Diskussionsfrågor till Nausicaä från Vindarnas dal

Jag skrev härom dagen om att jag visat filmen Nausicaä från Vindarnas dal dal för mina elever. Nu har jag hittat de frågor vi skissade ner under filmens gång. Detta är bara ett råmanus som kanske inte kan delas ut till eleverna direkt, men det är i alla fall något att utgå från.

Diskussionsfrågorna:

Vilket problem bygger filmen på? Hur kan vi relatera detta till vår värld?
Vad är en ohmu?
Hur behandlar flickan ohmu?
Vad använder folket ohmus kvarlevor till?
Filmen heter Nausicaä från Vindarnas dal: Vilken roll spelar vindar och luft i filmen?
Flickan har en egenskap som gör henne unik. Vilken egenskap har hon?
Människorna lever i ett medeltidssamhälle, men de har tillgång till högteknologi. Hur tror du att de fått tillgång till den?
Filmen är ganska enkelt tecknad med moderna mått, den är gjord på 1980-talet, men den fångar ändå tittaren. Hur kommer det sig? (Behöver utveckla frågan.) Form kontra innehåll!
Försöka att beskriva de tre folken i filmen med begreppen ”godhet” och ”ondska”.
Vilka roller fyller de olika prinsessorna i filmen?
Vilken roll spelar rädsla i filmen?
Vad händer när ohmun känner på prinsessan i giftskogen?
Vad skulle du göra om du fick ett glidplan?
Hur skulle du beskriva filmens musik. Vilka känslor förmedlar musiken?
När Nusicaä och flygaren Asbel är under giftskogen säger Nausicaä ”Ja, jag är så lycklig” när flygaren frågar varför hon gråter. Varför blev Nausicaä plötsligt så lycklig?
Tecknad film av detta slag kallas för Anime. Vad skiljer Anime från andra tecknade serier?
Ockuperar turomekerna Vindarnas dal i ett gott eller ont syfte? Motivera ditt svar!
Utopi och dystopi är två motsatsord. Ta reda på vad orden betyder!
Tycker du att Nausicaä från Vindarnas dal är en utopisk eller dystopisk film? Motivera ditt svar!
Vem eller vilka har störst makt i filmen? Motivera ditt svar!
Varför blir Nausicaäs dräkt blå på slutet? Vad är det som färgar dräkten? Vad spelar det för roll för spådomen?
Vilken roll spelar färgerna rött och blått i filmen?
Vad är det meningen att tittaren ska dra för lärdomar av filmen?
Jämför Nausicaä från Vindarnas dal med en annan film! Vilken annan film väljer du? Vad ser du för likheter?

Film i undervisningen – Nausicaä från Vindarnas dal

Poster för filmen Nausicaä från Vindarnas ö — Nausicaä från Vindarnas ö

Jag är en stark anhängare av det utvidgade textbegreppet. De elever jag jobbar med är mycket mer bevandrade i datorspel och filmer än i böckernas värld. Missförstå mig nu inte. Elever ska läsa böcker, gärna många böcker. Men vi lärare måste också ge eleverna redskap att hantera det de ser på film och upplever i datorspelsvärlden.

Efter att ha sett filmen Nausicaä från Vindarnas dal med mina barn så bestämde jag mig för att även se den med eleverna. Jag var tvungen att tumma lite på reglerna för visning av film i etta fall. Jag brukar vara ordningsam annars och bara visa film som är okej att visa. Men min frustration är stor över att det inte finns någon bra onlinetjänst för skolfilm. Visst! Vi abonnerar på www.flod.nu, men de spelfilmer som finns där är fåtaliga.

Nausicaä från Vindarnas dal är Hayao Miyazakis andra film. Den lanserades 1984. Miyazaki kom senare att göra filmer som:

Att visa Nausicaä från Vindarnas dal visade sig vara en fullträff. Jag och en kollega satt och skrev ner tänkbara diskussionsfrågor under filmen. När vi tittat färdigt och synkat ihop våra anteckningar kom vi fram till att vi producerat omkring 30 tänkbara diskussionsfrågor, alldeles för många. Men det gick att dela in dem i olika kategorier:

Krig – fred
Modernitet – ålderdomligt
Utopi – dystopi
Att tänka med naturen – att tänka mot naturen
Sagans form – utvaldhet, tretal, uppdrag m.m.
Manga
Manligt – kvinnligt
Österländskt kontra västerländskt berättande
Filmmusikens roll
Estetikens roll

Jag har inte träffat eleverna sedan vi såg filmen så jag har inget att säga om utgången av diskussionerna än. Men jag kan lova att det kommer att bli bra. Bara det lilla jag talade med eleverna efter filmen lovar gott.

Skrivet om filmen

Svenska dagbladet – recension
Filmtipset – recension
Svenska filminstitutet – filmhandledning
kulturbloggen.se – recension
Dagens Nyheter – recension
TV4 – recension

Hayao Miyazaki på bokus.se

Lilla stjärna – nu har jag ingen ursäkt längre

Jag skrev härom dagen att jag hade ställt mig i kö hos det lokala biblioteket för att läsa Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqvist. Jag hade plats nummer 21 i kön, nu har jag plats 19.

Jag gjorde en sökning i e-lib för att ta reda på om boken låg ute som e-bok, och döm om min förvåning när den redan ligger ute som ljudbok, bara att avnjuta i datorn. Så nu har jag ingen ursäkt längre, det är bara att börja lyssna.

