Vägen tillbaka till svenskan går genom läsning

En samhällskunskapslärares reflektioner kring språk, identitet och läsförståelse

Ett språk under press

Jag har länge varit orolig för det svenska språkets tynande tillvaro. Många ungdomar har ordförråd på engelska som de inte har på svenska. Vi håller på att tappa hela områden där begrepp saknas eller är bortglömda. Som lärare i samhällskunskap ser jag dagligen hur många av mina elever är mer bevandrade i amerikansk politik än i svensk och europeisk. De rör sig i en ungdomskultur som är väldigt internationell med starka amerikanska influenser via sociala medier. Hade det varit spelet Civilization så hade USA redan vunnit en kultur-seger över oss.

För omkring tio-tolv år sedan reagerade jag första gången på att en elev var bättre på engelska än på svenska trots att hen var infödd svensk. Sedan dess har fenomenet blivit allt mer accentuerat. Efter flera år på högstadiet och nu när jag återvänt till gymnasiet ser jag hur denna utveckling fortsätter.

Språk, kultur och identitet

För svensk del tror jag att känslan av att tillhöra ett land är svag. Vi tittar ideligen över Atlanten och på USA. Många av mina elever talar som om de vore med i en amerikansk sitcom där omkring hälften av orden är engelska, även när det finns fungerande svenska begrepp. I mitt klassrum hör jag ofta samtal där främmande ord smyger sig in, slarvigt och oreflekterat.

Det intressanta är att ungdomarna själva sällan reflekterar över sitt språkbruk. De använder engelska ganska oreflekterat. Det gäller för övrigt också många vuxna. Ibland kan det kännas som att de främmande orden fungerar kommenterande eller som någon form av, kanske lite ironiskt, perspektivskifte eller som samtalsmarkörer i ett för övrigt svenskt samtal.

Som lärare är jag varken nationalist eller patriot, men anser att vi behöver medvetandegöra vår egen kultur mer. Skolan har en viktig roll här, även om jag samtidigt inte vill lasta på utbildningssystemet mer att göra.

Svenskan för det komplexa

Ironiskt nog har jag märkt att svenskan fortfarande behövs när eleverna försöker sätta ord på svårare saker. Engelskan är ganska flyktig och har svårt att definiera känslor och komplexa problem för dem. Det finns en djupare förankring i modersmålet när tankarna blir mer komplicerade.

Detta ger en viktig insikt: när ungdomarna ska uttrycka något som verkligen betyder något för dem, när de ska formulera tankar som kräver precision och nyans, då räcker inte det ytliga vardagsspråket med sina engelska lånord till. Då behöver de tillgång till ett rikt svenskt språk.

För elever som inte är födda i Sverige går språkutvecklingen naturligtvis långsammare, men principen är densamma. I och med att jag undervisar på gymnasiet så försöker jag lägga över mycket ansvar på dem men samtidigt betona att jag är tillgänglig. Jag visar det också genom att direkt vara på plats när de behöver hjälp. Har de problem med en text så högläser jag och förklarar gärna, men de ska göra största delen av arbetet själva.

Läsningens kraft

Efter flera års erfarenhet har jag kommit till insikten att textstudier är nyckeln. I min samhällskunskapsundervisning arbetar jag systematiskt med facktexter, framför allt med Tengnäs kopieringsunderlag. Det finns detaljer att klaga på i det materialet, men eftersom ungdomarna bearbetar så många texter jämnar det liksom ut sig. Jag kan parera och korrigera där materialet inte stämmer eller förklarar för lite.

Texterna är ganska korta och avbryts av instuderingsfrågor med jämna mellanrum. När de skrivit sina svar förhör jag dem muntligt. Jag rättar dem om de har fel uttal eller använder begrepp på fel sätt och låter dem omformulera sig.

