonbladets nyhet att Nathan Smith har funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld. Jag använde mig av min nätkompetens för att gå på skattjakt. Och med hjälp av Google Earth och några nätsökningar så tror jag också att jag har funnit det. Nu ska jag bara fixa flygbiljett och åka över till Staterna. Får man ta med en spade i handbagaget?

Lärarreflexen säger att det borde gå att använda sig av nyheten i undervisningen. Men hur? Kanske som:

  • ingång till att tala om guldtrafiken över Atlanten under 1600-talet,
  • att tala om sedimentering och landhöjning och varför saker som sjunkit i djupet kan hamna på land, eller
  • vilka lagar som gäller för skattletare.

Äh! Det känns krystat. Även om händelsen ligger rätt i tid för mina åttor så förpassar jag nog händelser till pedagogikens bakficka.