Kategori: Pedagogik

Divina Commedia i årskurs 8

Jag fick ett infall idag. Jag drog upp Dante Aligiheris Divina Commedia ur rockärmen. Vi läser medeltiden i historian och jag ville matcha med något i svenskan också. Normalt läser vi noveller på fredagar, men eleverna var läströtta och ville göra något annat. Fortsätt läsa ”Divina Commedia i årskurs 8”

Pär Lagerkvist

Jag och en kollega har kört Pär Lagerkvist nu en tid. Det började med att vi ville ge en av våra väldigt begåvade elever en utmaning. Vi gav honom Pär Lagerkvists Dvärgen att läsa. Han tyckte väl inte att det var det bästa han hade läst. Men han plöjde i alla fall genom den och visade boken viss uppskattning.

När vi ändå var inne på Lagerkvist så kastade vi in en av mina absoluta favoriter: [easyembed field=”HTML1″]. Fortsätt läsa ”Pär Lagerkvist”

Liv på Mars och intelligent design

Nasas astronomer har enligt Aftonbladet hittat så stora metangasansamlingar att det kan tyda på liv på Mars. (SvD DN NASA) Man ska nu gå vidare och konstruera ett instrument som kan avgöra om gasen är vulkanisk eller biologisk. En dylik nyhet har sprängkraft inte bara i USA utan kan också ha det i svenska klassrum. Fortsätt läsa ”Liv på Mars och intelligent design”

Hur man besegrar elever med högläsning

Man tar en relevant text, börjar så sakta läsa, med ganska låg röst. Inställningen är viktig. Du bör tänka något i stil med: ”Jag ska tamefan visa råm.” Tänk cowboy. Tänk duell på dammig westerngata. Tänk annalkande duellant. Tänk bister uppsyn och lätt kisande ögon. Men tuggar du på ett grässtrå så är det dags att spotta ut det nu. Fortsätt läsa ”Hur man besegrar elever med högläsning”

Från andra världskriget till HAL 9000

Var världskrigen verkligen världskrig?

Med en dator, en flink nätsökare, en smartboard eller en vanlig projektor kan man slå eleverna med häpnad. Låt mig förklara. Vi hade pysseldag på skolan i dag. Långt i från alla elever roas av julpyssel. En elev började ställa frågor om världskrigen. Var verkligen alla länder med? Var det verkligen krig över allt? Fortsätt läsa ”Från andra världskriget till HAL 9000”

Gästspel för kamratstödjare

ART med kamratstödjare

Jag har blivit tillfrågad om jag kan ha ART med några kamratstödjare på en skola. Efter en kort betänketid kom jag fram till att jag inte kan det.

ART består av komponenterna ilskekontroll, färdighetsträning och moraliskt resonerande. ART i sig står för aggressive replacement training och går ut på att lära eleverna självkontroll.

Kamratstödjarna råkar visserligen ut för struliga situationer som de måste handskas med, men de har inte mer problem med självkontroll än andra elever. Denna grupp är helt enkelt inte rätt målgrupp för ART. Men något vill jag göra för dem så jag har gått med på att ta hand om gruppen en lektion nästa vecka. Så vad göra?

Jag har gett dem en läxa. Kamratstödjarna har fått i uppgift att lista de fem vanligast konfliktorsakerna på skolan, mellan elever eller mellan elev och lärare. Fortsätt läsa ”Gästspel för kamratstödjare”

Huru Gustaf Fröding kom att leda till Hegel, Platon, Gud och profeten Muhammed

Jag har kört två lektioner Fröding med några mycket begåvade elever. Första lektionen tog jag upp antologistandardutbudet som Ett gammalt bergtroll, Säv, säv susa och En kärleksvisa. Det var inte svårt för eleverna att ha bra synpunkter kring dikterna. Vi kom in på ämnen som själssjukdom, utanförskap, sexualmoral och 1800-talets kultur. Vi var även inne och nosade lite på kvinnans frigörelse.

Fortsätt läsa ”Huru Gustaf Fröding kom att leda till Hegel, Platon, Gud och profeten Muhammed”

Bedömningsskalor för elever

Jag var ute och sprang och bedrev samtidigt lite fortbildning och reflektion. Jag tänkte då ut fem bedömingsskalor för elever:

  • Vill – Vill inte
  • Kan – Kan inte (inre faktorer)
  • Kan – Kan inte (yttre faktorer)
  • Kontaktsökande – söker ensamhet
  • Allmänt skolpositiv – allmänt skolnegativ
Jag hinner inte skriva vidare nu, jag ville bara få ner dem på papper.
Dags att stretcha!

Befälet i klassrummet

Sammanfattning

När fler än en vuxen vistas i klassrummet under en lektion uppstår problem om vem som ska ta hand om eventuella ordningsproblem. Det finns tre sätt att lösa frågan. Det bästa sättet är om föreläsaren tar hand om alla störningar. Är föreläsaren osäker så kan det vara bättre om den lyssnande tar hand om problemen, men då bör den som tar hand om problemen tänka på att vara diskret för att inte själv störa lektionen allt för mycket. Det tredje alternativet är att de vuxna delar ansvaret. Då bör de vuxna vara samspelta och på något vis ha talat igenom ansvarsfördelningen.

Det går också att komma åt ordningsproblem utan att tillrättavisa. Lyssnaren kan ställa frågor till föreläsaren som leder in föreläsningen på ett intressantare spår.

Fortsätt läsa ”Befälet i klassrummet”