Om att få eldunderstöd från oväntat håll i kampen om att omvända ofrälset till ett digitaliserat lärarvärv

Markandsföringsåtgärd eller verktyg för lärande?

Veckan som kommer kommer förhoppningsvis våra elevers datorer. Datorvanan bland skolans lärarna på skolan skiljer sig mycket åt. Frågan är nu varför vi har skaffat en dator till varje elev. Det i grunden två olika anledningar:

  • För att lärarna tror att datorerna kan bidra till att öka måluppfyllelsen på skolan; mediekompetens, mer kunskaper och bättre betyg.
  • Datorerna har köpts för att elevunderlaget sviktar och skolledningen tror att en dator till varje elev kan locka fler elever.

Det är inte svårt att avgöra vilken av anledningarna det är. Don Collins från Coburg Senior High School, Melbourne i Australien uttryckte det ungefär som så under en föreläsning i London härom veckan:

Många skolor köper teknik för att locka elever. Om lärarna inte kan använda utrustningen så är det bara en marknadsföringsåtgärd.

Vi har allt från mycket vana datoranvändare till datorskeptiker. Jag kan inte påstå att all personal på skolan där jag jobbar kan hantera utrustningen. Men jag tycker mig se att något har hänt på sistone. Jag tror att vändpunkten var förra veckan då vi fick besök från Webbstjärnan.

Kristina kommer till undsättning

I förra veckan hade vi besök av  Kristina Alexanderson från Webbstjärnan. Hon beskrev sin snabba resa från traditionell katederlärare vid det anrika Enskilda Gymnasiet till en traditionell katederundervisare med bloggen som arbetsverktyg.

Kristinas föreläsning var precis vad våra mer datorovana lärare behövde. Kristina lyckades förklara fördelarna med att kommunicera med eleverna via nätet. Hon konkretiserade verktyget. Jag upplever ofta att jag, som är mycket datorvan, upplevs som en slags magiker som kommer med mitt trollspö och skapar saker. De datorovana skakar ofta på huvudet leende och menar att det där jag håller på med, det kommer de aldrig att kunna göra. Kristina bevisade att det inte behöver vara på det viset.

Fördelar med bloggen

Vilka är då fördelarna med att att gå över till en nätbaserad tillvaro inom skolan?

  • Eleverna tillåts när de presterar som bäst, och det behöver ju faktiskt inte vara under min so-lektion mellan 8.10 och 9.10 en regnig måndagsmorgon i oktober. Eleven kanske är i sitt esse samma kväll, framför datorn, efter en god måltid.
  • I klassrummet gynnas elever som vågar tala inför folk och elever som snabbt hinner formulera sina tankar. På webben däremot tillåts även de blyga och inte så snabbt tänkande att blomma ut.
  • Att beskriva uppgifter på webben och i klassrummet ökar tydligheten för eleverna.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleverna inte tappar bort det där viktiga pappret där instruktionerna står.
  • Att beskriva uppgifter på nätet gör att eleven kan få klargöranden genom att fråga i kommentartråden.
  • Föräldrarna får bättre insyn i vad barnen gör i skolan.

Nackdelarna då?

Ja det finns naturligtvis nackdelar med att lägga ut lärandet på nätet. Jag tänker inte rada upp alla nackdelar här. Det kanske kommer i ett senare inlägg. Men Sofia Edgren skriver i DN bland annat om uppdateringsångest. Denise Rudbergs intervjuas av Sofie Edgren i DN om att koppla från nätet helt och hållet. En artikel i samma serie tar upp ämnet nätmobbning.

Habits of Mind – Intelligent beteende

Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.

Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.