I vissa klasser har eleverna böcker, men de har svårt att hålla rätt på dem så jag delar ofta ut häften istället. Jag kombinerar dessa häften med egen-skrivna texter som jag publicerar på internet. Tidigare har jag också postat videor på Youtube och spelat in ljudfiler, men jag har slutat med det eftersom ungdomarna då hoppar över själva textläsningen. Jag funderar dock på att spela in ljudfiler från lektioner, använda ljud till text och sedan låta AI skapa skräddarsydda texter av det jag säger under lektioner – men hela tiden med fokus på att de själva ska bearbeta skriven text.

Vad jag tydligt märkt är att användningen av svenska ökar i takt med att läsförståelsen blir bättre. Det är inget magiskt eller plötsligt, utan en långsam process.

Motstånd och förändring

Jag ska inte förneka att läsmotståndet kan vara stort. Jag är bestämd med att eleverna ska läsa, och det kan ta upp till en halv termin innan de kommer igång ordentligt. Men när de väl kommit över tröskeln löser de uppgifterna i snabbare takt och de ställer delvis annorlunda frågor än tidigare. Frågorna handlar mer om innehåll än ”varför ska jag göra det här?” och ”det är för jobbigt…”.

För elever på Introduktionsprogrammet (IMA), som inte klarat sina grundskolebetyg, har jag ett nära samarbete med svenskläraren. Hon har märkt hur läsförståelsen ökat markant när eleverna använt samma Tengnäsmaterial med faktatexter och instuderingsfrågor. Denna metodik tycks fungera väl även för elever som har stora utmaningar med skolarbetet.

Det är den förändringen som gör det värt att vara bestämd och uthållig. När de går från motstånd till engagemang, från att se texten som ett hinder till att se den som en källa till förståelse – då har något fundamentalt förändrats i deras förhållningssätt.

Jag försöker påminna dem om att använda svenska begrepp när de glider över i engelskan, och jag märker att det skärper sig lite extra i min närvaro. Det är förstås svårt att veta hur de talar när jag inte är där. Som lärare påverkar man alltid situationen genom sin närvaro, men jag hoppas att något av arbetet sätter spår även utanför klassrummet.

Vardagsnära och abstrakta områden

Jag har märkt att olika ämnesområden inom samhällskunskapen ställer olika krav på språklig förmåga. Statsskick kan vara svårt, ett ärendes gång i riksdagen likaså. Mediaområdet är också utmanande för många elever, kanske för att så mycket av deras mediekonsumtion sker på engelska.

Men när innehållet kommer nära deras egen verklighet, som när vi pratar om yrkesliv (jag jobbar på yrkesförberedande program), rättigheter i arbetslivet, ekonomi och att skaffa egen bostad, då väcks deras intresse på ett helt annat sätt. Här blir det också tydligt hur viktigt det är att faktiskt behärska de svenska begreppen, eftersom de kommer att behöva dem i sin vardag som medborgare och yrkesverksamma.

Ljusglimtar och framtidshopp

Jag ser inte så många tydliga positiva tecken på ökad medvetenhet om svenskan bland elever generellt. Det gäller för övrigt också en del kollegor, men långt ifrån alla. En intressant observation jag gjort är att yrkeslärarna på skolan ofta ligger längre från engelskan än andra lärarkategorier, vilket är hoppfullt för elever på yrkesförberedande program.

Sedan tidigare har jag också uppfattat att elever, framför allt pojkar, som spelar lagidrott, då främst fotboll, pratar mer dialekt än andra. Och dialekttal tror jag har ett positivt samband med högre användning av svenska. Kanske för att dialekten förankrar dem lokalt och ger en starkare språklig identitet än standardsvenskan.

Konkreta råd till kollegor

Om jag skulle ge ett råd till andra lärare som vill stärka sina elevers svenska språkbruk skulle det vara: Låt dem arbeta med fler korta texter. Var ihärdig. Men var där när de behöver förklaringar. Högläsning tillsammans är också värdefullt.

