Hur ska man egentligen förhålla sig till kategorier och inläggsetiketter i WordPress?
Jag sammanfattar och översätter här lite fritt det som står på WordPress supportforum. Kategorier är till för att gruppera inlägg i vid bemärkelse. Med hjälp av inläggsetiketterna beskriver du ditt inlägg mer i detalj.
Du bör vara ganska återhållsam med dina kategorier, inläggsetiketter kan du gödsla med så mycket du vill.
Låt säga att du ska skriva ett inlägg om hur man bakar kladdkaka med valnötter i. Då vill du förmodligen använda kategorier som Desserter och Bakning. Inläggsetiketterna blir då förslagsvis Choklad, Kladdkaka och Valnötter.
Inläggsetiketter och kategorier är helt frivilligt att använda. Men de hjälper dem som använder sökfunktionen på bloggen. Dessutom hjälper de dig att få upp ditt inlägg i sökmotorernas sökresultat, exempelvis Google. Etiketter och kategorier är en viktig del av ditt SEO-arbete.
Kategorierna går att organisera hierarkiskt. Det betyder att du kan ange föräldrar för dina kategorier. Kategorierna Desserter och Förrätter kan förslagsvis hamna under föräldern Matlagning. Om du gör på detta vis så får ditt inlägg automatiskt kategorin Matlagning om du anger kategorin Desserter.
En grundläggande instruktion om hur du skriver ett blogginlägg i Wordpress. Wordpress för Dummies helt enkelt.
Jag håller på att skriva några små instruktioner i diverse frågor för mina kollegor. Detta är det första inlägget i en serie om WordPress. Jag återpostar inlägget här, något redigerat.
Det talas mycket om bloggar på skolan. Vad är då en blogg? Ordet blogg kommer från engelskans web log; en loggbok eller en dagbok på nätet alltså. Liksom dagboken så publiceras artiklarna kronologiskt. Men till skillnad från dagboken så är bloggens artiklar inte hemliga. Det är till och och med på det viset att blogginläggen ska gå att kommentera.
WordPress
Detta inlägg skrivs med hjälp av ett verktyg som heter WordPress. Jag har nog fog för att påstå att att wordpress är det mest använda bloggverktyget. WordPress är späckat med funktioner, men det är ändå ganska lätt att lära sig. Och skulle du sakna någon funktion så finns det ett stort tilläggsbiliotek på nätet där det går att hämta nya funktioner.
Så hur kommer du nu igång med WordPress? Till att börja med måste du ha ett bloggkonto. Det går att skaffa sig ett konto på exempelvis wordpress.com. På WordPress.com får du en egen blogg där du själv styr och ställer.
Din första text
Vi antar att du skapat ditt konto.
Vi antar också att du lyckats logga in och att du ska skriva din första text. Du måste då välja mellan om du vill skriva ett traditionellt blogginägg eller om du vill göra en statisk sida som hamnar uppe i menyn på bloggen.
Vi kollar lite på hur bloggen är uppbyggd:
Bloggens strukturWordpressmeny
Här till vänster ser du den meny du hittar när du loggat in för att skriva din text.
Blogginlägg (Inlägg) passar bäst när du vill skriva en informerande text som fort blir inaktuell, det kan handla om att påminna inför prov, informera om något som har hänt m.m.
En statisk sida (Sidor) passar bäst om du vill skriva en text som inte påverkas av tiden. Det kan till exempel handla om Tema-planeringar, instruktioner som kan återanvändas, faktatexter m.m.
Du ser att det finns många andra menyalternativ än Sidor och Inlägg. Men du behöver inte bry dig om dem än. Och det kan också vara så att administratören för bloggen har tagit bort många av menyalternativen åt dig så att du bara ser det du verkligen behöver se.
Vi antar att du nu ska skriva ett kort meddelande om att nästa veckas prov i no är uppskjutet.
När du klickat på Inlägg så kommer du till en sida som ser ut så här:
Inläggsredigerare
Ange rubrik – Inga konstigheter. Ange helt enkelt rubriken för ditt inlägg.
Textfältet – Här skriver du din text. Experimentera gärna med knapparna i verktygsfältet.
Publicera – Här anger du hur om du vill publicera direkt eller om du vill jobba vidare med ett utkast. De andra alternativen behöver du inte bry dig om nu.
Format – Detta är överkurs för tillfället. Men med Format kan du styra över hur ditt inlägg kommer att se ut när det publiceras.
Kategorier – Skapa gärna några få kategorier som du använder för dina inlägg. Kategorierna kan exempelvis vara vilken typ av information som presenteras i texten.
Inläggsetiketter – Här fyller du i nyckelord för din artikel.
Kategorier och Inläggsetiketter kan vara knepiga att få till. Lägg inte för mycket möda på detta i mödan. Men när du väl har skrivit några inlägg kan det vara värt att gå tillbaka och strukturera upp Kategorier och Inlägg.
När du är nöjd med din text så trycker du på Publicera.
Jag har just nu prov med mina åttor i religion. En av frågorna lyder: Nämn tre länder där den katolska kyrkan är stor i dag! Det visar sig att några av eleverna inte förstår frågan. En av eleverna säger då: ”Men kan man inte i stället fråga: Nämn tre länder där det finns många katoliker!” Då plötsligt kan de flesta svara på frågan.
