Om uppslagsverk på nätet

Stenåldern

En gnu
Bild på en gnu

På stenåldern, när jag var liten, typ på 1980-talet, så fanns det något som kallades böcker. Det var tjocka hopbuntade papper som var fyllda med texter. Om du behövde ta reda på något så var du tvingad att slå upp det i en bok. Och hör och häpna, det var inte ofta som böckerna fanns hemma. För att få reda på något så var man endera tvungen att gå till biblioteket för att exempelvis ta reda på mer om gnuns levnadsvanor eller om statsskicket i Ryssland, eller så fick man helt enkelt köpa böcker med information.

De här böckerna med information om diverse ting kallades uppslagsverk eller encyklopedier. För att få tillgång till alla böcker och all kunskap i dem (lol) så var man tvungen att prenumerera på dem i nästan två år och och varje bok gjorde folk omkring 400 kronor fattigare. Att samla ihop till alla böcker kostade ungefär en Macbook Air, typ. Dessutom, och jag ljuger inte, så uppdaterades de inte. Om presidenten i Ryssland dog, eller om ny fakta kom fram om gnuns liv så uppdaterades inte böckerna. Ganska ofta hände det att informationen i böckerna var gammal redan när man packade upp bokpaketet. Bonniers uppslagsverk och Nationalencyklopedien (säg det tjugo gånger på raken utan att staka dig) var två sådana uppslagsverk.

Sen kom Internet, halleluja!

Uppslagsverken flyttade ut på Internet. Men det tog tid. Kanske beror det på namnet Nationalencyklopedien eller så berodde det kanske på att böckerna var så stora och var svåra att pressa in i en dator. Uppstickare som skapats på nätet hann före; Wikipedia är ett exempel på ett sådant uppslagsverk. Wikipedia skapades av alla möjliga människor som skrev ideellt.

Så nu mer så har vi en gratistjänst i form av Wikipedia, och vi har betaltjänster i form av exempelvis Nationalencyklopedin, men på nätet heter sajten ne.se, det skulle väl ha varit för jobbigt att skriva in hela adressen antar jag.

Många skolor abonnerar på ne.se.  Genom att gå in på sajten på skolan så går det att skapa ett konto så att sajten även kan användas hemma.

Wikipedia eller ne.se – that is the question

Va bra! tänker du säkert nu. Då slipper jag att använda Wikipedia, som mina lärare har sagt är så dåligt eftersom man inte kan lita på det som står där.

Sakta i backarna! svarar jag då. Du kan visst använda dig av Wikipedia i skolarbetet, men du ska vara medveten om några olika saker. Söker du information om kontroversiella ämnen, alltså ämnen som är omdebatterade, sådant som människor har olika åsikter om och oftast mycket starka åsikter, så ökar risken för att det du läser i artikeln inte stämmer, men nu är gnun och dess liv ett inte så kontroversiellt ämne, så risken att någon skulle ha ljugit ihop något är liten. Dessutom så finns det så kallade Wikipedianer som bevakar artiklarna på sajten som hökar. De håller rent på sajten och ser till att artiklarna är korrekta. Men Wikipedia är en stor sajt, och vem som helst kan redigera där så det finns ju viss risk att någon skriver om något för att vara rolig eller för att jäklas. Var kritisk helt enkelt, när du läser på Wikipedia.

Men det finns ett större problem med Wikipedia. Artiklarna där är ofta omfattande och komplicerade. Kanske har du någon gång sökt i något ämne för att upptäcka att du inte förstår det som står där. Och det är här som ne.se kommer in och gör livet enklare för dig! Ne.se har långa och komplicerade artiklar, men du kan ofta också välja att läsa en lättläst och en förkortad version av artikeln. Testa till exempel att först söka på aorta på Wikipedia och sedan göra samma sak på ne.se. På ne.se klickar du sedan på Lättläst. Jag kan garantera att du snabbare förstår vad aorta är om du gör sökningen på ne.se.

Den lättlästa versionen på ne.se är inte bara till för människor som har svårt att läsa, den är också bra för den som snabbt vill skaffa en uppfattning om ett ämne.

