Att konkretisera är att ge exempel för att göra ditt resonemang tydligare. Utan exempel kan din beskrivning bli svår att förstå.
Exempel på uttryck som kan användas för att konkretisera:
Exempel på konkretisering:
Förbränningsmotorn finns i många typer av fordon, exempelvis mopeder, bilar och fartyg.
Att problematisera är att se en fråga eller ett fenomen ur olika perspektiv. Att problematisera karaktäriseras av att du använder formuleringar som:
När du problematiserar så tar du fram olika åsikter i en fråga.
Problematisering är viktigt när du löser uppgifter med subjektiva inslag. Det kan handla om att du redogör för en debatt eller att du själv ska ta ställning i en fråga. När du själv argumenterar så är problematisering mycket viktigt. Du måste då ta fram åsiktsmotståndarnas argument och seriöst överväga deras giltighet. Det är när du är som mest säker i en fråga som problematisering är som viktigast.
Problematisering kan också handla om att lyfta fram olika tolkningar och olika åsikter i naturvetenskapliga och konstnärliga frågor. Var dock noga med att inte ta alternativa tolkningar på för stort allvar när du problematiserar. I vissa fall finns sanningar som inte går att bestrida på ett seriöst sätt, exempelvis evolutionsteorin och vetskapen att universum är omkring 13,8 miljarder år gammalt.
Det finns många tokstollar på nätet som skriver om allehanda teorier. Du måste vara källkritisk när du hämtar åsikter och ståndpunkter från nätet så att du inte råkar ta med något direkt felaktigt i ditt arbete.
Djupet i en redogörelse beror på hur långa dina resonemangskedjor är och hur komplext du resonerar.
En resonemangskedja känns igenom genom att den innehåller uttryck som
I en resonemangskedja förklarar du hur saker och ting hänger ihop. Jag har läst många texter där elever tar för givet att jag förstår hur de tänker, och det kanske jag kan gissa mig till, men det är ändå viktigt att skriva ut alla delar i ett resonemang för att jag ska slippa gissa hur du tänker. Korta resonemangskedjor består ofta av korta konstateranden.
Resonemangskedjor kan göras längre på två olika sätt; endera så kan du zooma in i ett ämne och förklara mer i detalj; resonemanget blir då mer komplext, eller så kan du förklara längre, du kan förklara fler följdverkningar.
Här kommer först ett exempel på en kort resonemangskedja:
Fler poliser på gatorna (A) leder till färre brott (B).
Vi zoomar in i kedjan och lägger på fler led i själva kedjan:
Fler poliser på gatorna (A) leder till färre brott (B) eftersom närvaron av poliser på gatorna gör risken att bli upptäckt när ett brott begås ökar (C).
Vi kan också förlänga resonemangskedjan:
Fler poliser på gatorna (A) leder till färre brott (B). Färre brott gör att befolkningen känner sig tryggare (C) och vistas mer ute (D). Det leder till bättre hälsa i befolkningen (E).
Den sista kedjan för resonemanget vidare till andra områden medan den andra resonemangskedjan förtydligar hur orsakerna hänger ihop.
Tänk dock på att för långa resonemangskedjor som leder vidare kan föra dig bort från ämnet, så långa resonemangskedjor är inte bra per automatik.
Kanske har en lärare sagt till dig att ditt arbete har ett allt för magert innehåll. ”Magert? tänker kanske du. Vad menas med det?” Läraren skulle också kunnat säga att ditt arbete innehåller för få aspekter av ett ämnesområde.
Låt oss säga att du har fått i uppgift att skriva ett arbete om hälsa. Uppgiften lyder:
Skriva en artikel i en ungdomstidning. I artikeln ger du råd om hur människor ska leva för att hålla sig friska.
Om du då skriver om att det är viktigt att motionera, så har du du tagit upp en aspekt, men vi kan också tänka oss andra aspekter, exempelvis:
Ett magert innehåll innebär alltså att du tagit upp för få aspekter. Du har inte uttömt alla delar som finns att skriva om inom ett ämne.
Skolverket gav 2014 en skriften Bedömningsaspekter som beskriver hur lärare kan jobba med bedömning för att göra kunskapskraven tydligare för elever. Pedagog Värmland tog utifrån skriften fram ett dokument och en film som beskriver hur lärare kan jobba med bedömning utifrån sex olika bedömningsaspekter. Filmen är i första hand riktad till lärare, men elever kan också få ut mycket innehållet.
De sex bedömningsaspekterna har spridits vidare över nätet. Jag har gjort min egen variant av affisch för att beskriva aspekterna. Du ser min variant här till höger. Dokumentet här till höger kan användas som checklista när du löser en resonerande eller analyserande skoluppgift.
I en serie inlägg här på bloggen kommer jag att gå igenom varje aspekt lite mer i detalj.