Jag plöjer just nu på bred front genom de abrahamitiska religionerna. Jag vill visa släktskapet mellan judendomen, kristendomen och islam för eleverna. Det har varit svårt att hitta en bra bild som visar sambanden, så jag gjorde en själv.
Allt pedagogiskt material som kan användas i skolan är flyttat till en annan blogg: 100° Celsius På sikt kommer jag att ta bort även denna artikel från den här bloggen. Syftet är att renodla mina bloggar.
Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.
Speljournalisten Tom Chatfield talar på TED.com om datorspel och på vilka sätt spelen påverkar hjärnan. Tom menar att vi kan ta med oss lärdomar från datorspel för att skapa olika typer av belöningssystem för att främja exempelvis goda studieresultat, en bättre miljö och sundare kosthållning.
Toms resonemang ligger ganska nära de tankegångar som finns inom kognitiv beteendeterapi (KBT).
Kommentar till en lärare som gjort en mycket enkel presentation. Men han klarar ändå uppgiften. Jag skriver denna kommentar för att uppmuntra läraren att fortsätta göra enkla presentationer:
Som du säger: Den är enkelt gjord. Men å andra sidan är det faktiskt en presentation som det går att bygga en hel lektion kring. Du har säkert tagit informationen till presentationen direkt från hjärnbanken. Lärare med några år på nacken kan plocka ut många lektioner direkt ur minnet. Det går att bygga många lektioner med enbart tal och whiteboard.
Men om du gör presentationer, enkla presentationer som denna du gjort här, så får eleverna automatiskt något att anteckna på om du ger ut åhörarkopior och dessutom så hänger eleverna med bättre. Det finns många elever därute i klasserna som behöver visuellt stöd till det talade. Så fortsätt att göra enkla presentationer! De kan vara av stort värde för många elever.
Det visuella stödet är många gånger mycket viktigt. Glöm inte det I lärare som står och pladdrar på framför en klass! Du tror att dina ord fastnar. Men gör de det? Jag lovar att de fastnar bättre om eleverna får hänga upp ditt tal på skrivna ord och bilder i en presentation.
Jag ska väl avsluta med att jag är en av de lärare som gör fel i detta avseende. Jag talar för mycket och borde ta del av mina egna lärdomar.
Jag har i höst fått uppdraget att vara PIM-examinatör. PIM är ett projekt som drivs av Skolverket bland annat i syfte att säkra pedagogernas mediekompetens (Media Literacy). PIM sysslar mest med den skapande delen av mediekompetensen, inte analysen.
Min kommun har beslutat att alla lärare ska nå nivå 3 i PIM. Det innebär att lärarna ska lämna in tre uppgifter: ett textdokument, en presentation och en film. Dessa har jag sedan i uppgift att kommentera och godkänna.
När jag nu har skrivit några kommentarer så slår det mig att delar av dessa kommentarer kan vara till nytta för andra. Därför publicerar jag några av dem här på min blogg. Jag tar naturligtvis bort de delar som kan koppla kommentarerna till en person.
Jag noterar att jag får en del besök från folk som Googlar på begreppen ”SMS skrivregler”. Varför söker människor på de orden? Vill de lära sig nya förkortningar eller söker de ordning i kaos? Och hur kommer framtiden att te sig? Kommer vi få diskussioner som: ”Det heter inte LOL. Det heter lol.” eller ”Vaddå också? Det heter oxå!”
Om du vill ha mer vägledning i ämnet: Kolla denna artikel http://www.jonasweb.nu/sidor/internet/natjargong.html
Jag har tidigare skrivit om Habits of mind här på bloggen. Nu har sidan http://1616.nu/ lanserats. Här finner du en inspirationsfilm som introducerar begreppet, skriftlig information och självskattningsblad.
Jag har tidigare sagt att betygsättande i årskurs åtta och under hösten år nio bara är prognoser och inga egentliga betyg. Hur ska du då tänka när du sätter betyg i årskurs åtta?
Det enda en lärare egentligen vet är vad eleven tidigare har klarat av. Vi kan åskådliggöra kunskapsinhämtningen med följande diagram:
Betygsprogression
Om vi dessutom lägger på en trendlinje får vi följande diagram:
Betygsprogression med trendlinje
Frågan är nu: Kan vi anta att den trenden fortsätter ända fram till berygsättning under våren i årskurs nio?
Betygsprogression med trendlinje över tid
Det är så de flesta tänker när de sätter betyg. Vi förväntar oss att eleven ska prestera ungefär lika bra (eller dåligt) under resten av tiden.
Om nu allt bara är prognoser:
Hur ska du behandla eleven som har klarat av få mål, men nu plötsligt börjar plugga? Kan du sätta ett godkänt betyg när eleven ligger långt efter, men ändrat beteende och nu visar stor framåtanda?
Hur gör du med eleven som ligger mycket bra till, men plötsligt tappat fart. Den där eleven som du gav MVG i betyg till julen, årskurs åtta, men i princip slutar plugga under vårterminen?
