Etikett: skriva

Gosedjurspoesi

Jag gjorde en kul grej med mina sjuor nu i veckan. Vi befann oss på en lägergård. Innan resan bad jag eleverna att ta med varsitt gosedjur. Väl på plats så hittade vi en fin häll vid en sjö och böljande berg i fjärran.

Vi inledde passet med att sätta oss i ring och presentera våra gosedjur för varandra. Jag började genom att berätta om ett gosedjur jag fått för länge sedan av en släkting. Jag berättade om ålder, namn och lite vad gosedjuret hade betytt för mig. Eleverna fortsatte i ringen att berätta om sina egna och jag fick förvånansvärt många modiga berättelser berättade om gosedjurens betydelse. Några eleverna berättade inför klassen att gosedjuret fortfarande åkte med överallt.

Efter presentationen berättade jag att eleverna nu skulle skriva varsin dikt ur gosedjurets perspektiv genom att sätta sig med gosedjuret någonstans i omgivningarna för att få gosedjuret att betrakta något.

Jag berättade om olika typer av dikter och modellerade genom att läsa upp några naturdikter. Jag berättade också att det kan vara bra att utgå från en grundkänsla i dikten. Därför måste vi tänka oss in i gosedjurets förhållande till naturen runtomkring. Känner gosedjuret kanske vördnad, rädsla eller kärlek inför naturen? Eller gosedjuret kanske vill spränga allt?

Jag uppmanade eleverna att ta uppgiften på allvar och att gå åt sidan för att vara för sig själv tillsammans med gosedjuret. Det är fantastiskt vad det går att få elever att göra! De flesta accepterade uppgiften utan knot. Några få ville inte göra uppgiften och dem uppmanade jag att gå och upptäcka naturen eller kanske bara ta den vikta timmen för att hoppa omkring mellan rötter och klippor. Jag ville inte att det skulle bli något prestationsmoment.

Då och då kom elever till mig och visade upp vad de skrivit. Jag gav lite råd och ibland bad jag att få läsa upp högt för de som befann sig i närheten för stunden. Vissa elever sträckte på sig och visade synbar stolthet när jag läste dikterna. Andra ville absolut inte att de skulle läsas upp.

Jag ville inte ta dikterna ifrån dem så jag använde min telefon för att fotografera dikterna och på så sätt har jag dem bevarade.

En klar höjdpunkt i min svensklärargärning som jag gärna sprider vidare.

Intryck från Christian Lundahl

Jag lyssnade på bedömningsforskaren Christian Lundahl i dag. Några reflektioner:

Dylan Williams fem nyckelkategorier:

  1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande.
  2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande.
  3. Ge feedback som för lärande framåt.
  4. Aktiviera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition.
  5. Aktivera elevera som undervisningsresurser för varandra.

Christian talade också om missuppfattningen att goda studieresultat endera har med tur eller talang att göra. I första hand handlar goda studieresultat om hårt arbete. Detta ligger i linje med det jag tidigare tagit upp Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

Pre-flight

Han visade också utdrag ur Jenny Forsbergs ”Tydliga texter”. I hennes bok finns en checklista för alla texter:

  • Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
  • Skriver du det viktigaste först?
  • Innehåller din text bara den information som läsaren behöver?
  • Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
  • Använder du nyckelord och verb i rubriker?
  • Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
  • Har du skrivit ut alla förkortningar?
  • Använder du många engelska ord?
  • Har du slagit upp alla ord som du är osäker på?
  • Har du gjort en stavningskontroll?
  • Har du korrekturläst med papper och penna?
  • Har du låtit någon annan läsa din text?

Om att få eldunderstöd från oväntat håll i kampen om att omvända ofrälset till ett digitaliserat lärarvärv

Markandsföringsåtgärd eller verktyg för lärande?

Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:

  • För att lärarna tror att datorerna kan bidra till att öka måluppfyllelsen på skolan; mediekompetens, mer kunskaper och bättre betyg.
  • Datorerna har köpts för att elevunderlaget sviktar och skolledningen tror att en dator till varje elev kan locka fler elever.

Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:

Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.

Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.

Kristina kommer till undsättning

I förra veckan hade vi besök av  Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.

Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.

Fördelar med bloggen

Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?

  • Eleverna tillåts när de presterar som bäst, och det behöver ju faktiskt inte vara under min so-lektion mellan 8.10 och 9.10 en regnig måndagsmorgon i oktober. Eleven kanske är i sitt esse samma kväll, framför datorn, efter en god måltid.
  • I klassrummet gynnas elever som vågar tala inför folk och elever som snabbt hinner formulera sina tankar. På webben däremot tillåts även de blyga och inte så snabbt tänkande att blomma ut.
  • Att beskriva uppgifter på webben och i klassrummet ökar tydligheten för eleverna.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleverna inte tappar bort det där viktiga pappret där instruktionerna står.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleven kan få klargöranden genom att fråga i kommentartråden.
  • Föräldrarna får bättre insyn i vad barnen gör i skolan.

