Jag har börjat experimentera en del med att lyfta in kalkylark i geografiundervisningen för att eleverna lättare ska kunna dra slutsatser från statistik och stora sifferserier.
Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå skriftliga och muntliga instruktioner under mina lektioner. Därför har jag börjat lägga ut kortare klipp på youtube, lite flippad undervisning alltså.
Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag har fotograferat mina whiteboardtavlor för att sedan göra om dem till presentationer och sedan också till filmer för att lägga ut på Youtube för mina elever.Numer så hoppar jag ofta över whiteboardsteget och ritar och skriver direkt i datorn med hjälp av tankekartor.
Många av mina anteckningar på tavlan har handlat om att försöka förtydliga samband och strukturer. I dessa fall passar det bra att göra tankekartor. Det finns en uppsjö av tankekarteprogram för både mac och pc. Jag har landat i Mindnode. Programmet finns både för mac och iOS och synkar dessutom dokumenten via iCloud.
För något år sedan kom en uppdatering som gjorde programmet mer användbart än tidigare. Det går nu nämligen att publicera färdiga tankekartor på nätet så att eleven får direkt tillgång till dem. Tankekartan kan sedan uppdateras i takt med att den utvecklas.
Jag jobbar ofta med UPPDRAG med mina elever. Uppdragen är större uppgifter, ofta ämnesövergripande mellan so-ämnen, men ibland också no-ämnen och svenska. Eleverna tycker ofta att mina skriftliga instruktioner kan vara röriga i och med att arbetet ska innehålla så många olika komponenter.
Ett uppdrag inleds vanligen under en lektion där jag presenterar en text som beskriver uppgifter och kunskapskrav. När jag presenterar texten så kan jag samtidigt skapa en tankekarta i realtid. När eleverna sedan kommer med frågor till uppdraget så kan jag uppdatera tankekartan direkt. På så vis slipper jag ofta att få samma fråga många gånger. Jag jobbar också parallellt med Google Classroom och där kan jag beskriva förändringar och förtydliganden mer ingående.
Tankekartorna kan ges till eleverna som en länk eller inbäddat i en blogg. Tyvärr kan jag inte få inbäddningen att fungera här, men länkar duger oftast gott. Det är också enkelt att kopiera allt det du skapat för att sedan klistra in i ett textdokument:
Och från en punktlista så är det lätt att sedan skapa ett presentationsdokument i Powerpoint, Keynote eller Google Presentation.
Så sammanfattningsvis så har Mindenode fått mig att i hög grad överge whiteboardtavlan på gott och ont. Jag saknar stundtals tavlan då jag vill rita bilder i anslutning till tankekartorna. Men det går att infoga bilder i tankekartorna, även om det är lite bökigt. Tankekartorna är också återanvändbara från år till år. Jag brukar alltid spara äldre versioner och skapa en kopia när jag börjar med en ny årskurs. Ibland väljer jag att slopa delar som jag vill använda om något år igen och då vill jag inte låta något gå förlorat.
Det är svårt att klara sig som lärare utan att någon gång tillverka eget lektionsmaterial och till det behövs program, eller appar som det kallas nu för tiden. Vissa lärare kreerar sällan eller aldrig medan andra gör det ofta. Det kan handla om att göra egna presentationer, skriva egna texter, skriva om texter eller att skapa grafik för min del. Anledningarna till att skapa eget kan variera. Kanske är du inte nöjd med den grafik du hittar på nätet. Kanske behöver du anpassa material för elever med särskilda behov. Kanske finns inte den text eller grafik att hitta som du behöver för din undervisning.
När jag började som lärare så var oh-apparaten fortfarande vanlig i undervisningen och de flesta lärare gjorde sina egna transparanger med hjälp av plastark och färgade pennor. Tyvärr är nog de flesta av dessa borta nu. Jag har sett kollegor som verkligen excellerat gjort transparangen till en konstform. Jag tillverkade i början av min lärargärning några stycken transparanger men gick ganska snart över till att arbeta digitalt.
Till en början var det inte helt lätt i och med att det inte fanns projektorer i klassrummen. Så jag har skrivit ut en och annan transparang för att sedan använda på oh-maskin. Men allt efter att åren gått så har projektorerna tagit sin plats i klassrummen.
I och med att projektorerna blivit vanligare så har användningen av presentationsprogram ökat. Många lärare sitter och trycker på egentillverkade presentationer som de filat på genom årens lopp. Att få tag på en sådan kan vara en riktigt guldgruva. Andra presentationer har delats mellan många olika lärare där de har förfinat presentationerna tillsammans. Jag kan tänka mig att det i framtiden kan gå att forska på presentationsdokumentens historia där forskaren letar rätt på varianter av presentationer tillbaka i historien och drar slutsatser om förändringar i text och layout.
För egen del så har jag fotograferat allt jag ritat på en whiteboard sedan femton år tillbaka. Är jag nöjd med det jag ritat och skrivit så brukar jag göra om bilden till ett bildspel i ett presentationsprogram. Så idag behöver jag inte rita så mycket på whiteboard. Det händer också att jag spelar in mina bildspel och lägger ut dem på Youtube. Den här filmen skapades i en sådan process:
Parallellt med projektorernas intåg i klassrummen så har det blivit enklare att publicera texter på nätet. Den första sajten jag gjorde för elever var helt handkodad. Allt eftersom teknikutvecklingen gått framåt så har jag bytt distributionsform. Den plattform som hängt med längst är olika versioner av WordPress. Och WordPress använder jag fortfarande. Den här sajten bygger på den plattformen.
