Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Jag har tidigare sagt att betygsättande i årskurs åtta och under hösten år nio bara är prognoser och inga egentliga betyg. Hur ska du då tänka när du sätter betyg i årskurs åtta?

Det enda en lärare egentligen vet är vad eleven tidigare har klarat av. Vi kan åskådliggöra kunskapsinhämtningen med följande diagram:

Diagram som visar hur kunskapsmängden ökar per vecka för en elev. — Betygsprogression

Om vi dessutom lägger på en trendlinje får vi följande diagram:

Frågan är nu: Kan vi anta att den trenden fortsätter ända fram till berygsättning under våren i årskurs nio?

Betygsprogression med trendlinje över tid

Det är så de flesta tänker när de sätter betyg. Vi förväntar oss att eleven ska prestera ungefär lika bra (eller dåligt) under resten av tiden.

Om nu allt bara är prognoser:

Hur ska du behandla eleven som har klarat av få mål, men nu plötsligt börjar plugga? Kan du sätta ett godkänt betyg när eleven ligger långt efter, men ändrat beteende och nu visar stor framåtanda?
Hur gör du med eleven som ligger mycket bra till, men plötsligt tappat fart. Den där eleven som du gav MVG i betyg till julen, årskurs åtta, men i princip slutar plugga under vårterminen?

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Om jag har förstått det hela rätt, efter att ha satt betyg i över tio års tid, så är ett betyg ett mått på en elevs kunskapskvaliteter mätt utifrån en av skolan fastställd skala som baseras på Skolverkets nationella betygsbeskrivningar.

Dumpa betygen!

Man kan i sammanhanget fråga sig vad betyget ska vara bra till. Som jag ser det är ett betyg en slags inträdesbiljett till exempelvis vidare utbildning eller arbete.

Men vad är då ett betyg i årskurs åtta? Det finns inga fastställda kriterier för betygsättning i åttan och det finns ingen funktion som inträdesbiljett för betygen i åttan. Så vad ska vi ha med dom till? Jag menar att vi ska dumpa dem. Jag menar att det bara ska finnas ett betyg i grundskolan, och det är det som ges i vårterminen i årskurs nio.

Som det nu ser ut så används betygen i skolan för att ge en prognos för slutbetyget i årskurs nio. Det finns bättre sätt att ge prognoser än att dela ut betyg. Vi har på senare år fått ett alldeles utmärkt verktyg i de omdömen som skickas hem till föräldrar inför utvecklingssamtalen och som sedan ingår i den individuella utvecklingsplanen. Det är enkelt att lägga till en rad på slutet av omdömet: Betygsprognos.

Betygsprognosen skulle alltså

ingå i den indivduella utvecklingsplanen för varje ämne,
ersätta de nuvarande betygen,
stärka innebörden i begreppet betyg, som alltså bara skulle ges i slutet av vårterminen i årskurs 9.

Fortsättning följer. I nästa inlägg tänker jag utreda några principer bakom betygsättning.

Att sätta betyg i årskurs åtta

Att sätta betyg i årskurs åtta är ett elände. Vilka mål ska eleverna ha nått för att få betyg? Om jag har fattat det rätt så kan en lärare använda två olika principer för att sätta betyg i årskurs åtta.

Ameh! Den här skulle jag ju inte publicera än. Tryckte på fel knapp. Jamen. Okej då. Den får ligga kvar. Jag ska fila på texten under dagen så kommer den riktiga artikeln i kväll eller i morgon kväll.

Här är inläggen:

Att sätta betyg i årskurs åtta, en alternativ modell

Att sätta betyg i årskurs åtta – Ta fram spåkulan!

Diskussionsfrågor till Nausicaä från Vindarnas dal

Jag skrev härom dagen om att jag visat filmen Nausicaä från Vindarnas dal dal för mina elever. Nu har jag hittat de frågor vi skissade ner under filmens gång. Detta är bara ett råmanus som kanske inte kan delas ut till eleverna direkt, men det är i alla fall något att utgå från.