Lilla stjärna hos e-lib.se

Radioteatern gestaltar Asperger

Jag lyssnar på radioteatern i P1, Livet kom så plötsligt, av Klas Abrahamsson och tänker på de elever jag träffat med diagnosen Asperger syndrom. Jag tänker på de rätt och de fel jag gjort mot de eleverna. Lyssna på den och tänk på de människor du mött som endera förargat dig eller som du förargat och där förklaringen kanske kan bestå i missförstånd eller att du och den andre uppfattar verkligheten på olika sätt.

Ronnie James Dios död

I går dog hårdrocksångaren Ronnie James Dio, sångare i band som Black Sabbath, Rainbow och Dio. Som gammal hårdrockare vek jag tjugo minuter åt honom, låten Holy Diver och lite bläddrande i uppenbarelseboken. Vi talade horntecknet eftersom Ronnie var den som introducerade tecknet inom hårdrocken.

Eleverna var intresserade och hade nog velat fortsätta diskutera djävulssymboler, hårdrock och bibel om inte magarna hade talat och dragit i väg eleverna till lunch.

Köp Dios musik hos CDON.com

Pressen om Ronnie James Dios död

DN
Aftonbladet
Expressen

Om att få eldunderstöd från oväntat håll i kampen om att omvända ofrälset till ett digitaliserat lärarvärv

Markandsföringsåtgärd eller verktyg för lärande?

Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:

För att lärarna tror att datorerna kan bidra till att öka måluppfyllelsen på skolan; mediekompetens, mer kunskaper och bättre betyg.
Datorerna har köpts för att elevunderlaget sviktar och skolledningen tror att en dator till varje elev kan locka fler elever.

Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:

Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.

Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.

Kristina kommer till undsättning

I förra veckan hade vi besök av Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.

Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.

Fördelar med bloggen

Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?

Eleverna tillåts när de presterar som bäst, och det behöver ju faktiskt inte vara under min so-lektion mellan 8.10 och 9.10 en regnig måndagsmorgon i oktober. Eleven kanske är i sitt esse samma kväll, framför datorn, efter en god måltid.
I klassrummet gynnas elever som vågar tala inför folk och elever som snabbt hinner formulera sina tankar. På webben däremot tillåts även de blyga och inte så snabbt tänkande att blomma ut.
Att beskriva uppgifter på webben och i klassrummet ökar tydligheten för eleverna.
Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleverna inte tappar bort det där viktiga pappret där instruktionerna står.
Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleven kan få klargöranden genom att fråga i kommentartråden.
Föräldrarna får bättre insyn i vad barnen gör i skolan.

Nackdelarna då?

Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.

Habits of Mind – Intelligent beteende

Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.

Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.

De ingående faktorerna är:

Envishet eller uthållighet (persisting)
Handskas med impulser (managing impulsivity)
Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
Se det humoristiska (finding humor)
Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)

MacOSX kontra Windows 7

Under denna termin kommer våra elever att utrustas med varsin bärbar dator. Från början var det tänkt att vi skulle använda oss av macar, men efter moget övervägande och slantvändande beslutade vår rektor att det blir HP Mini 5101 med Windows 7. Personalen fick sina datorer i slutet av förra terminen och jag har alltså tvingats tagit steget över från mac till pc. Fortsätt läsa ”MacOSX kontra Windows 7”

Nya vågen i P1 – IPred och Lovecraft

Jag tänker ganska ofta att jag borde använda mig mer av radio i undervisningen. I dag var dagen att försöka. I förrgår lyssnade jag på Nya Vågen i P1. Programmet handlade om IPred och författaren H P Lovecraft, passande ämnen för mina mycket begåvade nior. Några intresserade killar gick in i en datorsal och satte sig för att lyssna. För att få dem att behålla fokus gav jag dem några frågor att besvara under programmets gång:

Räkna upp tre argument för Ipred:
Räkna upp tre argument mot Ipred:
Beskriv kortfattat H P Lovecrafts bakgrund.
Varför säger man i programmet att Lovecraft är hårdrockarnas favoritförfattare?
Varför säger man i programmet att Lovecraft är 1900-talets mest inflytelserika författare?
Beskriv vad Lovecraft skrev om?
Vad innebär det upphovsrättsmässigt att det var 70 år sedan Lovecraft dog?

Det går säkert att hitta på bättre frågor till programmet.

Lektionen avlöpte väl. Alla var kanske inte helt koncentrerade under hela lektionen. Jag tillät alla att sitta uppkopplade vid varsin dator under programmets gång, som ett test för att se vad de skulle göra. Några surfade efter namn och begrepp som nämndes i programmet, några spelade harpan och några var på helt andra sajter. Den sista gruppen fick nog inte ut så mycket av programmet.

Språket var stundtals var lite för avancerat för eleverna. Det ledde till att jag några gånger fick pausa och förklara.

Experimentet slog väl ut. Nu har vi lite kött på benen till framtida Ipred-diskussioner och några har blivit nyfikna på Lovecraft. I morgon ska jag försöka få dem till biblioteket för att låna böcker.

Nya vågen – Trädgårdsmästaren är här!

DN Bokkrönikan – Jonas Thente: ”Herregud, vad är en klassiker?”

Hur jag fick en elev att börja skriva berättande

Alla svensklärare har varit med om elever som säger sig inte kunna skriva. Det är klart alla elever som är skrivkunniga kan skriva. Det går också att få de flesta elever att skriva längre texter, men kanske inte den text du har tänkt dig från början. Fortsätt läsa ”Hur jag fick en elev att börja skriva berättande”