Tankekartor i klassrummet med Mindnode

Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag har fotograferat mina whiteboardtavlor för att sedan göra om dem till presentationer och sedan också till filmer för att lägga ut på Youtube för mina elever.Numer så hoppar jag ofta över whiteboardsteget och ritar och skriver direkt i datorn med hjälp av tankekartor.

Tankekartor med Mindnode
Tankekartor med Mindnode

Förtydliga samband och strukturer

Många av mina anteckningar på tavlan har handlat om att försöka förtydliga samband och strukturer. I dessa fall passar det bra att göra tankekartor. Det finns en uppsjö av tankekarteprogram för både mac och pc. Jag har landat i Mindnode. Programmet finns både för mac och iOS och synkar dessutom dokumenten via iCloud.

För något år sedan kom en uppdatering som gjorde programmet mer användbart än tidigare. Det går nu nämligen att publicera färdiga tankekartor på nätet så att eleven får direkt tillgång till dem. Tankekartan kan sedan uppdateras i takt med att den utvecklas.

Att förstå uppdragen

Jag jobbar ofta med UPPDRAG med mina elever. Uppdragen är större uppgifter, ofta ämnesövergripande mellan so-ämnen, men ibland också no-ämnen och svenska. Eleverna tycker ofta att mina skriftliga instruktioner kan vara röriga i och med att arbetet ska innehålla så många olika komponenter.

Ett uppdrag inleds vanligen under en lektion där jag presenterar en text som beskriver uppgifter och kunskapskrav. När jag presenterar texten så kan jag samtidigt skapa en tankekarta i realtid. När eleverna sedan kommer med frågor till uppdraget så kan jag uppdatera tankekartan direkt. På så vis slipper jag ofta att få samma fråga många gånger. Jag jobbar också parallellt med Google Classroom och där kan jag beskriva förändringar och förtydliganden mer ingående.

Tankekartorna kan ges till eleverna som en länk eller inbäddat i en blogg. Tyvärr kan jag inte få inbäddningen att fungera här, men länkar duger oftast gott. Det är också enkelt att kopiera allt det du skapat för att sedan klistra in i ett textdokument:

  • Uppdrag Livsmedelsproduktion
      • Saker att ta ställning till
        • Välj livsmedel
          • Kött
          • Spannmål
          • Baljväxter
        • Vilket land?
          • Sverige
          • Annat rikt land
          • Fattigare land med risk för svält
          • Fattigare land med export av kolonialvaror
    • Skrivandet
      • Källor
        • Källhänvisningar – Visa var du fått fakta i texten från med hjälp av referatmarkörer.
        • Källförteckning
        • Var källkritisk!
      • Hur lång text?
        • Minst omkring två sidor för att nå C-A. Annars kan det vara svårt att få med alla bitar.
        • Dock inte för långt! Längre betyder inte alltid bättre.
      •  No-delar
        • Faktablad om livsmedel
        • Kemikunskaper
        • Aspekter
          • Näringsinnehåll
          • Miljöpåverkan
          • Produktion
        • Fördelar och nackdelar ska framgå tydligt!
      • So-delar
        • Etik
        • Hållbar utveckling
        • Samhällsekonomi
          • Det ekonomiska kretsloppet
          • Prisbildning

Och från en punktlista så är det lätt att sedan skapa ett presentationsdokument i Powerpoint, Keynote eller Google Presentation.

Sammanfattningsvis

Så sammanfattningsvis så har Mindenode fått mig att i hög grad överge whiteboardtavlan på gott och ont. Jag saknar stundtals tavlan då jag vill rita bilder i anslutning till tankekartorna. Men det går att infoga bilder i tankekartorna, även om det är lite bökigt. Tankekartorna är också återanvändbara från år till år. Jag brukar alltid spara äldre versioner och skapa en kopia när jag börjar med en ny årskurs. Ibland väljer jag att slopa delar som jag vill använda om något år igen och då vill jag inte låta något gå förlorat.

Appar i min undervisning

Appar för hemlagat

Det är svårt att klara sig som lärare utan att någon gång tillverka eget lektionsmaterial och till det behövs program, eller appar som det kallas nu för tiden. Vissa lärare kreerar sällan eller aldrig medan andra gör det ofta. Det kan handla om att göra egna presentationer, skriva egna texter, skriva om texter eller att skapa grafik för min del. Anledningarna till att skapa eget kan variera. Kanske är du inte nöjd med den grafik du hittar på nätet. Kanske behöver du anpassa material för elever med särskilda behov. Kanske finns inte den text eller grafik att hitta som du behöver för din undervisning.

Undervisning och presentation

När jag började som lärare så var oh-apparaten fortfarande vanlig i undervisningen och de flesta lärare gjorde sina egna transparanger med hjälp av plastark och färgade pennor. Tyvärr är nog de flesta av dessa borta nu. Jag har sett kollegor som verkligen excellerat gjort transparangen till en konstform. Jag tillverkade i början av min lärargärning några stycken transparanger men gick ganska snart över till att arbeta digitalt.