De ingående faktorerna är:

  • Envishet eller uthållighet (persisting)
  • Handskas med impulser (managing impulsivity)
  • Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
  • Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
  • Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
  • Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
  • Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
  • Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
  • Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
  • Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
  • Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
  • Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
  • Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
  • Se det humoristiska (finding humor)
  • Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
  • Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)

MacOSX kontra Windows 7

Under denna termin kommer våra elever att utrustas med varsin bärbar dator. Från början var det tänkt att vi skulle använda oss av macar, men efter moget övervägande och slantvändande beslutade vår rektor att det blir HP Mini 5101 med Windows 7. Personalen fick sina datorer i slutet av förra terminen och jag har alltså tvingats tagit steget över från mac till pc. Fortsätt läsa ”MacOSX kontra Windows 7”

Nya vågen i P1 – IPred och Lovecraft

Jag tänker ganska ofta att jag borde använda mig mer av radio i undervisningen. I dag var dagen att försöka. I förrgår lyssnade jag på Nya Vågen i P1. Programmet handlade om IPred och författaren H P Lovecraft, passande ämnen för mina mycket begåvade nior. Några intresserade killar gick in i en datorsal och satte sig för att lyssna. För att få dem att behålla fokus gav jag dem några frågor att besvara under programmets gång:

  • Räkna upp tre argument för Ipred:
  • Räkna upp tre argument mot Ipred:
  • Beskriv kortfattat H P Lovecrafts bakgrund.
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är hårdrockarnas favoritförfattare?
  • Varför säger man i programmet att Lovecraft är 1900-talets mest inflytelserika författare?
  • Beskriv vad Lovecraft skrev om?
  • Vad innebär det upphovsrättsmässigt att det var 70 år sedan Lovecraft dog?

Det går säkert att hitta på bättre frågor till programmet.

Lektionen avlöpte väl. Alla var kanske inte helt koncentrerade under hela lektionen. Jag tillät alla att sitta uppkopplade vid varsin dator under programmets gång, som ett test för att se vad de skulle göra. Några surfade efter namn och begrepp som nämndes i programmet, några spelade harpan och några var på helt andra sajter. Den sista gruppen fick nog inte ut så mycket av programmet.

Språket var stundtals var lite för avancerat för eleverna. Det ledde till att jag några gånger fick pausa och förklara.

Experimentet slog väl ut. Nu har vi lite kött på benen till framtida Ipred-diskussioner och några har blivit nyfikna på Lovecraft. I morgon ska jag försöka få dem till biblioteket för att låna böcker.

Nya vågen – Trädgårdsmästaren är här!

DN Bokkrönikan – Jonas Thente: ”Herregud, vad är en klassiker?”

Hur jag fick en elev att börja skriva berättande

Alla svensklärare har varit med om elever som säger sig inte kunna skriva. Det är klart alla elever som är skrivkunniga kan skriva. Det går också att få de flesta elever att skriva längre texter, men kanske inte den text du har tänkt dig från början. Fortsätt läsa ”Hur jag fick en elev att börja skriva berättande”

Veckan som gått

Mina tankar har inte fastnat så mycket på denna blogg som de brukar denna vecka. Lektionerna löper på med ordinär brukspedagogik, eleverna arbetar och beter sig som elever ska. Mitt största bekymmer denna vecka har varit hur jag ska kunna gestalta Sveriges historia från Vikingatid till 1800-tal. Jag var inne på tanken att digitalisera proceduren, som du har kunnat läsa om tidigare. Men det hela slutade med en lång linjal och ett mycket långt papper. Det analoga är ibland det bästa.

Så vad ska jag skriva om? Jag tänkte ändra lite inriktning på bloggen, i alla fall om fredagar. Jag tänkte permanenta Veckans fredagsplatta. Det har inte så mycket med pedagogik att göra. Men det är kul 🙂

Web-baserat verktyg för att göra tidslinjer

I min jakt efter en tidslinje över Sveriges historia har jag hittat www.timetoast.com. Jag har reggat mig och ska använda det för att göra en egen tidslinje. Vi får se hur det går. Jag vet inte om just detta verktyg är det bästa. Har någon andra förslag? Det jag ska undersöka härnäst, när jag får tid, är om det går att exportera den data man lägger in i systemet. Det är inte kul att lägga ner en massa arbete för att sedan upptäcka att det inte går att exportera datan.

Efter en kort utvärdering av tjänsten har jag märkt följande brister:

  • Det går inte att exportera data (vilket diskvalificerar tjänsten för min del)
  • Tjänsten klarar inte av svenska bokstäver.
  • Det går inte att fylla i bara årtal, man måste fylla i även veckodag och månad.
  • Det går inte att lägga till händelser över tid (startdatum – slutdatum), utan bara enskilda händelser.

