Kategori: Pedagogik

Övning i att framföra kritik

ART

2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.

Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:

  • ilskekontroll
  • social färdighetsträning och
  • moraliskt resonerande.

Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.

Hårt språk och klagomål i korridorerna

En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.

Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:

  • berättigade (sådana frågor där eleven verkligen har anledning att ändra på något) samt
  • oberättigade (ofta klagande för klagandets skull).

Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.

Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.

Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!

Strävansmålen

De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:

  • (svenska) utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
  • (samhällskunskap) omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
  • (samhällskunskap) utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Den text eleverna ser finns här nedan: Fortsätt läsa ”Övning i att framföra kritik”

Watchmen i klassrummet

Jag växte upp under 70- och 80-tal och fick uppleva den tid då vi ungdomar verkligen läste serietidningar på allvar, ironiskt nog såg vuxenvärlden ner på det serietidningsläsande som kanske nu håller på att baxas in i det finkulturella rummet.

Ungdomarna i skolan i dag är avundsjuk på oss som växte upp under den perioden. Se ser spår av serietidningskulturen genom flödet av superhjältefilmerna som lanseras på biograferna med jämna mellanrum, men de upplever inte originalet, de går sällan och köper tidningarna.

Nu har man filmatiserat kronjuvelerna bland serietidningar – Watchmen – en serie av album som ställer krav på sin läsare. Jag tycker att det är dags att uppmärksamma serietidningarna i klassrummet, och varför inte ta tillfället i akt nu?

Men serietidningsläsandet är inte helt dött. Mangaserierna säljer fortfarande stort och Watchmen är besläktat med det avancerande berättande som återfinns i Manga. Läsandet av denna typ av serier ställer andra krav på läsaren än bokläsandet. Bilderna bär berättelsen. Bilderna är mångtydiga och fulla av referenser till annat. Så om du tar in serietidningsläsandet i klassrummet så ska du vara förberedd på två saker:

  • att du inte kommer att förstå hälften av det du läser och
  • att någon eller några i klasen kommer att äga dig totalt [sic!].

Men det du kan bidra med är de historiska referenserna. 70- och 80-talets serietidningskultur uppstod inte ur ett vakuum. Författarna sneglade bakåt mot romantik, upplysning, renässans, medeltid och antiken och det är där du kan fylla i kunskapsluckorna.

[easyembed field=”HTML1″]

Skrivet om filmen:

Stand by me som fredagsfilm

Lite då och då brukar jag och en grupp elever avsluta veckan med en film. För några veckor sedan kom en elev och föreslog att vi skulle se filmatiseringen av Stephen Kings Stand by me. Jag blev glad när han föreslog den filmen eftersom jag glömt bort dess existens och det fick mig att minnas att jag såg filmen första gången första gången när jag var i mina elevers ålder.

Filmen fungerade utmärkt. Eleverna satt mestadels klistrade och jag märkte att det finns flera olika trådar att reda ut nästa vecka. Teman du kan spinna vidare på:

  • vuxenblivande
  • mobbning
  • nutid – dåtid
  • natur – livet framför skärmen
  • nostalgi
  • att göra det förbjudna
  • döden
  • att vara i underläge
  • frustration

Jag gav eleverna en läxa över helgen. Ingen protesterade. Jag sa som så till eleverna:

På måndag vill jag ha en text av var och en av er om filmen. Jag vill ha 50 väl valda ord. Jag upprepar: väl valda. Jag rekommenderar er att sätta er ner och skriva direkt när ni kommer hem, medan ni har filmen färskt i huvudet.

Jag gillar att kasta ut ganska öppna uppgifter för att se vad som händer. Jag är övertygad om att eleverna kommer att lämna in väldigt varierade texttyper. Begränsningen i omfattning är ämnad att

  • minska skrivmotståndet så att alla verkligen gör sin läxa,
  • få eleverna att reflektera över vilka ord som ska få komma med i texten. Det är annars lätt att vissa textsprutor i gruppen skriver hejdlöst långa texter, samt att
  • det ska gå att trycka upp texterna i ett häfte som jag kan dela ut i klassen och använda som diskussionsunderlag nästa vecka.

Det ska bli spännande att se  vilken typ av texter som kommer in.

[easyembed field=”HTML1″]

Juniper i P3

Det talades skolskjutningar i Hallå P3 i dag. Jag blev kontaktad av redaktören i går kväll för en förfrågan om jag ville vara med. Jag tackade ja och fick säga några väl valda ord till Sveriges alla lyssnande öron. Tyvärr kändes det som om jag drabbades lite av tunghäfta. Jag gillar inte att prata i telefon, speciellt inte när min röst sänds ut över landet.

Jag tror att mitt budskap gick fram i alla fall. Både skola och föräldrar har ansvar att ungarnas normsystem inte driver iväg för långt. Det är lätt att dra sig undan i dagens samhälle och bara umgås med sina gelikar. Om man vill kan man dra sig undan och slippa få sina värderingar ifrågastatta.

Jag skriver mer i ämnet när jag har tid. Det blir lite mer av mina favvosar Weber och Durkheim då. Kanske lite Tönnies också. Gemeinschaft och Gesellschaft– det är grejjer det!