Nackdelarna då?

Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.

Hur jag fick en elev att börja skriva berättande

Alla svensklärare har varit med om elever som säger sig inte kunna skriva. Det är klart alla elever som är skrivkunniga kan skriva. Det går också att få de flesta elever att skriva längre texter, men kanske inte den text du har tänkt dig från början. Fortsätt läsa ”Hur jag fick en elev att börja skriva berättande”

Stand by me som fredagsfilm

Lite då och då brukar jag och en grupp elever avsluta veckan med en film. För några veckor sedan kom en elev och föreslog att vi skulle se filmatiseringen av Stephen Kings Stand by me. Jag blev glad när han föreslog den filmen eftersom jag glömt bort dess existens och det fick mig att minnas att jag såg filmen första gången första gången när jag var i mina elevers ålder.

Filmen fungerade utmärkt. Eleverna satt mestadels klistrade och jag märkte att det finns flera olika trådar att reda ut nästa vecka. Teman du kan spinna vidare på:

  • vuxenblivande
  • mobbning
  • nutid – dåtid
  • natur – livet framför skärmen
  • nostalgi
  • att göra det förbjudna
  • döden
  • att vara i underläge
  • frustration

Jag gav eleverna en läxa över helgen. Ingen protesterade. Jag sa som så till eleverna:

På måndag vill jag ha en text av var och en av er om filmen. Jag vill ha 50 väl valda ord. Jag upprepar: väl valda. Jag rekommenderar er att sätta er ner och skriva direkt när ni kommer hem, medan ni har filmen färskt i huvudet.

Jag gillar att kasta ut ganska öppna uppgifter för att se vad som händer. Jag är övertygad om att eleverna kommer att lämna in väldigt varierade texttyper. Begränsningen i omfattning är ämnad att

  • minska skrivmotståndet så att alla verkligen gör sin läxa,
  • få eleverna att reflektera över vilka ord som ska få komma med i texten. Det är annars lätt att vissa textsprutor i gruppen skriver hejdlöst långa texter, samt att
  • det ska gå att trycka upp texterna i ett häfte som jag kan dela ut i klassen och använda som diskussionsunderlag nästa vecka.

Det ska bli spännande att se  vilken typ av texter som kommer in.

[easyembed field=”HTML1″]

Att skriva utifrån scener i noveller

Jag gillar noveller. Ungdomar gillar noveller. Noveller är greppbara. De innehåller alltid ett budskap eller en tanke, om än dolt. Ett sätt att angripa noveller är att dela upp dem i scener för att att sedan skriva nya noveller utifrån den extraherade dispositionen.

Om du tränar eleverna lite kan du få en disposition som ser ut ungefär så här utifrån Hjalmar Söderbergs Kyssen:

  1. Han och hon. Placering i rum och tid.
  2. Han tänker på henne. (indirekt beskrivning)
  3. De samtalar
  4. Hon tänker på honom. (indirekt beskrivning)
  5. De samtalar
  6. Han tänker bakåt. (egen-bild)
  7. De samtalar.
  8. Hon tänker bakåt. (egen-bild)
  9. De samtalar.
  10. Något händer.
  11. Reaktion på händelsen.

De olika scenerna klarar elever på högstadiet av att identifiera. På gymnasiet borde man kunna lägga till anföringstyper och perspektiv.

När kartläggningen är klar är det lätt att transponera berättelsen till en annan miljö. Instruktionen går att variera efter grupp och humör.

Det är nu dags för dig att skriva en egen novell utifrån dispositionen i novellen Kyssen. Handlingen ska du förlägga till:

  • Tolkiens sagovärld,
  • en rymdstation mellan Jupiter och Saturnus,
  • en dystopisk framtid à la Terminatorfilmerna,
  • vår egen tid, eller
  • på en månbelyst strand i Karibien.

Variationsmöjligheterna här är oändliga.

Pär Lagerkvist

Jag och en kollega har kört Pär Lagerkvist nu en tid. Det började med att vi ville ge en av våra väldigt begåvade elever en utmaning. Vi gav honom Pär Lagerkvists Dvärgen att läsa. Han tyckte väl inte att det var det bästa han hade läst. Men han plöjde i alla fall genom den och visade boken viss uppskattning.

När vi ändå var inne på Lagerkvist så kastade vi in en av mina absoluta favoriter: [easyembed field=”HTML1″]. Fortsätt läsa ”Pär Lagerkvist”

Att skriva för att lära. vs Vad gör riksdagen?

Jag har brottats med en liten grupps motvilja att lära de mest fundamentala sakerna om svensk politik sedan terminstart. Jag har samtalat, visat film, läst högt ur lärobok och jag har till och med sjunkit så långt att jag gett dem korsord och fylleriövningar. Fortsätt läsa ”Att skriva för att lära. vs Vad gör riksdagen?”