Till en början var det inte helt lätt i och med att det inte fanns projektorer i klassrummen. Så jag har skrivit ut en och annan transparang för att sedan använda på oh-maskin. Men allt efter att åren gått så har projektorerna tagit sin plats i klassrummen.

I och med att projektorerna blivit vanligare så har användningen av presentationsprogram ökat. Många lärare sitter och trycker på egentillverkade presentationer som de filat på genom årens lopp. Att få tag på en sådan kan vara en riktigt guldgruva. Andra presentationer har delats mellan många olika lärare där de har förfinat presentationerna tillsammans. Jag kan tänka mig att det i framtiden kan gå att forska på presentationsdokumentens historia där forskaren letar rätt på varianter av presentationer tillbaka i historien och drar slutsatser om förändringar i text och layout.

För egen del så har jag fotograferat allt jag ritat på en whiteboard sedan femton år tillbaka. Är jag nöjd med det jag ritat och skrivit så brukar jag göra om bilden till ett bildspel i ett presentationsprogram. Så idag behöver jag inte rita så mycket på whiteboard. Det händer också att jag spelar in mina bildspel och lägger ut dem på Youtube. Den här filmen skapades i en sådan process:

Webbpublicering

Parallellt med projektorernas intåg i klassrummen så har det blivit enklare att publicera texter på nätet. Den första sajten jag gjorde för elever var helt handkodad. Allt eftersom teknikutvecklingen gått framåt så har jag bytt distributionsform. Den plattform som hängt med längst är olika versioner av WordPress. Och WordPress använder jag fortfarande. Den här sajten bygger på den plattformen.

Jag var inte ensam om att hitta WordPress. Tusentals lärare runtom i landet började blogga efter millennieskiftet och bra lektionsmaterial dök upp som svampar ur jorden. Några av dessa bloggar har växt och blivit riktigt stora, som till exempel So-rummet. Men de allra flesta har försvunnit.

Anledningen till att så många bloggar försvunnit är att lärarna i dag gömmer sig bakom LMS:er (learning management system). De flesta skolor köper i dag in kommersiella lösningar eller förlitar sig på lösningar från Apple (iTunes U) eller Google (Classroom). Dessutom så har det dykt upp så många bra läromedel på nätet på sistone så behovet av att skapa eget har minskat (Diglär, NE, Liber Online m.m.)

Programmen

För att skapa lektionsmaterialet så krävs program, eller appar som det så modernt heter. Det går att klara sig ganska långt med den uppsättning appar som följer med en normal lärardator, vare sig det är mac eller pc, men jag är inte riktigt nöjd med MS Office eller iWork så jag har införskaffat några andra också och de programmen tänker jag skriva lite om i några inlägg framöver.

När det gäller datorprogram och webbtjänster så bör du välja dina program med omsorg. Det finns det några viktiga saker att tänka på:

  • Testa programmen. Börja inte att använda ett program bara för att du läst att det ska vara bra. Du måste känna dig bekväm med programmet också.
  • Läs på om programtillverkarens historia. Det är inte roligt att hitta ett bra program för att sedan upptäcka att företaget lagts ner eller blivit uppköpt veckan efter så att ditt program försvinner.
  • Välj inte gratislösningar. Köp programmen. Hur du löser det med din arbetsgivare är en annan sak, men nöj dig inte med gratislösningar. Det brukar straffa sig i längden.
  • Välj inte för enkla program. Det kan hända att du växer ur datorprogrammet och vill ha fler funktioner efter en tid. Så du bör välja ett program så är några storlekar för stor.
  • Undersök programmet community. Finns det forum på nätet som diskuterar ditt program? Finns det möjligheter att få hjälp om du fastnar?
  • Finns det en officiell aktiv support för programmet? Kolla på programmets hemsida efter hjälplänkar och FAQ:er.
  • Läs recensioner om programmet. Sök på nätet efter jämförelsesajter som jämför program i den kategori som du är intresserad av.

Sådär! Nu är det bara att sätta igång. I några kommande inlägg kommer jag att presentera några av de appar som jag har använder mig av i min lärargärning.

PIM-kommentarer

Jag har i höst fått uppdraget att vara PIM-examinatör. PIM är ett projekt som drivs av Skolverket bland annat i syfte att säkra pedagogernas mediekompetens (Media Literacy). PIM sysslar mest med den skapande delen av mediekompetensen, inte analysen.

Min kommun har beslutat att alla lärare ska nå nivå 3 i PIM. Det innebär att lärarna ska lämna in tre uppgifter: ett textdokument, en presentation och en film. Dessa har jag sedan i uppgift att kommentera och godkänna.

När jag nu har skrivit några kommentarer så slår det mig att delar av dessa kommentarer kan vara till nytta för andra. Därför publicerar jag några av dem här på min blogg. Jag tar naturligtvis bort de delar som kan koppla kommentarerna till en person.