Om veckan vore en frukt…

Jag ställde frågan på veckoutvärderingen i dag:

Om veckan vore en frukt; vilken frukt skulle den vara då?

Ett av svaren löd:

Den skulle ha varit ett äpple; lätt att tugga, men man måste stanna upp ibland för att se efter så att man inte tuggar på några kärnor.

och ett annat svar löd:

En kokosnöt. Jag fick ont i huvudet.

Hur svarar jag på instuderingsfrågor?

Hur svarar jag på instuderingsfrågor? Får jag skriva av svaren från texten?

Det beror på skulle jag vilja säga. Om du ska svara på frågan: ”Vilket land ligger öster om Sverige?” så blir det ju svårt att inte bara lyfta ordet Finland från faktatext till ditt svar. Så i allmänhet så är det okej att, mer eller mindre, kopiera rena faktauppgifter från texter.

Men när svaren ska vara utredande så måste du svara med egna ord eftersom det aldrig i en lärobokstext kan stå vad du tänker.

Och ibland förväntas du att läsa mellan raderna. I sådana fall så gäller det för dig att dra slutsater som vad texten handlar om. Ibland måste du också sammanfatta ett stycke i en text. Då kan du heller inte kopiera texten rakt av.

Observera att det jag skriver här ovan bara gäller när du svarar på frågor i syfte att lära dig själv – alltså i studiesyfte. Om du ska skriva texter som andra ska läsa förutom din lärare så måste du lära dig att referera och citera.

Automatisera Mac Pages i Yosemite

Har du någon gång haft information lagrat i ett kalkylblad (Excel eller Numbers) som du skulle vilja mejla ut eller skriva ut till en grupp människor, exempelvis elever? Det går att göra det med hjälp av Words inbyggda ”Koppla dokument”. Det går också att göra det i äldre varianter av Pages och Numbers. Tills i kväll så trodde jag att det var omöjligt i nya Pages.

Men så hittade jag ett litet program som någon har utvecklat som fungerar alldeles utmärkt. Kolla på den här sidan. Läs texten, titta på filmen och ladda ner programmet. Kom ihåg att lägga programmet i den mapp där du har de dokument som du vill skapa.

http://iworkautomation.com/pages/script-tags-data-merge.html

Open Street Map vs Google Map Maker

Google har startat en ny tjänst: Google Map Maker (GMM). Med hjälp av GMM kan du redigera Googles kartor och lägga till saker i dina omgivningar som du tycker fattas. Google vill alltså att du ska jobba gratis för dem och sedan dra in reklamintäkter på ditt jobb. Dessutom tillfaller dina tillägg till kartan Googles intellektuella egendom.

Om du är intresserad av att redigera kartor så rekommenderar jag istället att vara med och utveckla Open Street Map (OSM). OSM är en  kartlösning där du bidrar till att skapa en öppen och CC:ad karta. Läs mer här om OSM och copyright.

Jag har under något års tid hjälpt till att kartlägga områden runt mina hemtrakter i Kristinehamn och framför allt Ölme och Sunnäs.

Är du nördig, gillar vara i naturen? Gillar du att orientera? Gillar du att Geocacha? Vill du ha en anledning att släpa ut dina barn i naturen, eller i stan? Är du intresserad av historia? Gillar du kartor? Svarar du ja på några av dessa frågor så är OSM definitivt något för dig och gå då genast in på OSM och regga ett konto. Och du! Glöm Det där med Google Map Maker, vinstdrivande företag kan gott göra sina egna kartor.

 

Elevdokumentation i privat ägo

Jag fick livstecken från Jan Björklund i dag. En av hans assistenter på regeringskansliet skrev och tackade mig för mitt blogginlägg:
Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

Något sent kan tyckas, men ändock ett svar.