Diskussionsfrågorna:

Vilket problem bygger filmen på? Hur kan vi relatera detta till vår värld?
Vad är en ohmu?
Hur behandlar flickan ohmu?
Vad använder folket ohmus kvarlevor till?
Filmen heter Nausicaä från Vindarnas dal: Vilken roll spelar vindar och luft i filmen?
Flickan har en egenskap som gör henne unik. Vilken egenskap har hon?
Människorna lever i ett medeltidssamhälle, men de har tillgång till högteknologi. Hur tror du att de fått tillgång till den?
Filmen är ganska enkelt tecknad med moderna mått, den är gjord på 1980-talet, men den fångar ändå tittaren. Hur kommer det sig? (Behöver utveckla frågan.) Form kontra innehåll!
Försöka att beskriva de tre folken i filmen med begreppen ”godhet” och ”ondska”.
Vilka roller fyller de olika prinsessorna i filmen?
Vilken roll spelar rädsla i filmen?
Vad händer när ohmun känner på prinsessan i giftskogen?
Vad skulle du göra om du fick ett glidplan?
Hur skulle du beskriva filmens musik. Vilka känslor förmedlar musiken?
När Nusicaä och flygaren Asbel är under giftskogen säger Nausicaä ”Ja, jag är så lycklig” när flygaren frågar varför hon gråter. Varför blev Nausicaä plötsligt så lycklig?
Tecknad film av detta slag kallas för Anime. Vad skiljer Anime från andra tecknade serier?
Ockuperar turomekerna Vindarnas dal i ett gott eller ont syfte? Motivera ditt svar!
Utopi och dystopi är två motsatsord. Ta reda på vad orden betyder!
Tycker du att Nausicaä från Vindarnas dal är en utopisk eller dystopisk film? Motivera ditt svar!
Vem eller vilka har störst makt i filmen? Motivera ditt svar!
Varför blir Nausicaäs dräkt blå på slutet? Vad är det som färgar dräkten? Vad spelar det för roll för spådomen?
Vilken roll spelar färgerna rött och blått i filmen?
Vad är det meningen att tittaren ska dra för lärdomar av filmen?
Jämför Nausicaä från Vindarnas dal med en annan film! Vilken annan film väljer du? Vad ser du för likheter?

Film i undervisningen – Nausicaä från Vindarnas dal

Poster för filmen Nausicaä från Vindarnas ö — Nausicaä från Vindarnas ö

Jag är en stark anhängare av det utvidgade textbegreppet. De elever jag jobbar med är mycket mer bevandrade i datorspel och filmer än i böckernas värld. Missförstå mig nu inte. Elever ska läsa böcker, gärna många böcker. Men vi lärare måste också ge eleverna redskap att hantera det de ser på film och upplever i datorspelsvärlden.

Efter att ha sett filmen Nausicaä från Vindarnas dal med mina barn så bestämde jag mig för att även se den med eleverna. Jag var tvungen att tumma lite på reglerna för visning av film i etta fall. Jag brukar vara ordningsam annars och bara visa film som är okej att visa. Men min frustration är stor över att det inte finns någon bra onlinetjänst för skolfilm. Visst! Vi abonnerar på www.flod.nu, men de spelfilmer som finns där är fåtaliga.

Nausicaä från Vindarnas dal är Hayao Miyazakis andra film. Den lanserades 1984. Miyazaki kom senare att göra filmer som:

Att visa Nausicaä från Vindarnas dal visade sig vara en fullträff. Jag och en kollega satt och skrev ner tänkbara diskussionsfrågor under filmen. När vi tittat färdigt och synkat ihop våra anteckningar kom vi fram till att vi producerat omkring 30 tänkbara diskussionsfrågor, alldeles för många. Men det gick att dela in dem i olika kategorier:

Krig – fred
Modernitet – ålderdomligt
Utopi – dystopi
Att tänka med naturen – att tänka mot naturen
Sagans form – utvaldhet, tretal, uppdrag m.m.
Manga
Manligt – kvinnligt
Österländskt kontra västerländskt berättande
Filmmusikens roll
Estetikens roll

Jag har inte träffat eleverna sedan vi såg filmen så jag har inget att säga om utgången av diskussionerna än. Men jag kan lova att det kommer att bli bra. Bara det lilla jag talade med eleverna efter filmen lovar gott.

Skrivet om filmen

Svenska dagbladet – recension
Filmtipset – recension
Svenska filminstitutet – filmhandledning
kulturbloggen.se – recension
Dagens Nyheter – recension
TV4 – recension

Hayao Miyazaki på bokus.se

Kriget mellan html5 och Flash

Om du inte har märk det redan så kan jag tala om att det pågår ett krig mellan två företag på webben; Adobe och Apple. Adobe har sedan lång tid tillbaka dominerat det avancerade innehållet med sin plugin Flash. Flash är ett tillägg till webbläsare som möjliggör det för webbläsaren att tillhandahålla tjänster som liknar de vi kan se i installerade program på datorn.