Det handlar inte om att revolutionera undervisningen utan att konsekvent prioritera textarbetet även i ämnen som inte är svenska. Att våga vara lite tjatigt bestämd med att ungdomarna faktiskt ska läsa själva, inte bara titta på videor eller lyssna.

En viktig aspekt som inte ska underskattas är att de korta texterna och instuderingsfrågorna ger ungdomarna en känsla av att ”bli klar med något”. Jag förser dem med en lista över alla häften de ska göra innan de har ett betyg i ämnet. Det fungerar lite som spelifiering (eller ”gamification”) med prestationer (”achievements”) att låsa upp. Se där! Där använde jag engelska för att ”spelifiering” inte låter lika smidigt, och ”prestationer” inte riktigt fångar samma känsla som ”achievements”. Ironiskt nog ett exempel på just det problem jag diskuterar.

Jag tror på en enkel men genomtänkt strategi: korta textavsnitt, instuderingsfrågor, muntlig återkoppling, tydliga mål, och en pedagog som är tillgänglig för att stötta. Det är inget revolutionerande, men det fungerar i längden.

Vägen framåt

Jag tror att vägen tillbaka till ett starkt svenskt språk går genom läsningen. Inte genom förbud mot engelska ord eller moralpredikningar om språkets förfall, utan genom att systematiskt bygga upp elevernas läsförståelse och begreppsapparat på svenska. När de har verktygen blir det naturligt att använda dem.

Det handlar också om att visa eleverna att det svenska språket är användbart för att uttrycka komplexa tankar och känslor. Att svenskan inte är på väg att bli ett andra klassens språk, utan fullt kapabel att beskriva vår samtid och vår framtid.

Vi som lärare kan inte kontrollera alla de influenser som påverkar elevernas språk, men vi kan ge dem förmågan att navigera mellan språken, att välja medvetet snarare än av slentrian. Och den förmågan börjar med läsning.

Gosedjurspoesi

Jag gjorde en kul grej med mina sjuor nu i veckan. Vi befann oss på en lägergård. Innan resan bad jag eleverna att ta med varsitt gosedjur. Väl på plats så hittade vi en fin häll vid en sjö och böljande berg i fjärran.

Vi inledde passet med att sätta oss i ring och presentera våra gosedjur för varandra. Jag började genom att berätta om ett gosedjur jag fått för länge sedan av en släkting. Jag berättade om ålder, namn och lite vad gosedjuret hade betytt för mig. Eleverna fortsatte i ringen att berätta om sina egna och jag fick förvånansvärt många modiga berättelser berättade om gosedjurens betydelse. Några eleverna berättade inför klassen att gosedjuret fortfarande åkte med överallt.

Efter presentationen berättade jag att eleverna nu skulle skriva varsin dikt ur gosedjurets perspektiv genom att sätta sig med gosedjuret någonstans i omgivningarna för att få gosedjuret att betrakta något.

Jag berättade om olika typer av dikter och modellerade genom att läsa upp några naturdikter. Jag berättade också att det kan vara bra att utgå från en grundkänsla i dikten. Därför måste vi tänka oss in i gosedjurets förhållande till naturen runtomkring. Känner gosedjuret kanske vördnad, rädsla eller kärlek inför naturen? Eller gosedjuret kanske vill spränga allt?

Jag uppmanade eleverna att ta uppgiften på allvar och att gå åt sidan för att vara för sig själv tillsammans med gosedjuret. Det är fantastiskt vad det går att få elever att göra! De flesta accepterade uppgiften utan knot. Några få ville inte göra uppgiften och dem uppmanade jag att gå och upptäcka naturen eller kanske bara ta den vikta timmen för att hoppa omkring mellan rötter och klippor. Jag ville inte att det skulle bli något prestationsmoment.