Om att få eldunderstöd från oväntat håll i kampen om att omvända ofrälset till ett digitaliserat lärarvärv

Markandsföringsåtgärd eller verktyg för lärande?

Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:

  • För att lärarna tror att datorerna kan bidra till att öka måluppfyllelsen på skolan; mediekompetens, mer kunskaper och bättre betyg.
  • Datorerna har köpts för att elevunderlaget sviktar och skolledningen tror att en dator till varje elev kan locka fler elever.

Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:

Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.

Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.

Kristina kommer till undsättning

I förra veckan hade vi besök av  Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.

Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.

Fördelar med bloggen

Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?

  • Eleverna tillåts när de presterar som bäst, och det behöver ju faktiskt inte vara under min so-lektion mellan 8.10 och 9.10 en regnig måndagsmorgon i oktober. Eleven kanske är i sitt esse samma kväll, framför datorn, efter en god måltid.
  • I klassrummet gynnas elever som vågar tala inför folk och elever som snabbt hinner formulera sina tankar. På webben däremot tillåts även de blyga och inte så snabbt tänkande att blomma ut.
  • Att beskriva uppgifter på webben och i klassrummet ökar tydligheten för eleverna.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleverna inte tappar bort det där viktiga pappret där instruktionerna står.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleven kan få klargöranden genom att fråga i kommentartråden.
  • Föräldrarna får bättre insyn i vad barnen gör i skolan.

Nackdelarna då?

Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.

MacOSX kontra Windows 7

Under denna termin kommer våra elever att utrustas med varsin bärbar dator. Från början var det tänkt att vi skulle använda oss av macar, men efter moget övervägande och slantvändande beslutade vår rektor att det blir HP Mini 5101 med Windows 7. Personalen fick sina datorer i slutet av förra terminen och jag har alltså tvingats tagit steget över från mac till pc. Fortsätt läsa ”MacOSX kontra Windows 7”

Ingen människa kan lära sig allt

Scientific American  http://www.sciam.com/ går i en artikel genom argumenten för varför ingen kan förstå allt, inte ens en eventuell Gud.

Läs artikeln här: http://www.sciam.com/article.cfm?id=limits-on-human-comprehension Den är en bra utångspunkt när du vill diskutera lite tyngre filosofiska spörsmål som

  • frågan om en allsmäktig Gud eller
  • frågan om allt kan mätas eller förklaras

med dina elever.

Artikeln tar upp tankar från tänkare som Werner Heisenberg, Kurt Gödel, Alan Turing, men framför allt fysikern och datorforskaren David H. Wolperts tankar:

David H. Wolpert, a physics-trained computer scientist at the NASA Ames Research Center, has chimed in with his version of a knowledge limit. Because of it, he concludes, the universe lies beyond the grasp of any intellect, no matter how powerful, that could exist within the universe. Specifically, during the past two years, he has been refining a proof that no matter what laws of physics govern a universe, there are inevitably facts about the universe that its inhabitants cannot learn by experiment or predict with a computation. Philippe M. Binder, a physicist at the University of Hawaii at Hilo, suggests that the theory implies researchers seeking unified laws cannot hope for anything better than a “theory of almost everything.”

Snart är klockan 1234567890 – unixtid

Jag är barnsligt förtjust i vissa typer av nörderier, som detta att det fredagen 13 februari har gått 1234567890 sekunder sedan 1 januari 1970. 1 januari  1970 börjar tideräkningen i alla datorer som bygger på unixsystem, det vill säga många servrar på nätet och alla macar.

Vill du vara med och fira begivenheten exakt rätt tid så finns en nedräknare här: www.1234567890countdown.co.uk

Lösenord du kommer ihåg

birdDagens elever måste åtminstone komma ihåg ett lösenord, det de använder för att logga in på skolans datorer, härutöver abbonerar vår skola på flod.nu och jag har också några egenkonstruerade webbtjänster där eleverna kan logga in. Det blir ganska många lösenord.

Eleverna blir ofta frustrerade när de är tvingade att byta. Det händer åtminstone en gång i halvåret när datorerna vägrar släppa in dem om de inte byter.

Jag har letat lösningar och funnit några halvdana. Jag radar inte upp dem här utan väljer istället att ge dig ett riktigt bra förslag: Använd Password Bird. Webbapplikationen  utgår från ett namn, ett ord och ett datum och skapar utifrån det ett relativt säkert lösenord.

Password Bird skapar inga dundersäkra lösenord, men de fungerar för elevkonton och de är framför allt memorerbara.

Kommer datorspelen att bli bättre än livet?

Datorspelen utvecklas allt mer. Datorspelen är redan idag, och kommer allt mer i framtiden, att bli primärkällan för många människor vad gäller känslomässiga intryck, moraliska diskussioner, erfarenhter utanför den egna sfären, sådana funktioner som böcker, musik och tv har stått för fram till i dag. Fortsätt läsa ”Kommer datorspelen att bli bättre än livet?”