historia – Post meta

Kalla kriget kriget och poddar i klassrummet

För en vecka sedan fick jag reda på att jag skulle ta över en årskurs 9 i so. Eleverna ska precis börja läsa om det kalla kriget. Jag har förmodligen nog på fötterna för att sätta igång utan några större förberedelser, planeringen för eleverna är i stora drag klar fram till jul så det är bara för mig att hoppa på.

Det lockande öst

Men jag tänkte att jag ändå skulle behöva friska upp mitt minne lite så jag har lyssnat mycket på poddar nu i helgen. Framför allt har jag lyssnat på Pennan och svärdet.

Krigshistoria är inte min grej egentligen, men om jag tvingas välja så tycker jag att tiden från 1945 fram till 1989 är den intressantaste tiden. Jag har aldrig intresserats av fältslag och jag har inga djupa kunskaper om drabbningar i Vietnam, Korea eller Afghanistan, men jag lockas av det grå Östeuropa. Missförstå mig inte nu. Jag skulle för mitt liv inte vilja leva i en kommunistisk diktatur, men det uppstår något i avsaknaden av den fria marknaden och det fria ordet. Det är som om konstformerna i diktaturer fyller ett större rum och får ta mer plats. Jag tycker att det åskådliggörs väl i filmen Das Leben der Anderen. En film som jag för övrigt kommer att visa för eleverna framåt jul. Vi kommer att diskutera hur det är att leva i en diktatur och även konstens roll i diktaturer.

Poddarna

Tillbaka till Pennan och svärdet. Som överblick fungerar poddarna väl, men krigsromantiken lyser igenom ibland vilket gör mig lite illa till mods. Det märks framför allt i det tredje avsnittet om Kalixlinjen. Fokus är traditionellt militärhistoriskt. De båda poddarna Tom och Nils kan inte riktigt dölja att de är hoppfulla inför framtiden då hotet från Ryssland ökar igen. Jag får bilden av två barn i huvudet som pratar om julafton och hoppas på en stor legobyggsats i julklapp.

Jag ser inte mycket till problematisering i deras redogörelser. Poddarna kan lämpa sig som en överblick men den källkritiska radarn bör vara påslagen under lyssnandet. Det här är program för män och av män. Några kvinnor verkar inte ha existerat överhuvud taget under det kalla kriget. Bortser jag från deras fokus så får jag dock en god överblick över några av det kalla krigets skeenden.

Det här problemet är inte Pennan och svärdet ensamt om. När jag bläddrar i läroböckerna på skolan så är tidsåldern kraftigt fokuserad på krig och världspolitik. Fokus ligger på Europa och USA:s roll som världspolis mot det Sovjetunionen som försöker sprida den kommunistiska smittan. Var är genusperspektivet? Vilken var kvinnornas roll annat än som offer?

Hur fånga alla?

Det blir inte svårt att fånga de militärhistoriskt intresserade under det här momentet, men jag famlar efter krokar för att kunna intressera resten av eleverna. Jag kan visserligen komma med en hel del egna anekdoter här eftersom jag är uppväxt under hotet av ett kärnvapenkrig. Jag vet kanske inte vad jag letar efter riktigt, men jag behöver fler infallsvinklar till perioden än de som handlar om kärnvapen, järn, betong och krut. Jag har ju visserligen musiken och konsten också.

Lite skrämmande kan det kännas att jag jag upplevt delar av en historisk epok; det kalla kriget.

Det kalla kriget och De andras liv

Årskurs 9 har nu avslutat andra världskriget och gått vidare mot efterkrigstid. Vi fastnade för Östtyskland och kommunism. Jag föreslog då att vi skulle se filmen De andras liv – Das Leben der Anderen. av regissören Florian Henckel von Donnersmarck. Här följer elevernas instruktion:

Östtysklands Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på och resonera om innan du ser filmen:

Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.

När och hur bildades Östtyskland?
Vad var Stasi?
Vilken uppgift fyllde Stasi?
Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
Vad är censur?
Vad är propaganda?

Att fundera på under filmens gång:

Skulle man kunna säga att någon eller några i filmen är en god människa? Vem eller vilka i sådana fall? Motivera!
Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
Varför tror du att han genomgår den förändringen?

Spoiler alert:
Filmhandledning till filmen De andras liv

Web-baserat verktyg för att göra tidslinjer

I min jakt efter en tidslinje över Sveriges historia har jag hittat www.timetoast.com. Jag har reggat mig och ska använda det för att göra en egen tidslinje. Vi får se hur det går. Jag vet inte om just detta verktyg är det bästa. Har någon andra förslag? Det jag ska undersöka härnäst, när jag får tid, är om det går att exportera den data man lägger in i systemet. Det är inte kul att lägga ner en massa arbete för att sedan upptäcka att det inte går att exportera datan.

Efter en kort utvärdering av tjänsten har jag märkt följande brister:

Det går inte att exportera data (vilket diskvalificerar tjänsten för min del)
Tjänsten klarar inte av svenska bokstäver.
Det går inte att fylla i bara årtal, man måste fylla i även veckodag och månad.
Det går inte att lägga till händelser över tid (startdatum – slutdatum), utan bara enskilda händelser.

Sökandet fortsätter!