Jag läste vad jag skrivit igen och det slog mig att alla de system som finns till förfogande för elevdokumentation i dag är privata lösningar. Är det rimligt att vi säljer ut vår myndighetsutövning, vår dokumentation till privata aktörer? Vore det inte bättre om staten garanterade lärarnas dokumentation i en central, standardiserad databas och att de privata aktörerna fick access till dessa kärndata utifrån avtal med kommuner och friskolor? Jag tänker mig ett system där staten förvarar alla kärndata och där privata aktörer genom standardiserade API:er får tillgång till dessa data, både läs och skrivrättigheter. Om skolan inte är nöjd med aktören så behöver inte alla kärndata exporteras till det nya systemet.

Bara en tanke.

För vår del, vår kommun så byter vi snart leverantör av elevdokumentationssystem och jag betvivlar starkt att de omdömen och de IUP:er jag skrivit i de systemet kommer att migreras till det nya systemet.

 

Ödesdiger

Svenska som andraspråk

– Ödesidger? Vad betyder det?
– Ja du? Typ, ett avgörande beslut, men det måste leda till något dåligt.
– Fattar inte!

Jag förklarar vidare. Eleven säger att hen fortfarande inte fattar.

– Kan vi inte ta det på engelska? frågar eleven.
– På engelska? frågar jag. Men du talar väl inte engelska hemma?
– Jag tittar, på Youtube. Jag spelar.
– Okej. Vi kollar i en ordbok: ”Disastrous.”
– Ja, men då fattar jag.

Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

I går gick Jan Björklund ut med att skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska skrotas i årskurs 6 till 9.

Hur tänkte du där Björklund? Det är visserligen väldigt skönt att slippa en stor arbetsbörda, bra för lärarna alltså. Men hur ser det ut för eleverna? De kommer i framtiden att få betyg i årskurserna 7 och 8 som knappt hänger samman med kunskapskraven. De kraven ställer nämligen varje lärare upp godtyckligt. Det är bara under vårterminen i årskurs 6 och årskurs 9 som det finns kunskapskrav som är direkt kopplade till betygen. De andra betygen vi som lärare sätter är bara rena gissningar, gissningar som i framtiden kommer att bli helt omotiverade från läraren sida eftersom det är med hjälp av omdömena som vi lärare förklarar hur vi tänkt när vi sätter betygen.

Samtidigt som vi som lärare i framtiden kommer att få sätta luddigt motiverade betyg så kan kommer eleverna att få överklaga betygen. På vilka grunder undrar jag. Det finns ju ingen dokumentation. Den har ju Björklund avskaffat.

Mitt förslag är att i stället ta bort betygen i årskurs 7 och 8 samt även höstbetyget i årskurs 9. Lyft fram det fantastiskt bra redskap vi har fått i form av kunskapskrav. Och nej. Jag är inte ironisk här.

Ta fram bra digitala bedömarstöd för kunskapskraven där det är bara att klicka när en elev når ett visst kunskapskrav. Gestalta sedan värdena från databasen grafiskt med mycket färg och form. Kanske lite rosa när ett ämne saknar några E-krav, grönt när det ligger på E till C och kanske blått därutöver. Undrar föräldrar eller elever vad som saknas i ämnet så är det bara att klicka på ämnet och se kunskapskraven i detalj.

På så vis kan föräldrar och elever ha järnkoll på var de ligger kunskapsmässigt samtidigt som vi kan sikta långsiktigt på det enda betyg som verkligen gäller någonting; slutbetyget i årskurs 9.

Lite länkar:

Lärarnas nyheter – Lärarnas byråkrati ska minska

Folkpartiet.se – Mindre byråkrati för lärarna

Ordbehandlingsprogram för provsituationer

Det är snart dags för det nationella provet i svenska för våra nior och som vanligt uppstår problemen i samband med c-delen. Det finns för många sätt att fuska på, även om nätverket är avslaget. Därför skulle jag vilja beställa en ett program av en hugad programmerare. Jag har tämligen klart för mig hur det bör fungera för att fuskmöjligheterna ska kunna minimeras.

Ta gärna kontakt med mig om du kan programmera för mac (Objective C) och är sugen på att skriva ihop ett litet ordbehandlingsprogram. Det färdiga programmet lägger vi ut på App Store för gratis nedladdning.