Jakten efter monopol

När Internet var ungt så var de olika webbläsartillverkarna inte eniga om hur programmeringsspråket bakom webbsidor, html, skulle fungera. Det resulterade i att man kom överens om ett minimum av instruktioner som fungerade i alla webbläsare, på nästan samma sätt.

Oenigheten kom sig av att alla webbläsartillverkare ville ta kontrollen över innehållet på nätet. Om ett företag skulle ha lyckats med att konstruera programmeringskod som bara de egna webbservrarna och den egna webbläsaren kunde hantera så skulle det företaget (läs exempelvis Microsoft, Internet Explorer och webbservern ISS) få monopol över nätet och på så vis kunna ta betalt för nätanvändande.

På samma sätt har tidigare Microsoft tagit greppet om ordbehandlingsformatet .doc. Andra ordbehandlingsprogram kan redigera worddokument, men inte lika bra som Microsoft Word och därför har Microsoft Office fått en dominerande ställning på marknaden.

Fortsätt läsa ”Kriget mellan html5 och Flash”

Lilla stjärna – nu har jag ingen ursäkt längre

Jag skrev härom dagen att jag hade ställt mig i kö hos det lokala biblioteket för att läsa Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist. Jag hade plats nummer 21 i kön, nu har jag plats 19.

Jag gjorde en sökning i e-lib för att ta reda på om boken låg ute som e-bok, och döm om min förvåning när den redan ligger ute som ljudbok, bara att avnjuta i datorn. Så nu har jag ingen ursäkt längre, det är bara att börja lyssna.

Lilla stjärna hos e-lib.se

Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist

Jag ställde mig i kö hos det lokala biblioteket för boken Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist. Jag har fortfarande plats 21 i kön. Normalt sett brukar siffrorna rulla på snabbt nedåt i kön, men nu går det långsamt, så jag antar att de som bokat boken verkligen läser den.

Jag ser verkligen fram mot boken efter att har blivit skrämd halvt från vettet av hans föregående böcker. Men varför utsätter jag mig för detta? Förmodligen eftersom Ajvide är en så skicklig samtidsskildrare, förmodligen för att han slår an en sträng hos mig som får mig att inse min utsatthet och får mig att grubbla över de där existentiella tankarna som jag helst vill lägga åt sidan.

Den där existentiella biten är jobbig; det där knappt läkta såret, tankarna om liv och död och meningen med livet. Jag måste dit och pilla lite då och då, som att klia på en sårskorpa. Jag vet att det är för tidigt. Det kommer att göra ont och såret kommer åter att gå upp.

Jäkla John Ajvide Lindqvist! Varför var du tvungen att skriva en ny bok!

Om Lilla Stjärna i dagspressen

SvD – Ultravåldet går för långt

DN – Recension av Lilla stjärna

DN – Himmelska toner och ond bråd död

Expressen – Recension av Lilla stjärna

Bokhora – Recension av Lilla stjärna

Kulturnyheterna i SVT – Ulrika Milles recenserar Lilla stjärna

Radioteatern gestaltar Asperger

Jag lyssnar på radioteatern i P1, Livet kom så plötsligt, av Klas Abrahamsson och tänker på de elever jag träffat med diagnosen Asperger syndrom. Jag tänker på de rätt och de fel jag gjort mot de eleverna. Lyssna på den och tänk på de människor du mött som endera förargat dig eller som du förargat och där förklaringen kanske kan bestå i missförstånd eller att du och den andre uppfattar verkligheten på olika sätt.

Ronnie James Dios död

I går dog hårdrocksångaren Ronnie James Dio, sångare i band som Black Sabbath, Rainbow och Dio. Som gammal hårdrockare vek jag tjugo minuter åt honom, låten Holy Diver och lite bläddrande i uppenbarelseboken. Vi talade horntecknet eftersom Ronnie var den som introducerade tecknet inom hårdrocken.

Eleverna var intresserade och hade nog velat fortsätta diskutera djävulssymboler, hårdrock och bibel om inte magarna hade talat och dragit i väg eleverna till lunch.

Köp Dios musik hos CDON.com

Pressen om Ronnie James Dios död

DN
Aftonbladet
Expressen