Då och då kom elever till mig och visade upp vad de skrivit. Jag gav lite råd och ibland bad jag att få läsa upp högt för de som befann sig i närheten för stunden. Vissa elever sträckte på sig och visade synbar stolthet när jag läste dikterna. Andra ville absolut inte att de skulle läsas upp.

Jag ville inte ta dikterna ifrån dem så jag använde min telefon för att fotografera dikterna och på så sätt har jag dem bevarade.

En klar höjdpunkt i min svensklärargärning som jag gärna sprider vidare.

Film i undervisningen – Nausicaä från Vindarnas dal

Poster för filmen Nausicaä från Vindarnas ö
Nausicaä från Vindarnas ö

Jag är en stark anhängare av det utvidgade textbegreppet. De elever jag jobbar med är mycket mer bevandrade i datorspel och filmer än i böckernas värld. Missförstå mig nu inte. Elever ska läsa böcker, gärna många böcker. Men vi lärare måste också ge eleverna redskap att hantera det de ser på film och upplever i datorspelsvärlden.

Efter att ha sett filmen Nausicaä från Vindarnas dal med mina barn så bestämde jag mig för att även se den med eleverna. Jag var tvungen att tumma lite på reglerna för visning av film i etta fall. Jag brukar vara ordningsam annars och bara visa film som är okej att visa. Men min frustration är stor över att det inte finns någon bra onlinetjänst för skolfilm. Visst! Vi abonnerar på www.flod.nu, men de spelfilmer som finns där är fåtaliga.

Nausicaä från Vindarnas dal är Hayao Miyazakis andra film. Den lanserades 1984. Miyazaki kom senare att göra filmer som:

Att visa Nausicaä från Vindarnas dal visade sig vara en fullträff. Jag och en kollega satt och skrev ner tänkbara diskussionsfrågor under filmen. När vi tittat färdigt och synkat ihop våra anteckningar kom vi fram till att vi producerat omkring 30 tänkbara diskussionsfrågor, alldeles för många. Men det gick att dela in dem i olika kategorier:

  • Krig – fred
  • Modernitet – ålderdomligt
  • Utopi – dystopi
  • Att tänka med naturen – att tänka mot naturen
  • Sagans form – utvaldhet, tretal, uppdrag m.m.
  • Manga
  • Manligt – kvinnligt
  • Österländskt kontra västerländskt berättande
  • Filmmusikens roll
  • Estetikens roll

Jag har inte träffat eleverna sedan vi såg filmen så jag har inget att säga om utgången av diskussionerna än. Men jag kan lova att det kommer att bli bra. Bara det lilla jag talade med eleverna efter filmen lovar gott.

Skrivet om filmen

Svenska dagbladet – recension
Filmtipset – recension
Svenska filminstitutet – filmhandledning
kulturbloggen.se – recension
Dagens Nyheter – recension
TV4 – recension

Hayao Miyazaki på bokus.se

Nya vågen i P1 – IPred och Lovecraft

Jag tänker ganska ofta att jag borde använda mig mer av radio i undervisningen. I dag var dagen att försöka. I förrgår lyssnade jag på Nya Vågen i P1. Programmet handlade om IPred och författaren H P Lovecraft, passande ämnen för mina mycket begåvade nior. Några intresserade killar gick in i en datorsal och satte sig för att lyssna. För att få dem att behålla fokus gav jag dem några frågor att besvara under programmets gång:

  • Räkna upp tre argument för Ipred:
  • Räkna upp tre argument mot Ipred:
  • Beskriv kortfattat H P Lovecrafts bakgrund.
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är hårdrockarnas favoritförfattare?
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är 1900-talets mest inflytelserika författare?
  • Beskriv vad Lovecraft skrev om?
  • Vad innebär det upphovsrättsmässigt att det var 70 år sedan Lovecraft dog?

Det går säkert att hitta på bättre frågor till programmet.