Tidsaxel över Sveriges historia på nätet

Jag letar efter en tidsaxel över Sveriges historia på nätet men kan inte hitta någon. Jag skulle vilja ha en tidsaxel som går från 700-tal fram till nu där eleven kan skrolla i sidled från vänster till höger. Någon som har tips på länkar? Finns det inga bra förslag så får jag väl göra en själv.

Släktträd på nätet och i klassrummet

Släktforskningsprogram

Det finns många släktforskningsprogram. Men de har tidigare haft begränsningen att de fungerar lokalt på din hårddisk. Du ha kunnat exportera data till nätet för att visa allt du har kommit fram till, men de som tittat på din sida har inte kunnat påverka ditt släktträd, fram till nu. Fortsätt läsa ”Släktträd på nätet och i klassrummet”

Antikens gudar och superhjältar

Sjuorna har precis satt igång med antiken och jag fick en idé nu när jag stod och diskade. Historiker och teologer har diskuterat hur mycket greker och romare egentligen trodde på sina gudar. Tänk om de bara betraktade sina gudar som vi exempelvis betraktar superhjältar. Tänk om man skulle knåpa ihop en uppgift till eleverna som ser ut ungefär så här:

Vi flyttar oss framåt till år 3000. Du är forskare och har hittat ett bevarat seriemagasin från sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Du har skannat in albumet i din dator och har precis läst igenom det. Forskarkollegor har kommit fram till att superhjältarna var dåtidens gudar.

Din uppgift är att titta igenom ett avsnitt i en lärobok som handlar om antikens gudar (avsnittet måste vara ganska kort). Fundera hur texten är skriven, hur gudarna beskrivs och vilken typ av fakta som finns i texten. Skriv sedan en egen artikel där du framställer en eller flera superhjältar som gud/gudar. Tänk på att du bara kan ta med fakta som du kan få fram från det aktuella seriealbumet. Några andra kunskaper om superhjälten/superhjältarna har du inte.

Kan det vara något?

Den tidiga människans mat i klassrummet

Flintkniv från arkeologiska museet i Madrid.

DN publicerar ett reportage om den tidiga människans kosthållning som är väl värd att läsa. I artkeln intervjuas Robert Blumenschine, antropolog vi Rutgers State University i New Jersey.

Slutsatserna är att människans näringsintag varierar och har varierat mellan kulturer. Människan kan överleva på många olika typer av kost och ändå må bra, men processad och värmd mat gör att näringsintaget ökar med 25 procent. För att må bra borde vi fokusera mer på motion. Alla människor borde egentligen gå en mil om dagen.

Artikeln kan mycket väl vara utgångspunkt för ämnesövergripande arbete mellan historia, idrott och hemkunskap.

Matlagning gjorde oss till människor, DN 22 februari 2009

Myten om Atlantis

Med jämna mellanrum finner någon Atlantis. Nu har man återigen funnit det förlorade landet utanför Kanarieöarna:

Återigen har Google Earth använts för att hitta spår från historien. Det var inte länge sedan en man trodde sig ha funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld med hjälp av Google Earth i träsken någonstans i södra USA.

Men nu har Googles nya funktion, som innebär att man även kan se havsbotten, använts. Wikipedia tecknar en ganska bra bakgrund till berättelsen. Man kan bland annat läsa att berättelsen om Atlantis från början är litterär, det vill säga påhittad, vilket i praktiken betyder att alla kan ge upp letandet nu. Atlantis har aldrig funnits. Fortsätt läsa ”Myten om Atlantis”

Heureka – Jag har funnit det!

Jag lockades av Aftonbladets nyhet att Nathan Smith har funnit ett gammalt spanskt skepp fyllt av guld. Jag använde mig av min nätkompetens för att gå på skattjakt. Och med hjälp av Google Earth och några nätsökningar så tror jag också att jag har funnit det. Nu ska jag bara fixa flygbiljett och åka över till Staterna. Får man ta med en spade i handbagaget?

Lärarreflexen säger att det borde gå att använda sig av nyheten i undervisningen. Men hur? Kanske som:

ingång till att tala om guldtrafiken över Atlanten under 1600-talet,
att tala om sedimentering och landhöjning och varför saker som sjunkit i djupet kan hamna på land, eller
vilka lagar som gäller för skattletare.

Äh! Det känns krystat. Även om händelsen ligger rätt i tid för mina åttor så förpassar jag nog händelser till pedagogikens bakficka.

Historia – Skapa ditt eget land

Det är snart dags för mig att examinera mina elever på området förhistoriska kulturer. Eleverna får välja mellan tre olika examinationsformer:

Skapa ditt eget land.
Fördjupa dig i den egyptiska gudavärlden.
Läs på avsnittet och skriv prov.

Nu håller jag på att skriva ner instruktionerna för uppgiften: Skapa ditt eget land. Jag vill att uppgiften ska locka mina lite mer omotiverade elever till stordåd. Några av dessa elever lägger under sin fritid ner, i det närmaste, oändligt tid i konstruerade datorspelsvärldar. Jag hoppas att min uppgift ska anspela lite på de fabulerade världarna som finns i böcker och just datorspel.

Uppgiften är i stort sett färdig. Men jag har ännu inte sytt ihop denna skiss med strävans- uppnående- samt betygsmål. Fortsätt läsa ”Historia – Skapa ditt eget land”