Angående skolskjutningar – vaccinera med relationer

I och med skolskjutningen i Winnenden i södra Tyskland Tyskland nu i dag vill jag aktualisera ett inlägg jag tidigare skrivit angående skolskjutningen i Finland i höstats. Tesen jag driver i det inlägget är att enda sättet att från skolans synvinkel hindra skolskjutningar är att vaccinera med relationer, att uppmärksamma de osedda.

Gå till artikeln: Vaccinera med relationer

I media om skolskjutningen i Winnenden:

Skapa tecknade myter och legender i webbläsaren

Story Creator

Med hjälp av Myths and Legends Story Creator kan eleverna skapa egna berättelser i fantasymiljö. Utöver vanliga bilder går det också att välja rörliga bilder och ljudeffekter till sagorna. Sajtskaparna skriver:

The variety of stories in Myths and Legends aims to give inspiration to young people at school and at home to create and publish their own work. The site provides a multitude of tools and opportunities that enable pupils to submit their stories for the enjoyment of a world wide audience, with the prospect of receiving peer review and evaluation.

Jag kan tänka mig att verktyget lämpar sig för elever som har lite svårt att komma igång med skrivandet. Den här arbetsgången borde fungera:

  1. Eleven skapar berättelsen fritt med hjälp av verktyget.
  2. Eleven skriver om berättelsen i en ordbehandlare och konverterar bilderna till beskrivningar i texten.

Släktträd på nätet och i klassrummet

Släktforskningsprogram

Det finns många släktforskningsprogram. Men de har tidigare haft begränsningen att de fungerar lokalt på din hårddisk. Du ha kunnat exportera data till nätet för att visa allt du har kommit fram till, men de som tittat på din sida har inte kunnat påverka ditt släktträd, fram till nu. Fortsätt läsa ”Släktträd på nätet och i klassrummet”

Att skriva utifrån scener i noveller

Jag gillar noveller. Ungdomar gillar noveller. Noveller är greppbara. De innehåller alltid ett budskap eller en tanke, om än dolt. Ett sätt att angripa noveller är att dela upp dem i scener för att att sedan skriva nya noveller utifrån den extraherade dispositionen.

Om du tränar eleverna lite kan du få en disposition som ser ut ungefär så här utifrån Hjalmar Söderbergs Kyssen:

  1. Han och hon. Placering i rum och tid.
  2. Han tänker på henne. (indirekt beskrivning)
  3. De samtalar
  4. Hon tänker på honom. (indirekt beskrivning)
  5. De samtalar
  6. Han tänker bakåt. (egen-bild)
  7. De samtalar.
  8. Hon tänker bakåt. (egen-bild)
  9. De samtalar.
  10. Något händer.
  11. Reaktion på händelsen.

De olika scenerna klarar elever på högstadiet av att identifiera. På gymnasiet borde man kunna lägga till anföringstyper och perspektiv.

När kartläggningen är klar är det lätt att transponera berättelsen till en annan miljö. Instruktionen går att variera efter grupp och humör.

Det är nu dags för dig att skriva en egen novell utifrån dispositionen i novellen Kyssen. Handlingen ska du förlägga till:

  • Tolkiens sagovärld,
  • en rymdstation mellan Jupiter och Saturnus,
  • en dystopisk framtid à la Terminatorfilmerna,
  • vår egen tid, eller
  • på en månbelyst strand i Karibien.

Variationsmöjligheterna här är oändliga.

Antikens gudar och superhjältar

Sjuorna har precis satt igång med antiken och jag fick en idé nu när jag stod och diskade. Historiker och teologer har diskuterat hur mycket greker och romare egentligen trodde på sina gudar. Tänk om de bara betraktade sina gudar som vi exempelvis betraktar superhjältar. Tänk om man skulle knåpa ihop en uppgift till eleverna som ser ut ungefär så här:

Vi flyttar oss framåt till år 3000. Du är forskare och har hittat ett bevarat seriemagasin från sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Du har skannat in albumet i din dator och har precis läst igenom det. Forskarkollegor har kommit fram till att superhjältarna var dåtidens gudar.

Din uppgift är att titta igenom ett avsnitt i en lärobok som handlar om antikens gudar (avsnittet måste vara ganska kort). Fundera hur texten är skriven, hur gudarna beskrivs och vilken typ av fakta som finns i texten. Skriv sedan en egen artikel där du framställer en eller flera superhjältar som gud/gudar. Tänk på att du bara kan ta med fakta som du kan få fram från det aktuella seriealbumet. Några andra kunskaper om superhjälten/superhjältarna har du inte.

Kan det vara något?

Snusk på schemat

Improvisation

En av mina grupper var halverad i dag. Halva gruppen var på Prao. Jag har lovat att jobba med muntlig framställning med dem ett tag framöver. Jag tänkte att dagens lektion skulle ha handlat om konfliktlösning. Eleverna skulle ha fått spela upp några scener och försökt reda ut några konflikter på några olika sätt. Nu blev inte lektionen av eftersom halva styrkan var borta. Det hade jag glömt. Fortsätt läsa ”Snusk på schemat”