Lektionen avlöpte väl. Alla var kanske inte helt koncentrerade under hela lektionen. Jag tillät alla att sitta uppkopplade vid varsin dator under programmets gång, som ett test för att se vad de skulle göra. Några surfade efter namn och begrepp som nämndes i programmet, några spelade harpan och några var på helt andra sajter. Den sista gruppen fick nog inte ut så mycket av programmet.

Språket var stundtals var lite för avancerat för eleverna. Det ledde till att jag några gånger fick pausa och förklara.

Experimentet slog väl ut. Nu har vi lite kött på benen till framtida Ipred-diskussioner och några har blivit nyfikna på Lovecraft. I morgon ska jag försöka få dem till biblioteket för att låna böcker.

Nya vågen – Trädgårdsmästaren är här!

DN Bokkrönikan – Jonas Thente: ”Herregud, vad är en klassiker?”

Hur jag fick en elev att börja skriva berättande

Alla svensklärare har varit med om elever som säger sig inte kunna skriva. Det är klart alla elever som är skrivkunniga kan skriva. Det går också att få de flesta elever att skriva längre texter, men kanske inte den text du har tänkt dig från början. Fortsätt läsa ”Hur jag fick en elev att börja skriva berättande”

Övning i att framföra kritik

ART

2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.

Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:

  • ilskekontroll
  • social färdighetsträning och
  • moraliskt resonerande.

Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.

Hårt språk och klagomål i korridorerna

En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.

Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:

  • berättigade (sådana frågor där eleven verkligen har anledning att ändra på något) samt
  • oberättigade (ofta klagande för klagandets skull).

Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.

Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.

Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!

Strävansmålen

De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:

  • (svenska) utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
  • (samhällskunskap) omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
  • (samhällskunskap) utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Den text eleverna ser finns här nedan: Fortsätt läsa ”Övning i att framföra kritik”

Watchmen i klassrummet

Jag växte upp under 70- och 80-tal och fick uppleva den tid då vi ungdomar verkligen läste serietidningar på allvar, ironiskt nog såg vuxenvärlden ner på det serietidningsläsande som kanske nu håller på att baxas in i det finkulturella rummet.

Ungdomarna i skolan i dag är avundsjuk på oss som växte upp under den perioden. Se ser spår av serietidningskulturen genom flödet av superhjältefilmerna som lanseras på biograferna med jämna mellanrum, men de upplever inte originalet, de går sällan och köper tidningarna.

Nu har man filmatiserat kronjuvelerna bland serietidningar – Watchmen – en serie av album som ställer krav på sin läsare. Jag tycker att det är dags att uppmärksamma serietidningarna i klassrummet, och varför inte ta tillfället i akt nu?

Men serietidningsläsandet är inte helt dött. Mangaserierna säljer fortfarande stort och Watchmen är besläktat med det avancerande berättande som återfinns i Manga. Läsandet av denna typ av serier ställer andra krav på läsaren än bokläsandet. Bilderna bär berättelsen. Bilderna är mångtydiga och fulla av referenser till annat. Så om du tar in serietidningsläsandet i klassrummet så ska du vara förberedd på två saker:

  • att du inte kommer att förstå hälften av det du läser och
  • att någon eller några i klasen kommer att äga dig totalt [sic!].

Men det du kan bidra med är de historiska referenserna. 70- och 80-talets serietidningskultur uppstod inte ur ett vakuum. Författarna sneglade bakåt mot romantik, upplysning, renässans, medeltid och antiken och det är där du kan fylla i kunskapsluckorna.

[easyembed field=”HTML1″]

Skrivet om filmen:

Stand by me som fredagsfilm

Lite då och då brukar jag och en grupp elever avsluta veckan med en film. För några veckor sedan kom en elev och föreslog att vi skulle se filmatiseringen av Stephen Kings Stand by me. Jag blev glad när han föreslog den filmen eftersom jag glömt bort dess existens och det fick mig att minnas att jag såg filmen första gången första gången när jag var i mina elevers ålder.