Sökandet fortsätter!

Tidsaxel över Sveriges historia på nätet

Jag letar efter en tidsaxel över Sveriges historia på nätet men kan inte hitta någon. Jag skulle vilja ha en tidsaxel som går från 700-tal fram till nu där eleven kan skrolla i sidled från vänster till höger. Någon som har tips på länkar? Finns det inga bra förslag så får jag väl göra en själv.

Övning i att framföra kritik

ART

2006 gick jag en utbildning i ART, aggression replacement training. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och erbjuder en väg att gå för ungdomar som har svårt att kontrollera sin ilska. Utbildningen har lett till ett delvis förändrat sätt för mig att se på elever. Jag kanske inte har gjort så många elever lugnare med hjälp av ART-metoderna, men jag har blivit av med mycket av min ilska i klassrummet och ser nu mer analytiskt på elevers agerande. Det är svårare att provocera mig nu. Jag rekommenderar alla att gå någon form av KBT-baserad utbildning.

Förutom att jag själv lärt mig mycket om hur jag och folk i min omgivning fungerare så använder jag mig av bitar av ART-metoderna i min ordinarie undervisning, men jag kallar det inte ART då eftersom jag inte vill devalvera namnet ART. ART bygger på tre grundstenar:

  • ilskekontroll
  • social färdighetsträning och
  • moraliskt resonerande.

Det är framför allt den sociala färdighetsträningen som jag har kunnat lyfta in i undervisningen.

Hårt språk och klagomål i korridorerna

En grupp elever jag har har önskat att får syssla med muntligt framställning. Jag ville göra det lite annorlunda den här gången. Jag tycker att det är ett hårt språk i korridorerna och en ganska tjurig stämning ibland, så jag bläddrade i mina ART-papper och kom fram till att eleverna behöver lära sig att klaga, på rätt sätt.

Det är mycket klag och mycket anklagande hit och dit i korridorerna. Klagomålen går att dela in i två huvudkategorier:

  • berättigade (sådana frågor där eleven verkligen har anledning att ändra på något) samt
  • oberättigade (ofta klagande för klagandets skull).

Jag ville under mina lektioner börja med att sålla bort de oberättigade klagomålen. De två lektioner som följde bestod av tre oh-bilder (bild 1 till 3) och två papper med övningar ( Övning 1 – förberedelser, Övning 2 – att framföra kritik) Övningarna har jag lånat och vidareutvecklat från lärare som arbetar med ART på Sundbo ungdomshem.

Själva tala-delen i upplägget kommer sist. Eleverna får två och två spela upp en scen där den ene kritiserar och den andre tar emot krtiken. Till scenen utses en observatör bland eleverna som efter scenen sammanfattar och kommer med förslag. Alla elever ska spela endera missnöjd eller anklagad. Är eleverna inte så många så går det också att byta roller. Alla ska dessutom vara observatör.

Ingen får gå upp på scenen förrän själva klagomålet är godkänt av mig. Jag vill inte ha något larv framför klassen. Minsta antydan till oseriösa scener leder till att eleverna får lämna scenen. Scenen måste också sluta med att konflikten blir löst. Den få alltså inte sluta i osämja. Det är mycket viktigt att poängera för eleverna!

Strävansmålen

De två lektionerna anknyter till dessa strävansmål för grundskolan:

  • (svenska) utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
  • (samhällskunskap) omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
  • (samhällskunskap) utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Den text eleverna ser finns här nedan: Fortsätt läsa ”Övning i att framföra kritik”

Jobb som ger bra lön

Jag har tidigare skrivit om att samhället genom media sprider falska förhoppningar om livet efter skolan. Skolk är ett problem (Juniper.bultsax.se) Många elever drömmer om att kunna jobba som artist eller skådespelare efter avslutad skolgång. Ganska ofta hör jag också talas om mer eller mindre seriösa planer på att bli yrkeskriminell.

Det är därför viktigt att erbjuda motbilder. E24.se publicerar idag en lista över de utbildningar som ger bäst betalt. Skriv ut och visa eleverna, så kan de sen drömma om vad de ska göra med alla pengar efter examen.

Utbildningarna som ger högst lön (E24.se)