Jag lyssnar på radioteatern i P1, Livet kom så plötsligt, av Klas Abrahamsson och tänker på de elever jag träffat med diagnosen Asperger syndrom. Jag tänker på de rätt och de fel jag gjort mot de eleverna. Lyssna på den och tänk på de människor du mött som endera förargat dig eller som du förargat och där förklaringen kanske kan bestå i missförstånd eller att du och den andre uppfattar verkligheten på olika sätt.
Kategori: Pedagogik
Ronnie James Dios död
I går dog hårdrocksångaren Ronnie James Dio, sångare i band som Black Sabbath, Rainbow och Dio. Som gammal hårdrockare vek jag tjugo minuter åt honom, låten Holy Diver och lite bläddrande i uppenbarelseboken. Vi talade horntecknet eftersom Ronnie var den som introducerade tecknet inom hårdrocken.
Eleverna var intresserade och hade nog velat fortsätta diskutera djävulssymboler, hårdrock och bibel om inte magarna hade talat och dragit i väg eleverna till lunch.
Pressen om Ronnie James Dios död
Om att få eldunderstöd från oväntat håll i kampen om att omvända ofrälset till ett digitaliserat lärarvärv
Markandsföringsåtgärd eller verktyg för lärande?
Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:
- För att lärarna tror att datorerna kan bidra till att öka måluppfyllelsen på skolan; mediekompetens, mer kunskaper och bättre betyg.
- Datorerna har köpts för att elevunderlaget sviktar och skolledningen tror att en dator till varje elev kan locka fler elever.
Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:
Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.
Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.
Kristina kommer till undsättning
I förra veckan hade vi besök av Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.
Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.
Fördelar med bloggen
Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?
- Eleverna tillåts när de presterar som bäst, och det behöver ju faktiskt inte vara under min so-lektion mellan 8.10 och 9.10 en regnig måndagsmorgon i oktober. Eleven kanske är i sitt esse samma kväll, framför datorn, efter en god måltid.
- I klassrummet gynnas elever som vågar tala inför folk och elever som snabbt hinner formulera sina tankar. På webben däremot tillåts även de blyga och inte så snabbt tänkande att blomma ut.
- Att beskriva uppgifter på webben och i klassrummet ökar tydligheten för eleverna.
- Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleverna inte tappar bort det där viktiga pappret där instruktionerna står.
- Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleven kan få klargöranden genom att fråga i kommentartråden.
- Föräldrarna får bättre insyn i vad barnen gör i skolan.
Nackdelarna då?
Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.
Habits of Mind – Intelligent beteende
Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.
Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.
De ingående faktorerna är:
- Envishet eller uthållighet (persisting)
- Handskas med impulser (managing impulsivity)
- Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
- Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
- Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
- Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
- Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
- Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
- Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
- Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
- Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
- Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
- Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
- Se det humoristiska (finding humor)
- Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
- Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)
MacOSX kontra Windows 7
Under denna termin kommer våra elever att utrustas med varsin bärbar dator. Från början var det tänkt att vi skulle använda oss av macar, men efter moget övervägande och slantvändande beslutade vår rektor att det blir HP Mini 5101 med Windows 7. Personalen fick sina datorer i slutet av förra terminen och jag har alltså tvingats tagit steget över från mac till pc. Fortsätt läsa ”MacOSX kontra Windows 7”
Nya vågen i P1 – IPred och Lovecraft
Jag tänker ganska ofta att jag borde använda mig mer av radio i undervisningen. I dag var dagen att försöka. I förrgår lyssnade jag på Nya Vågen i P1. Programmet handlade om IPred och författaren H P Lovecraft, passande ämnen för mina mycket begåvade nior. Några intresserade killar gick in i en datorsal och satte sig för att lyssna. För att få dem att behålla fokus gav jag dem några frågor att besvara under programmets gång:
- Räkna upp tre argument för Ipred:
- Räkna upp tre argument mot Ipred:
- Beskriv kortfattat H P Lovecrafts bakgrund.