Filmen fungerade utmärkt. Eleverna satt mestadels klistrade och jag märkte att det finns flera olika trådar att reda ut nästa vecka. Teman du kan spinna vidare på:

  • vuxenblivande
  • mobbning
  • nutid – dåtid
  • natur – livet framför skärmen
  • nostalgi
  • att göra det förbjudna
  • döden
  • att vara i underläge
  • frustration

Jag gav eleverna en läxa över helgen. Ingen protesterade. Jag sa som så till eleverna:

På måndag vill jag ha en text av var och en av er om filmen. Jag vill ha 50 väl valda ord. Jag upprepar: väl valda. Jag rekommenderar er att sätta er ner och skriva direkt när ni kommer hem, medan ni har filmen färskt i huvudet.

Jag gillar att kasta ut ganska öppna uppgifter för att se vad som händer. Jag är övertygad om att eleverna kommer att lämna in väldigt varierade texttyper. Begränsningen i omfattning är ämnad att

  • minska skrivmotståndet så att alla verkligen gör sin läxa,
  • få eleverna att reflektera över vilka ord som ska få komma med i texten. Det är annars lätt att vissa textsprutor i gruppen skriver hejdlöst långa texter, samt att
  • det ska gå att trycka upp texterna i ett häfte som jag kan dela ut i klassen och använda som diskussionsunderlag nästa vecka.

Det ska bli spännande att se  vilken typ av texter som kommer in.

[easyembed field=”HTML1″]

Skapa tecknade myter och legender i webbläsaren

Story Creator

Med hjälp av Myths and Legends Story Creator kan eleverna skapa egna berättelser i fantasymiljö. Utöver vanliga bilder går det också att välja rörliga bilder och ljudeffekter till sagorna. Sajtskaparna skriver:

The variety of stories in Myths and Legends aims to give inspiration to young people at school and at home to create and publish their own work. The site provides a multitude of tools and opportunities that enable pupils to submit their stories for the enjoyment of a world wide audience, with the prospect of receiving peer review and evaluation.

Jag kan tänka mig att verktyget lämpar sig för elever som har lite svårt att komma igång med skrivandet. Den här arbetsgången borde fungera:

  1. Eleven skapar berättelsen fritt med hjälp av verktyget.
  2. Eleven skriver om berättelsen i en ordbehandlare och konverterar bilderna till beskrivningar i texten.

Att skriva utifrån scener i noveller

Jag gillar noveller. Ungdomar gillar noveller. Noveller är greppbara. De innehåller alltid ett budskap eller en tanke, om än dolt. Ett sätt att angripa noveller är att dela upp dem i scener för att att sedan skriva nya noveller utifrån den extraherade dispositionen.

Om du tränar eleverna lite kan du få en disposition som ser ut ungefär så här utifrån Hjalmar Söderbergs Kyssen:

  1. Han och hon. Placering i rum och tid.
  2. Han tänker på henne. (indirekt beskrivning)
  3. De samtalar
  4. Hon tänker på honom. (indirekt beskrivning)
  5. De samtalar
  6. Han tänker bakåt. (egen-bild)
  7. De samtalar.
  8. Hon tänker bakåt. (egen-bild)
  9. De samtalar.
  10. Något händer.
  11. Reaktion på händelsen.

De olika scenerna klarar elever på högstadiet av att identifiera. På gymnasiet borde man kunna lägga till anföringstyper och perspektiv.

När kartläggningen är klar är det lätt att transponera berättelsen till en annan miljö. Instruktionen går att variera efter grupp och humör.

Det är nu dags för dig att skriva en egen novell utifrån dispositionen i novellen Kyssen. Handlingen ska du förlägga till:

  • Tolkiens sagovärld,
  • en rymdstation mellan Jupiter och Saturnus,
  • en dystopisk framtid à la Terminatorfilmerna,
  • vår egen tid, eller
  • på en månbelyst strand i Karibien.

Variationsmöjligheterna här är oändliga.