Jag var inte ensam om att hitta WordPress. Tusentals lärare runtom i landet började blogga efter millennieskiftet och bra lektionsmaterial dök upp som svampar ur jorden. Några av dessa bloggar har växt och blivit riktigt stora, som till exempel So-rummet. Men de allra flesta har försvunnit.
Anledningen till att så många bloggar försvunnit är att lärarna i dag gömmer sig bakom LMS:er (learning management system). De flesta skolor köper i dag in kommersiella lösningar eller förlitar sig på lösningar från Apple (iTunes U) eller Google (Classroom). Dessutom så har det dykt upp så många bra läromedel på nätet på sistone så behovet av att skapa eget har minskat (Diglär, NE, Liber Online m.m.)
För att skapa lektionsmaterialet så krävs program, eller appar som det så modernt heter. Det går att klara sig ganska långt med den uppsättning appar som följer med en normal lärardator, vare sig det är mac eller pc, men jag är inte riktigt nöjd med MS Office eller iWork så jag har införskaffat några andra också och de programmen tänker jag skriva lite om i några inlägg framöver.
När det gäller datorprogram och webbtjänster så bör du välja dina program med omsorg. Det finns det några viktiga saker att tänka på:
Sådär! Nu är det bara att sätta igång. I några kommande inlägg kommer jag att presentera några av de appar som jag har använder mig av i min lärargärning.
En grundläggande instruktion om hur du skriver ett blogginlägg i Wordpress. Wordpress för Dummies helt enkelt.
Jag håller på att skriva några små instruktioner i diverse frågor för mina kollegor. Detta är det första inlägget i en serie om WordPress. Jag återpostar inlägget här, något redigerat.
Det talas mycket om bloggar på skolan. Vad är då en blogg? Ordet blogg kommer från engelskans web log; en loggbok eller en dagbok på nätet alltså. Liksom dagboken så publiceras artiklarna kronologiskt. Men till skillnad från dagboken så är bloggens artiklar inte hemliga. Det är till och och med på det viset att blogginläggen ska gå att kommentera.
Detta inlägg skrivs med hjälp av ett verktyg som heter WordPress. Jag har nog fog för att påstå att att wordpress är det mest använda bloggverktyget. WordPress är späckat med funktioner, men det är ändå ganska lätt att lära sig. Och skulle du sakna någon funktion så finns det ett stort tilläggsbiliotek på nätet där det går att hämta nya funktioner.
Så hur kommer du nu igång med WordPress? Till att börja med måste du ha ett bloggkonto. Det går att skaffa sig ett konto på exempelvis wordpress.com. På WordPress.com får du en egen blogg där du själv styr och ställer.
Vi antar att du skapat ditt konto.
Vi antar också att du lyckats logga in och att du ska skriva din första text. Du måste då välja mellan om du vill skriva ett traditionellt blogginägg eller om du vill göra en statisk sida som hamnar uppe i menyn på bloggen.
Vi kollar lite på hur bloggen är uppbyggd:
Här till vänster ser du den meny du hittar när du loggat in för att skriva din text.
Blogginlägg (Inlägg) passar bäst när du vill skriva en informerande text som fort blir inaktuell, det kan handla om att påminna inför prov, informera om något som har hänt m.m.
En statisk sida (Sidor) passar bäst om du vill skriva en text som inte påverkas av tiden. Det kan till exempel handla om Tema-planeringar, instruktioner som kan återanvändas, faktatexter m.m.
Du ser att det finns många andra menyalternativ än Sidor och Inlägg. Men du behöver inte bry dig om dem än. Och det kan också vara så att administratören för bloggen har tagit bort många av menyalternativen åt dig så att du bara ser det du verkligen behöver se.
Vi antar att du nu ska skriva ett kort meddelande om att nästa veckas prov i no är uppskjutet.
När du klickat på Inlägg så kommer du till en sida som ser ut så här:
Ange rubrik – Inga konstigheter. Ange helt enkelt rubriken för ditt inlägg.
Textfältet – Här skriver du din text. Experimentera gärna med knapparna i verktygsfältet.
Publicera – Här anger du hur om du vill publicera direkt eller om du vill jobba vidare med ett utkast. De andra alternativen behöver du inte bry dig om nu.
Format – Detta är överkurs för tillfället. Men med Format kan du styra över hur ditt inlägg kommer att se ut när det publiceras.
Kategorier – Skapa gärna några få kategorier som du använder för dina inlägg. Kategorierna kan exempelvis vara vilken typ av information som presenteras i texten.
Inläggsetiketter – Här fyller du i nyckelord för din artikel.
Kategorier och Inläggsetiketter kan vara knepiga att få till. Lägg inte för mycket möda på detta i mödan. Men när du väl har skrivit några inlägg kan det vara värt att gå tillbaka och strukturera upp Kategorier och Inlägg.
När du är nöjd med din text så trycker du på Publicera.
Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:
Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:
Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.
Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.
I förra veckan hade vi besök av Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.
Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.
Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?
Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.
Med en dator, en flink nätsökare, en smartboard eller en vanlig projektor kan man slå eleverna med häpnad. Låt mig förklara. Vi hade pysseldag på skolan i dag. Långt i från alla elever roas av julpyssel. En elev började ställa frågor om världskrigen. Var verkligen alla länder med? Var det verkligen krig över allt? Fortsätt läsa ”Från andra världskriget till HAL 9000”
Jag fick ett mejl från en förälder idag. Hon ville att jag skulle titta på en youtube-film:
Jag tittade och svarade henne: Fortsätt läsa ”Ungdomarna är IRL online”