- Varför säger man i programmet att Lovecraft är hårdrockarnas favoritförfattare?
- Varför säger man i programmet att Lovecraft är 1900-talets mest inflytelserika författare?
- Beskriv vad Lovecraft skrev om?
- Vad innebär det upphovsrättsmässigt att det var 70 år sedan Lovecraft dog?
Det går säkert att hitta på bättre frågor till programmet.
Lektionen avlöpte väl. Alla var kanske inte helt koncentrerade under hela lektionen. Jag tillät alla att sitta uppkopplade vid varsin dator under programmets gång, som ett test för att se vad de skulle göra. Några surfade efter namn och begrepp som nämndes i programmet, några spelade harpan och några var på helt andra sajter. Den sista gruppen fick nog inte ut så mycket av programmet.
Språket var stundtals var lite för avancerat för eleverna. Det ledde till att jag några gånger fick pausa och förklara.
Experimentet slog väl ut. Nu har vi lite kött på benen till framtida Ipred-diskussioner och några har blivit nyfikna på Lovecraft. I morgon ska jag försöka få dem till biblioteket för att låna böcker.
Nya vågen – Trädgårdsmästaren är här!
DN Bokkrönikan – Jonas Thente: ”Herregud, vad är en klassiker?”
Hur jag fick en elev att börja skriva berättande
Alla svensklärare har varit med om elever som säger sig inte kunna skriva. Det är klart alla elever som är skrivkunniga kan skriva. Det går också att få de flesta elever att skriva längre texter, men kanske inte den text du har tänkt dig från början. Fortsätt läsa ”Hur jag fick en elev att börja skriva berättande”
Veckan som gått
Mina tankar har inte fastnat så mycket på denna blogg som de brukar denna vecka. Lektionerna löper på med ordinär brukspedagogik, eleverna arbetar och beter sig som elever ska. Mitt största bekymmer denna vecka har varit hur jag ska kunna gestalta Sveriges historia från Vikingatid till 1800-tal. Jag var inne på tanken att digitalisera proceduren, som du har kunnat läsa om tidigare. Men det hela slutade med en lång linjal och ett mycket långt papper. Det analoga är ibland det bästa.
Så vad ska jag skriva om? Jag tänkte ändra lite inriktning på bloggen, i alla fall om fredagar. Jag tänkte permanenta Veckans fredagsplatta. Det har inte så mycket med pedagogik att göra. Men det är kul 🙂
Web-baserat verktyg för att göra tidslinjer
I min jakt efter en tidslinje över Sveriges historia har jag hittat www.timetoast.com. Jag har reggat mig och ska använda det för att göra en egen tidslinje. Vi får se hur det går. Jag vet inte om just detta verktyg är det bästa. Har någon andra förslag? Det jag ska undersöka härnäst, när jag får tid, är om det går att exportera den data man lägger in i systemet. Det är inte kul att lägga ner en massa arbete för att sedan upptäcka att det inte går att exportera datan.
Efter en kort utvärdering av tjänsten har jag märkt följande brister:
- Det går inte att exportera data (vilket diskvalificerar tjänsten för min del)
- Tjänsten klarar inte av svenska bokstäver.
- Det går inte att fylla i bara årtal, man måste fylla i även veckodag och månad.
- Det går inte att lägga till händelser över tid (startdatum – slutdatum), utan bara enskilda händelser.
Sökandet fortsätter!
Tidsaxel över Sveriges historia på nätet
Jag letar efter en tidsaxel över Sveriges historia på nätet men kan inte hitta någon. Jag skulle vilja ha en tidsaxel som går från 700-tal fram till nu där eleven kan skrolla i sidled från vänster till höger. Någon som har tips på länkar? Finns det inga bra förslag så får jag väl göra en själv.